Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Molybden, kem., ett metalliskt grundämne, som af Scheele 1778 upptäcktes och af Hjelm 1782 framställdes i fritt tillstånd - Molybdenglas, miner., en förening mellan molybden och svafvel - Molyn. Se Molijn - Momang (Fr. moment), handvändning, ögonblick. Jfr Moment - Mombasa l. Mombas (Suahelispråk Mwita), stad vid östra kusten af Afrika - Moment (Lat. momentum, egentl. movimentum, rörelse, jämnvigt, förändring, af movere, röra), afgörande vändpunkt, tidpunkt - Momentan (Lat. momentaneus, af momentum, ögonblick), ögonblicklig - Momentankraft, mek., är en benämning, som stundom nyttjas för produkten af en kropps massa och hastighet - Momentana språkljud, fonet., kallas explosiva konsonanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållande gör molybdensyran till ett
synnerligen värdefullt medel att upptäcka
och qvantitativt bestämma fosforsyra.
P. T. C.
Molybdenglans (se föreg. art.), miner., en förening
mellan molybden och svafvel, som till sitt utseende
närmast liknar grafit. Den förekommer i bladiga
massor, sällan kristalliserad i sexsidiga taflor,
har ljus, blygrå färg samt ger på papper ett grått
och på porslin ett grönt streck, hvarigenom den
skiljes från grafit. Hårdhet 1–1,5; egentlig vigt
4,6. Molybdenglansen innehåller 59 proc. molybden
och 41 proc. svafvel samt är råmaterialet
för framställning af molybdenpreparat. Den
förekommer ej sällsynt, ehuru ej i stora
qvantiteter, insprängd i olika bergarter,
såsom kalksten, gneis och granit, samt på lager
och gångar med tennmalm, jernglans o, s. v.
Hj. Sj.
Molyn. Se Molijn.
Momang (Fr. moment), handvändning, ögonblick. Jfr
Moment.
Mombasa l. Mombas (Suahelispråk Mwita), stad
vid östra kusten af Afrika, under 4° 4’ s. br.,
på östra sidan af en 5 km. lång och 4 km. bred
korallö, som bildar den bästa hamnen på hela
Sansibarkusten. Omkr. 20,000 innev., araber samt
kafferfolk (wamwita och wakilindini). Fästningen,
som ännu är i godt skick, samt ett par kyrkor
äro minnen från den tid, då portugiserna herskade
(1505–1698) derstädes och M. var medelpunkten för den
östafrikanska handeln med Indien. Imamen af Maskat
fördref (1698) portugiserna från staden, som sedan
1834 tillhör sultanen af Sansibar. – I Freretown
(Kisauni) på fastlandet midt emot M. upprättade det
engelska »Church missionary society» 1876 en koloni
för frigifna slafvar, hvilken 1881 räknade 450 pers.
Moment (Lat. momentum, egentl. movimentum,
rörelse, jämnvigt, förändring, af movere, röra),
afgörande vändpunkt, tidpunkt (jfr Momang); punkt,
underafdelning af en paragraf (i ett lagstadgande,
ett protokoll); väsentlig beståndsdel; afgörande
omständighet; den tidpunkt af en handling eller
ett förlopp, hvilken lämpar sig bäst att af en
målare eller bildhuggare fixeras i konstnärlig
framställning. – Filos. Ett organiskt helt, betraktadt
i någon sin bestämning eller från någon sida. Momentet
är ej en del af det hela, utan det hela sjelf, hvilket
visar sin organiska karakter just deri att det icke
kan delas. I allt verkligt finnes en mångfald; men i
den mån verkligheten är organisk, utgöres mångfalden
af moment och ej af delar. Då hvarje moment är det
hela, ehuru i en bestämning, kan man ej häller
någonsin fatta ett moment fullständigt, utan
att äfven fatta det hela och dermed alla momenten
fullständigt, låt vara på visst sätt modifierade. Att
vi menniskor fatta momenten hvart för sig innebär,
att vår uppfattning aldrig i något fall blir
fullständig. – Inom mekaniken och fysiken begagnas
ordet moment i flere olika betydelser. Sålunda
betecknar »en krafts moment i afseende å en viss
punkt», eller det s. k. statiska momentet, produkten
af kraftens storlek och det vinkelräta afståndet från
punkten till kraftens riktningslinie. Om ett system krafter verkar i
ett och samma plan å en kropp, är vid jämnvigt mellan
dem summan af deras moment noll för hvarje i planet
liggande punkt. Härvid räknas momentet positivt eller
negativt, alltefter som kraften söker vrida kroppen
åt ena eller andra riktningen. Böjningsmomentet
är summan af de på anfördt sätt bestämda momenten
för de krafter, som äro verksamma vid en stångs
eller bjelkes böjning, eller af momenten till de
härvid i en tvärskärning uppkommande spänningar. På
samma sätt uttrycker vridningsmomentet summan af
momenten till de krafter, som sträfva att vrida
en stång kring dess geometriska axel, eller af de
genom vridningen i en tvärskärning uppkommande
spänningar. Böjnings- och vridningsmomenten äro
af stor vigt vid undersökningen öfver kroppars
spänstighet och hållfasthet. Tröghetsmomentet, som i
fråga om kroppars rörelse och särskildt rotationen
kring en axel samt vid pendelrörelsen är af stor
betydelse, angifver summan af de produkter, som man
erhåller, när man för hvarje af kroppens mass-element
multiplicerar detta med qvadraten på dess afstånd från
en axel. Detta moment uttryckes derför genom formeln
T = m1r12 + m2r22 + m3r32 + ... = [summa] mr2,
i hvilken m är = massan och r = afståndet. För homogena kroppar af
enkel form kan man lätt beräkna tröghetsmomentet. Så
t. ex. är formeln för cylinderns tröghetsmoment T =
1/2 MR2 och för sferens T = 2/5 MR2, om R är
radien och M massan samt momentet tages i afseende
å den geometriska axeln. Man får äfven i vissa fall
införa i beräkningen tröghetsmomentet för en plan
figur, hvilket är summan af de produkter man erhåller,
när samtliga ytelementen multipliceras med qvadraten
på deras afstånd från en i figurens plan liggande
axel. Virtuella momentet är ett uttryck, hvilket står
i samband med den virtuella hastighetsprincipen,
som är en af mekanikens grundlagar. Om man tänker
sig, att ett system krafter, som verka på en kropp,
är i jämnvigt, samt att kroppen erhåller en oändligt
liten rörelse, hvarigenom krafternas angreppspunkter
undergå en motsvarande förflyttning, så äro dessa
deras virtuella hastigheter. Man benämner då virtuelt
moment för en kraft produkten af dennas projektion
på motsvarande förflyttnings riktningslinie samt
förflyttningens storlek. Vid jämnvigt är summan
af samtliga de verkande krafternas moment noll,
då momenten räknas positiva i ena och negativa i
motsatta riktningen. Om betydelsen af det magnetiska
momentet se d. o. G. R. D.
Momentan (Lat. momentaneus, af momentum,
ögonblick), ögonblicklig, som varar endast ett
ögonblick. – Momentankraft, mek., är en benämning,
som stundom nyttjas för produkten af en kropps massa
och hastighet. Det är samma produkt, som vanligen
kallas rörelseqvantitet. Storleken af en stötande
kraft, d. v. s. en kraft, som för en ytterst liten
tid meddelar en kropp en ändlig hastighet, uttryckes
genom momentankraften. – Momentana språkljud, fonet.,
kallas explosiva konsonanter (p, b, t, d, k, g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
