Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morlaker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Morlaker (moro-wlachi, d. v. s. vlaker, som bo vid hafvet)
kallas i Österrike de serbiske innevånarna i sydvestra
Istrien, i nordöstra Dalmatien och på öarna
i Quarnero-viken. De äro endast slaviserade rumaner
(vlaker) till större delen romerska, till en mindre
del grekiska katoliker. Deras antal uppskattas till
omkr. 80,000.
Morlanda. 1. Socken i Göteborgs och Bohus län, Orusts
Vestra härad. Arealen af M. pastorat är 11,262
har. 4,712 innev. (1885) i M. socken. M. bildar
med Mollösunds, Käringöns och Gullholmens kapell
samt annexförsamlingen Skaftö (nyligen bildad af
Fiskebäckskils och Grundsunds kapell samt delar
af moderförsamlingen) ett till egaren af säteriet
Morlanda patronelt pastorat af 2:dra kl., Göteborgs
stift, Orusts och Tjörns kontrakt. M. socken är i
besittning af flere af Bohus läns allra yppersta
hamnar, såsom Ellösfjorden med Malösund och
Björnsundsfjorden, Kråksundsfjorden m. fl., och
dess innevånare hafva i största omfattning egnat sig
åt sjöfart och hafsfiske, så att socknen med sina
många fiskelägen särskildt i afseende på utöfningen af
storsjöfisket intager främsta platsen icke blott inom
länet, utan inom hela riket. Äfvenledes har socknen
under de semisekulärt periodiska stora bohuslänska
sillfiskena städse utgjort en af hufvudplatserna
för sillfiskebedriften. – 2. Sätesgård i ofvannämnda
socken, nära kyrkan på Orusts nordvestra, emellan
Ellös-, Malö- och Björnsundsfjordarna utskjutande
hörn. Egendomen har sedan 1536 tillhört adliga
familjen Bildt, hvilken 1648 åt densamma förvärfvade
patronatsrätt till Morlanda pastorat. År 1675,
sedan dåvarande egaren, Knut Bildt, under kriget
med Danmark tagit parti för danskarna, dömdes denne
förlustig godset, hvarefter detta förlänades åt
generallöjtnanten Krister Mörner, som ock skref
sig friherre till M. Hans efterkommande bära ännu
namnet Mörner af Morlanda, ehuru han aldrig kom i
besittning af godset, ty detta återlemnades efter
freden i Lund (1679) åt Daniel Bildt och förblef sedan
i bildtska slägtens ego till 1881, då det såldes till
nuv. egaren, J. N. Sanne. Vid Bohus läns förening med
Sverige var M. gods ett af de största i länet, 48 1/3
mtl, men det minskades tid efter annan, så att numera
återstå endast 3 1/4 mtl. 1886 ingick länets landsting
till regeringen med hemställan om anläggning af en
jernväg på statens bekostnad från Uddevalla till
Malösund–Ellös, hvilken jernvägs ena ändpunkt vid
sjön skulle förläggas å säteriets egor, af hvilka en
del är beräknad utgöra platsen för anläggning af den
stad, som denna jernväg väntas bringa till stånd, och
för hvilken en storartad stadsplan finnes uppgjord.
A. V. L.
Morley [mårli], Samuel, engelsk filantrop, f. 1809,
d. 1886, afkomling af en fransk hugenottslägt,
var delegare i en af fadern grundlagd strumpaffär,
hvilken utvecklat sig till en af de största och
anseddaste firmor i Londons city. M. representerade i
underhuset valkretsen Nottingham 1865–66 och Bristol
1868–85. Såväl i som utom parlamentet var han den
främste förkämpen för den frikyrkliga
riktningen. Genom hans offervilliga initiativ hafva
24 frikyrkliga kapell i London tillkommit. Såsom
skattmästare i Home missionary society verkade han
nitiskt för utsändandet af lekmannapredikanter. I
underhuset röstade han från början för irländska
statskyrkans afskaffande samt för borttagande af
obligatoriska afgifter till statskyrkan. Han var äfven
en afgjord frihandlare och främjare af nykterheten. Få
män i England hafva öfvat välgörenhet i så stor skala
som han. Det är kändt, att han årligen bortskänkte
inemot en half mill. kr., hvaraf mycket gick till
främmande land. I sitt enskilda lif utmärkte han sig
för en ytterlig pligttrohet och en religiositet af
puritansk art, men fri från all ofördragsamhet.
Morley [mårli], Henry, engelsk literaturhistoriker,
f. i London 1822, var praktiserande läkare
1844–48 och förestod derefter en skola till 1851,
då han af Dickens kallades till underredaktör
för »Household words». 1857 öfvergick han till
tidskriften »Examiner», hvars hufvudredaktör han
var 1859–64, och utnämndes 1865 till professor
i engelska literaturen vid University college i
London. F. n. (1887) tjenstgör han dessutom såsom
examinator vid Londons universitet och lärare vid
Queen’s college. Han har författat bl. a. Fairy tales
(1859–60), biografierna Life of Palissy, the potter
(1852) och Life of Clement Marot (1870) m. fl.,
essay-samlingarna Gossip och Memoirs of Bartholomew
Fair (1857), The journal of a London playgoer (1866;
teaterkritik) och A first sketch of english literatur
e (1873; 10:de uppl. 1884) samt utgifvit »English
writers» (1864–67; medeltida författare), »A library
of english literature» (5 qvartbd, 1874–80) m. m.
Morley [mårli], John, engelsk essay-författare och
statsman, f. 1838, blef advokat 1859 och master
of arts i Oxford 1874. Han redigerade först under
några år »Literary gazette», 1867–82 »Fortnightly
review» (efter G. H. Lewes) samt 1880–83 »Pall Mall
gazette» och derefter en kortare tid »Macmillan’s
magazine». Han invaldes 1883 i underhuset för
Newcastle-upon-Tyne och egnade snart sina krafter
odeladt åt politiken. I allmänhet understödde han
Gladstones regering, dock ej i de fall, då den,
syntes honom för litet demokratisk. Han är sjelf en
»filosofisk radikal» och en af det ultraliberala
partiets bästa förmågor. Han presiderade vid de
liberales konferens i Leeds, Okt. 1883, kämpade
ifrigt för 1884 års stora valreform och gaf
ett det kraftigaste stöd åt Gladstones irländska
politik. I Gladstone-ministèren Jan.–Juli 1886 var
M. statssekreterare för Irland. Såsom essayist står
han högt. Han har utgifvit Edmund Burke (1867),
Critical miscellanies (1871–77), Voltaire (1872;
3:dje uppl. 1878), On compromise (1874), Rousseau
(1876), Diderot and the encyclopcedists (1878),
The life of Richard Cobden (1881) m. m. M. är juris
hedersdoktor vid Glasgows universitet.
Mormakin, zool. Se Lemur.
Mormolykerna, Grek. mytol. Se Empusa.
Mormon, zool. Se Lunneslägtet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
