- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
319-320

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montreuil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Mont-Saint-Jean [mång säng sjang], by i belgiska
prov. Brabant, 2 km. n. om Belle-Alliance. Efter denna
by hafva fransmännen uppkallat slaget vid Waterloo
l. Belle-Alliance, 1815.

Mont-Saint-Michel [mång säng misjä’ll], en egendomlig
klippö, bestående af en granitmassa af omkr. 900
m. omkrets och 50 m. höjd, belägen ungefär
1,5 km. från stranden i S:t Michel-viken emellan
Normandie och Bretagne (franska depart. Manche). Till
närmaste punkten af fastlandet går en chaussé genom
den under ebbtid blottade flygsanden, som på alla
sidor omgifver ön. På nord vestra sidan af berget
ligger ett i medeltiden berömdt benediktinkloster
(grundadt 709; den nuv. klosterbyggnaden är
från början af 1200-talet), omgifvet af starka
befästningar. Omkr. 1615 blef klostret ett hem för
maurinernas kongregation af benediktinorden. Efter
revolutionen begagnades det som statsfängelse; nu är
det ett historiskt monument. Ön har omkr. 200 innev.

Montserrat. 1. Ryktbart benediktinkloster i spanska
prov. Barcelona, beläget ungefär på halfva höjden af
det egendomligt formade, 1,237 m. höga berget med
samma namn, på vestra sidan om floden Llobregat. Med
undantag af kyrkan och den egentliga klosterbyggnaden
är allt knappt mer än en ruin. – Biskop Gondemar
i Vich lät 880 på berget bygga ett kapell för
en derstädes funnen Mariabild (s. k. Lukasbild),
ett nunnekloster anlades sedan deromkring, och 976
förvandlades detta till ett benediktinkloster. 1835
upphäfdes klostret och plundrades på sina ofantliga
dyrbarheter. Endast ett tjugotal munkar finnes qvar
för att taga vård om Mariabilden, »Nuestra Señora de
M., Patrona de Cataluña», en af de allraheligaste
i Spanien, målet för tusentals pilgrimsfärder. I
Sept. 1881 kröntes den högtidligen af Leo XIII. –
2. Britisk ö i Vestindien, s. v. om Antigua, 83 qvkm.,
med omkr. 10,000 innev. (de flesta negrer, endast
några hundra hvita). Den är en af de sundaste och
vackraste bland Antillerna. Ön, som upptäcktes 1493
af Columbus, hör till guvernementet Leeward islands
och står under en af kronan utnämnd president.

Montucla [mångtykla], Jean Étienne, fransk matematiker,
f. 1725. idkade till en början juridiska studier, men
egnade sig sedan åt den literära banan samt beklädde
tid efter annan flere olika befattningar. Död i
Versailles 1799. M:s förnämsta verk är Histoire
des mathématiques dans laquelle on rend compte de
leurs progrès depuis leur origine jusqu’à nos jours

(I–II, 1758; ny uppl. i 4 band 1799–1802), det första
arbete, der matematikens historiska utveckling blifvit
tecknad på ett i mera egentlig mening vetenskapligt
sätt. Visserligen har M. genom bristande källstudier
blifvit förledd att deri intaga ganska många felaktiga
uppgifter, hvarjämte materialet visar sig hafva varit
alltför vidlyftigt att af honom på ett fullt lämpligt
sätt kunna bearbetas; men arbetet var dock för sin
tid särdeles förtjenstfullt, och det har ännu icke
af något annat blifvit helt och hållet ersatt. Minst
lyckad är behandlingen af 1700-talets historia,
hvilken bildar tredje delen af
den nya upplagan, och hvilken efter M:s död afslutades
af Lalande. G. E.

Mont-Valérien [mång valeriä’ng], ett v. om Paris på
venstra Seinestranden n. om S:t Cloud beläget berg af
161 m. höjd öfver flodytan, med starka fästningsverk,
kallade Forteresse du Mont-Valérien. Under Paris’
belägring 1870–71 var M.-V. af stor militärisk
vigt. Derifrån gjorde Trochu med 100,000 man d. 19
Jan. 1871 det sista utfallet, men blef efter flere
timmars strid nödgad att draga sig tillbaka.

Montyon l. Monthyon [mångtiå’ng], Antoine Jean
Baptiste Robert Auget,
baron de M., fransk mecenat,
f. 1733, d. 1820, blef kunglig intendent, »conseiller
d’état» och 1780 kansler hos grefven af Artois (Karl
X). Efter revolutionens utbrott (1789) vistades
han i England ända till bourbonernas återkomst
(1814). M. stiftade sedan 1782 åtskilliga pris för
utgifna nyttiga arbeten, att utdelas af Franska
akademien och af Franska vetenskapsakademien, samt
1783 det årligen af Franska akademien utdelade
s. k. montyonska dygdepriset, till belöning för
en dygdig handling af en obemedlad fransman. Efter
restaurationen återupplifvade och tillökade han dessa
donationer, hvilka hade blifvit tillintetgjorda under
Nationalkonventets dagar (1792–95).

Monument (Lat. monumentum, af monere, påminna),
minnesmärke; minnesvård; minnesstod; grafvård. –
Monumental, som är utmärkande för eller af samma
art som en minnesvård; storartad; som syftar till
skapandet af monument. Monumentala kallas sådana
konstverk, som kännetecknas af en viss storhet i
konceptionen och en mera sträng stilprägel. I
byggnadskonsten påkallas ett monumentalt
behandlingssätt, då det gäller uppförandet af
offentliga byggnader (kyrkor, parlaments- och rådhus,
universitetshus, museer o. s. v.). Inom plastiken
plägar en monumental uppfattning komma till uttryck
i större offentliga minnesstoder; inom måleriet eger
den berättigande i omfångsrikare väggmålningar af
historisk-idealistiskt innehåll.

Monumenta Germaniae historica (Lat., »Tysklands
historiska urkunder»), titel på en i stort
anlagd samling af källor till Tysklands
medeltidshistoria. Den började utgifvas 1826
af Gesellschaft für ältere deutsche geschichte
etc. efter en af Frih. von Stein och G. H. Pertz
uppgjord plan och under den senares ledning. Arbetet
omfattade 5 afdelningar: Scriptores (historie-
och krönikeskrifvare), Leges (lagar), Diplomata
(urkunder), Epistolae (bref) och Antiquitates
(fornminnen). Sedan Pertz 1874 trädt tillbaka och
föreningen upplösts, öfvertogs företagets skötsel af
en till Berlin förlagd centralstyrelse, med G. Waitz
(d. 1886) till högste ledare. Sammanlagdt hafva till
1886 utgifvits 27 bd »Scriptores», 5 bd »Leges» och 1
bd »Diplomata», hvarjämte en ny afdelning, Auctores
antiquissimi
(skriftställare från 5:te–7:de årh.;
7 bd 1877–82), tillfogats. Företaget har understödts
med betydande penningebidrag från de tyska staternas
och enskildes sida.

Monumental. Se Monument.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free