Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morrison ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mortalitet (Lat. mortalitas, af mors, död), dödlighet
(se d. o.). – Mortalitetsstatistik. Se Dödlighet. –
Mortalitetstabeller. Se Dödlighetstabeller.
Mortara, stad i italienska prov. Pavia,
32 km. n. v. om staden Pavia. Omkr. 7,000
innev. Genom att med anfall förekomma den i
öfverlägset antal mot M. framryckande fienden
besegrade en österrikisk division under ärkehertig
Albrekt vid M. d. 21 Mars 1849 de sardinska
divisionerna Durando och hertigen af Savojen,
hvarigenom sardinarnas hela företag misslyckades.
C. O. N.
Morten Mogensen. Se Martinus de Dacia.
Mortensen, Klaus, med binamnet
Töndebinder, dansk luthersk reformator och psalmist,
död före 1578, vid 76 års ålder, höll våren
1527 den första lutherska predikan i Malmö och
blef 1529 kyrkoherde derstädes. Honom och hans
medbroder i reformationsverket, Hans Spandemager,
tillskrifves utgifvandet af den äldsta danska
psalmboken, hvilken utkom 1528 och tvifvelsutan
innehöll hufvudsakligen bearbetningar af tyska
psalmer. Flere tillökade upplagor utkommo inom kort
tid. Bevarade till våra dagar äro endast en psalmbok
tryckt i Rostock 1529 och en tryckt i Malmö 1533,
hvilka anses vara identiska med M:s. (Dessa båda
»Salmeböger fra reformationstiden» äro åter utgifna
af Chr. Bruun 1865–66.) 1529 utgaf M. den första
danska mässboken. Psalmen 24 i svenska psalmboken
af 1819 utgjorde i den form, som denna psalm hade i
1567 års svenska psalmbok, ett ordagrant återgifvande
af en sannolikt af M. verkställd dansk bearbetning
från tyskan.
Mortensens borrapparat. Se Borrmaskiner.
Mortier [mårtie], Edouard Adolphe Casimir
Joseph, hertig af Treviso, marskalk och pär af
Frankrike, f. 1768, utmärkte sig under fälttågen i
Nederländerna och Tyskland, blef 1799 brigadgeneral
och s. å. divisionsgeneral samt kämpade vid Donau
och i Schweiz. 1803 besatte han Hannover, fick 1804
marskalksstafven och höll 1806 med sin armékår norra
Tyskland besatt, tågade mot svenskarna och afslöt
stillestånd med dem. Han deltog derefter i slaget
vid Friedland (1807), användes under åren 1809–11
i Spanien och deltog sedermera i spetsen för »unga
gardet» i fälttågen 1812–14 i Ryssland, Tyskland och
Frankrike. Efter nederlaget vid Paris (d. 30 Mars
1814) slöt M. sig till Ludvig XVIII, som gaf honom
pärsvärdighet. Vid Napoleons återkomst (1815) hjelpte
M. konungen undan till Belgien och slöt sig derpå
till Napoleon. Då Ludvig XVIII åter kom till makten,
bibehölls M. i sina värdigheter. 1834 utnämndes han
till krigsminister. Den 28 Juli 1835 föll han offer
för Fieschis attentat mot konung Ludvig Filips lif.
C. O. N.
Mortifikation (Lat. mortificatio, af mors, död),
dödande, tillintetgörelse. 1. De sinliga begärens
dödande genom försakelser (fasta) och gisslande
m. m. – 2. Patol., en organisk väfnads
bortdöende, »brand» (se d. o.). – 3. Jur. Se
Dödande. – 4. Kötts (villebråds) upphängning under
några dagar före kokningen eller stekningen, för att
det må blifva mera mört. Se Köttmjölksyra.
Mortimer, Roger, earl of M., f. 1284, engelska
drottningen Isabellas älskare, hjelpte henne att
1327 störta hennes gemål, Edvard II, från tronen och
beherskade sedermera genom henne hela England. När
Edvard II:s son, Edvard III, kom till myndig ålder,
lät han ställa honom inför lordernas domstol, som
dömde honom till döden, hvarefter han afrättades
(1330).
Mortimer, hertigar af. 1. Edmund M. var gift med
konung Edvard III:s andre sons, Lionels of Clarence,
dotter, Filippa, och dog 1381. – 2. Roger M.,
earl of March, den föregåendes son, förklarades 1385
arfsberättigad till tronen. Han afled 1399. Genom
hans dotter Annas giftermål med hertig Richard af
York öfverflyttades mortimerslägtens anspråk på
kronan till huset York.
Morton [må’rtön], James, earl of M. Se Douglas 12.
Mortorp, socken i Kalmar län, Södra Möre härad. Areal
10,158 har. 1,931 innev. (1885). M. bildar med Oskar
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Kalmar stift,
Södra Möre kontrakt. – Mortorps kapell heter såsom
annexförsamling Oskar.
Morup, socken i Hallands län, Faurås härad. Areal
4,500 har. 2,806 innev. (1885). M. utgör ett regalt
pastorat af 1:sta kl., Göteborgs stift, Falkenbergs
kontrakt.
Morus Tourn., mulbärsträdet, bot., ett slägte af
träd eller buskar, bildande en egen familj Moreae
och hörande till kl. Monoecia L. Blommorna sitta
i korta, nästan hängelika ax. Hanblommornas kalk
är 4-delad, honblommornas 4-bladig. Frukterna äro
små nötter, hvilka äro inneslutna i ett småknöligt,
saftigt kött, bildande ett »falskt bär», uppkommet
genom sammanväxning af honaxets till sist saftiga
och köttiga blommor. Dessa »mulbär» (T. maulbeere,
D. morbær, af Lat. morus) äro hos M. alba L. helt
små och nästan hvita samt osmakliga, hvaremot de hos
M. nigra L. äro ganska stora, svartblå och angenämt
sötsyrliga samt med fördel använda till sylt och
till syrup (förr officinel). Mulbärsträden odlas i
varmare tempererade luftstreck i stor skala utmed
vägar och åkerskilnader. Med bladen uppfödas
silkesmaskarna, larverna till silkesspinnaren
(Bombyx mori L.). M. alba L., som har mindre blad,
antingen äggrunda och hela eller 3–5-flikiga,
ojämnt sågade, tunna och nästan glatta, anses
härstamma från Kina och är nu allmänt odlad i södra
Europa. M. nigra L., ursprungligen från Persien,
kan i buskform (eller låg trädform) odlas i Sverige
upp till Stockholmstrakten och norra Upland. Dess
blad äro större, hjertlikt-äggrunda, 3–5-flikiga,
groftandade, tjockare och under sträfhåriga. I Skåne
och på Gotland mogna dess bär förträffligt under
varma somrar. Se vidare Gulholz och Silkesodling.
O. T. S.
Morus l. More [mår], Sir Thomas, engelsk statsman,
föddes 1478 och var son af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
