Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moreæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mästare i stadens målaregille 1596, sedan han studerat
under Michiel Mierevelt i Delft och liksom denne
förnämligast förkofrat sig i porträttmåleriet. Enligt
Houbraken var M. äfven arkitekt och uppehöll sig
någon tid i Rom. Katarinaporten i Utrecht, nedbruten
1846, var uppförd efter hans ritningar. Han
var för öfrigt en högt ansedd man, och äfven
hans konst var högeligen värderad. Man finner
t. o. m. stundom i hans taflor ett intensivt lif,
som icke återfinnes hos hans lärare. Hans bästa verk
(porträtt m. m.) finnas i Rotterdam och Amsterdam,
C. R. N.
Morel [mårä’ll], Bénédicte Auguste, fransk psykiater,
f. 1809, blef 1839 med. doktor och 1848 läkare
vid dårvårdsanstalten i Maréville, der han vidtog
vigtiga förbättringar i de sinnessjukes allmänna
behandling. 1856 förordnades han till direktör för
asylen i Saint-Yon. Död 1873. M:s huvudsakligaste
arbeten hänföra sig till sinnessjukdomarnas etiologi
och deras rättsmedicinska betydelse. Bland dessa
märkas Traité des maladies mentales (1852–53), Traité
des dégénérescences physiques, intellectuelles et
morales de l’espèce humaine (1857) och Traité de
médecine légale des aliénés (1860).
Morelia, hufvudstad i mejikanska staten Michoacan,
på en högslätt, 1,940 m. öfver hafvet. Omkr. 30,000
innev. Ärkebiskopssäte. Staden anlades 1541 under
namnet Valladolid och erhöll 1828 sitt nuv. namn efter
presten Morelos, en af de förste insurgentcheferna,
hvilken jämte Iturbide var född i staden.
Morella [-re’lja], stad i spanska
prov. Castellon. 7,190 innev. (1877). Starkt
kastell. M. har spelat en framstående rol i halföns
krig och revolutioner. Efter densamma erhöll Cabrera
titeln grefve af M.
Moreller (Ital. amarelle). Se Körsbär.
Morellet [mårälä], André, fransk skriftställare,
f. 1727, d. 1819, innehade abbévärdighet, var
meningsfrände och förtrolig vän med Turgot och
Malesherbes samt tillhörde encyklopedisternas
krets. 1785 blef han medlem af Franska akademien
och gömde hennes arkiv, då hon under den värsta
revolutionstiden var upphäfd. M. utgaf sjelf sina
skrifter samlade under titel Mélanges de littérature
et de philosophie (4 bd, 1818). 1821 utkommo hans
Mémoires.
Morelli, Domenico (heter egentl. D. Soliero),
italiensk målare, f. 1826 i Neapel, utbildade sig
i Rom under flere lärare och vann flere gånger
erkännande. Han målar historietaflor eller
genrekompositioner, ofta framställda i förening
med landskap. De prisas för gripande sanning och
glänsande kolorit (Cesare Borgia vid Capuas belägring,
Marias himmelsfärd, plafond i Neapels kungliga slott,
Odalisk efter badet, S:t Antonius’ frestelse, flere
madonnor m. m.).
Morena, Sierra (»Svarta berget»), Lat. Montes
Mariani, en af Spaniens största bergskedjor,
sträcker sig från ö. till v. mellan Guadianas och
Guadalquivirs vattensystem genom landskapen Nya
Kastilien, Andalusien och Estremadura och går i v. in
i portugisiska prov. Alemtejo. Bergskedjan bildar
visserligen ett
sammanhängande helt, men delas af 14 bifloder till Guadiana
och Guadalquivir i flere stycken och kan lämpligen
fördelas i 3 hufvudafdelningar: en östlig, en central
och en vestlig. Sierra de Alcaraz längst i ö. når i
Cerro de Almenara 1,800 m. höjd; och vid vestra änden,
nära Portugals gräns, når Sierra de Aracena en höjd
af 1,676 m., men för öfrigt är bergskedjan på många
ställen ej högre än 600–800 m. Hela berglandet är
på höjderna torrt och nästan vegetationslöst, på
sidorna skogbevuxet. Några trakter, särskildt i den
centrala delen, äro rika på malmer, som innehålla
bly, silfver och qvicksilfver. Öfver den centrala
delen af kedjan gå landsväg och jernväg från Madrid
till Andalusien genom det för sin skönhet ryktbara
passet Despenaperros, och längre vesterut gå jernvägar
norrifrån öfver berget till Cordova och Sevilla.
Morendo (Ital., »döende»), musikt., likbetydande med
det yttersta »diminuendo» jämte lindrigt »ritardando».
A. L.
Morer, egentligen innevånarna i Mauretanien,
sedan i allmänhet personer tillhörande den svarta
rasen. Särskildt betecknas med detta namn de
muhammedanske innevånarna i Nord-Afrika, hvaremot med
negrer förstås de hedniske infödingarna i Central-
och Syd-Afrika.
Mores (genit. morum, Lat., plur. af mos, sed), goda
seder (sedlighet). Lära någon mores, tvinga någon
att iakttaga ordning och skick, tillrättavisa, lexa
upp. – Castigat ridendo mores, Lat., »den tuktar
sederna genom löje», ett uttryck, som ofta fälles
om skådebanan och komedien samt härstammar från
fransmannen J. de Santeul (d. 1697). – Custos morum,
egentl. sedeväktare. Se Custos.
Moresk. Se Arabesk 1.
Moresnet [måränä’], kommun med omkr. 2,800 innev., på
belgisk-preussiska gränsen, 7 km. s. v. om Aachen,
hörde förr till österrikiska Belgien, 1793–1814
till Frankrike och är sedan 1814 delvis neutralt,
genom fördrag af d. 16 Juni 1816 deladt i 3 delar:
belgiska M., preussiska M. och neutrala M., hvilka
båda senare äfven kallas Kelmis. Området har ett
stort galmeibergverk, som drifves af det stora
bolaget »Vieille montagne». Det neutrala området,
omkr. 3,3 qvkm., står under gemensam förvaltning af
en preussisk och en belgisk kommissarie, men får ej
af någondera makten besättas med militär. Inkomsterna
från detsamma fördelas i lika delar mellan Preussen
och Belgien. Innevånarna äro fria från krigstjenst
och åtnjuta tullfrihet för importerade preussiska
och belgiska varor.
Moreton-viken [mårtön], bukt på östra kusten af
Australien (Queensland), begränsad mot oceanen af
öarna Moreton och Stradbroke. Den är full med sand-
och slammbankar. I densamma utmynna floderna Brisbane
och Logan.
Moreto y Cavaña [-va’nja], Don Agustin, spansk
dramaturg, f. i Madrid omkr. 1618, var 1634–39
student i Alcala, trädde derefter i tjenst hos
kardinal-ärkebiskopen i Toledo, vardt prest och
dog 1669 inom ett klosters murar. I sina tidigare
mannaår vann M. rykte såsom en mycket produktiv
skådespelsdiktare af Calderons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
