Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Modéer, Adolf - Modell betecknar i allmänhet en förebild, ett mönster, hvarefter något kan eller bör utföras - Modellera (se Modell) är i allmänhet att i ett bildbart ämne, t. ex. vax eller lera, utföra en afbildning af ett föremål - Modena. 1. Provins i konungariket Italien, fordom en del af hertigdömet M. - Modena. 2. Fordom (1452-1859) hertigdöme uti Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kammar-, ekonomie- och kommersie-deputationen,
i hvilken egenskap han förvärfvade stort anseende
för sina kunskaper i kamerala ämnen och af riksens
ständer föreslogs att utföra »ett sammandrag
af de förordningar, som angå kammarverket och
hushållningen med rikets hemman». Om detta förslag
gått i verkställighet är obekant; deremot blef
M. 1771 befordrad till ordinarie landtmätare i
Gefleborgs län. Han hade redan då framträdt med sitt
märkvärdiga, 1767 prisbelönade Försök til en allmän
historia om Svea rikes handel (i »Svenska Patriotiska
sällskapets handlingar» 1770) samt begynt tryckningen
af Samling af k. förordningar m. m. angående mått,
mål och vigt, som till följd af förläggarens obestånd
(1771) ej blef utgifven. Tillika hade M. 1770
blifvit vald till Svenska Patriotiska sällskapets
förste sekreterare, och i denna egenskap utgaf
han dels dess »Handlingar» (6 bd, 1770–82), dels
»Hushållnings Journal» (1776–89) och »Ny Journal uti
hushållningen» (från 1790). De göromål, som sålunda
hopade sig öfver honom, gjorde att han 1776 på
begäran erhöll afsked från sin landtmäteritjenst,
med bibehållande af lönen. Likväl fann M. tid
till ett ej obetydande författareskap vid sidan
af sin sekreterarebefattning. Såsom naturforskare
utgaf han Anledning till stenrikets upställning på
stadgade grunder (2:dra uppl. 1785) samt Bibliotheca
helminthologica (1786) äfvensom en mängd rön i
Vetenskapsakademiens handlingar. I ekonomien och
dithörande ämnen utgaf han bl. a. Om nyttan för
Sverige af handel och nybyggen i Indierna och på
Afrika (1776), Handbok, innehållande huru mycket
arbetsfolk etc. till åtskilliga göromål erfordras
(1780), flere svar å af Vetenskapsakademien uppgifna
frågor, ett presidietal derstädes m. m. Äfven
till numismatiken sträckte sig hans forskning,
och han offentliggjorde början af en Inledning til
närmare kunskap om svenske mynt och skådepenningar
(1796). Men de mest betydande frukterna af sina
studier och forskningar på samhällslärans och den
politiska ekonomiens område nedlade M. i Skrifter
af Sällskapet för allmänne medborgerlige kunskaper
(5 bd, 1794–98), hvilka han till största delen
författade. Der uppträder han såsom en äkta son af
upplysningstidehvarfvet, med en fördomsfrihet, en
blick för framtidens kraf och en fosterlandskärlek,
hvilka äro egnade att väcka öfverraskning och
beundran. Frågorna om qvinnans rätt till likställighet
med mannen, om »ståndscirkulationen», om handels- och
näringsfrihet, om svenska jordens jämnare beskattning,
om jordbrukets utveckling, om folkundervisningen –
alla dessa och flere andra finnas här behandlade
eller antydda i smärre uppsatser, af hvilka flertalet
går i starkt frisinnad riktning. I vissa fall är
M. t. o. m. långt före vår egen tid, såsom då han
ifrågasätter nyttan af ärftlig jordegendom för ett
lands rätta uppodling. En af de vackraste sidorna af
hans verksamhet under de senaste åren var sträfvandet
för folkupplysning. Han utgaf sålunda Anledning
för sockenskolmästare til deras sysslas förvaltande
(1796), Lärobok, särdeles för allmogens barn (två
kurser 1797, 98), Försök til en lärobok eller
undervisning uti de förste begreppen (1796) samt
Läsning för menige man (1798). – M. var medlem
af Vetenskapsakademien (1786) samt många in- och
utländska lärda samfund. Han afled i Stockholm d. 16
Juli 1799. -rn.
Modell (Ital. modello, af Lat. modus, modulus,
mått) betecknar i allmänhet en förebild, ett
mönster, hvarefter något (ett skulpturverk,
en byggnad, ett fartyg o. s. v.) kan eller bör
utföras. – Modellen till ett skulpturverk är den
i vax, lera l. dyl. utförda, ofta sedermera i
gips gjutna förebild, hvilken konstnären har till
ledning, då bilden skall huggas eller snidas i ett
varaktigare material (marmor eller trä), eller öfver
hvilken formen tages, då det blifvande konstverket
skall gjutas i metall eller liknande ämne. En
sådan modell har i allmänhet och i det sistnämnda
fallet naturligtvis alltid samma storlek, som det
fullbordade konstverket skall hafva, med alla detaljer
noggrant angifna. – Modellen af ett byggnadsverk (ett
palats, en kyrka) är en i smått utförd, fristående
framställning, som antingen är afsedd att tjena till
ledning vid utförandet af byggnadsarbetet eller
återgifver en redan utförd byggnad. – Likaså äro
fartygsmodeller framställningar i förminskad skala af
de blifvande fartygens yttre form. Den svenska flottan
förvarar sina modeller i sina båda s. k. modellkamrar,
af hvilka den ena finnes i Stockholm, den andra i
Karlskrona. – Lefvande modell, eller endast »modell»,
kallas en person, hvars kroppsformer eller drag
konstnären afbildar vare sig för öfnings skull
eller för att använda i ett blifvande konstverk.
Upk.
Modellera (se Modell) är i allmänhet att i ett
bildbart ämne, t. ex. vax eller lera, utföra
en afbildning af ett föremål; i mera inskränkt
bemärkelse att efter en skiss eller teckning utföra
modellen till ett skulpturverk. Inom tecknings-
och målarekonsten är modellera detsamma som
att på den plana ytan afbilda den rundning, som
föremålen i verkligheten ega. Detta sker genom
omvexling af dagrar, halftoner och skuggor,
i enklare teckningar genom en rätt afpassad
tjocklek af figurernas yttre och inre hufvudlinier.
Upk.
Modena. 1. Provins i konungariket Italien, fordom en
del af hertigdömet M. (se M. 2), har en areal af 2,573
qvkm. med omkr. 290,000 innev. – 2. Fordom (1452–1859)
hertigdöme uti Italien, sträckte sig slutligen
från Po till Medelhafvet och begränsades i n. af
konungariket Lombardiet-Venezia, i ö. af Kyrkostaten,
i s. af Toscana, Medelhafvet och Sardinien samt i
v. af Parma. Det hade en areal af 6,140 qvkm. med
606,000 innev. (1855). Hertigdömet var en absolut
monarki, ärftlig inom huset Österrike-Estes manliga
linie. Det motsvaras ungefär af de 3 provinserna
M., Reggio och Massa-Carrara i nuv. konungariket
Italien. Hertigdömet M:s historia börjar med
grundandet af huset Estes (se d. o.) inflytande i
M. och Reggio i slutet af 1200-talet. Borso Este
utnämndes 1452 af kejsar Fredrik III till hertig af
M. och Reggio och erhöll 1471 af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
