Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mosaik. Ordet liksom dess tillhörande adjektiv, musivisk, Lat. musivum, sammanhänger med Grek. museion (»museumß, en musernas eller sånggudinnornas helgedom) - Mosaisk, som härrör från Mose - Mosaiska församlingar finnas inom Sverige i städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlskrona och Norrköping - Mosaiska lagen. Se Lag, sp. 523 - Mosaiska trosbekännare. Se Judar, sp. 1400 - Mosaism, sammanfattningen af alla de idéer, sedvänjor och lagar, hvilka utvecklade sig på grundvalen af det israelitiska folkets religiös-politiska lif - Mosambik (Port. Mozambique l. Moçambique). 1. Portugisisk kolonialprovins - Mosambik. 2. Hufvudstad i ofvannämnda koloni - Mosambik-kanalen kallas det 370-1,000 km. breda hafssundet emellan portugisiska kolonien Mosambik på Afrikas östkust och ön Madagaskar - Mo-sand, geol., en inom den svenska geologiska literaturen använd benämning för den vanligen rentvättade, mer eller mindre finkorniga sand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stiftande») kring foten af Segermonumentet
i Berlin.
Vid sidan af den här skildrade monumentala mosaiken
har vår samtid att uppvisa en s. k. romersk mosaik,
en art af konstslöjd, som, efter samma princip som
den förstnämnda, af olika färgade glasstift, men
små som knappnålshufvud, utför allahanda småsaker,
smycken af olika slag, doslock, taflor o. dyl., hvarå
äro »utlagda» landskap, blommor, ornament m. m. Såsom
namnet angifver, öfvas denna industri i Rom. – En
annan samtida konstslöjdart är den s. k. florentinska
eller pietra-dura-mosaiken, egentligen ett slags
inlagdt arbete, analogt med marketeri, ehuru
materialet här är marmor och andra stenarter. Den
öfvas, såsom namnet angifver, i Florens, och med
dess teknik utföres en mängd olika prydnadsföremål,
från stora bordskifvor och möbelfyllningar till de
minsta småsakar (kråsnålar, broscher o. d.). Mönstren
framställa vanligen blommor, frukter, smådjur,
foglar af naturalistisk hållning, stundom äfven rena
ornament, allt i lifliga, bjerta färger med svart
botten. Men de olika färgpartierna motsvaras här
i regeln af hvar sin marmorbit. Dessa äro således
på förhand utsågade till den form de olika partierna
skola hafva, medan den egentliga mosaiken sammanlägger
sina af likformiga småbitar. Florentinmosaiken kan
följas tillbaka till midten af 1500-talet. Den erhöll
en tid uti Italien en vidsträckt användning i den
kyrkliga dekorationskonsten, för altarframstycken,
pilasterbeklädnader m. m. Dess ursprung är tydligen
att söka i antikens marmor-inkrustering, ej i dess
mosaikarbete. – Nära beslägtad med den florentinska
är den indiska Agra-mosaiken (se Inlagdt arbete). –
En modern tillämpning af de antika eller, rättare,
de medeltida mosaik-golfvens princip finna vi i den nu så allmänna
bläggningen af golf i förstugor, korridorer och
liknande lokaler (med flisor af bränd lera i
olika färger, s. k. tiles). Detta bruk härstammar
närmast från England. – Sveriges Nationalmuseum
eger prof på flere olika slag af mosaik, fragment
af antik golfbeläggning, modern romersk mosaik
(S. Peterskyrkan) och synnerligen vackra
pietra-dura-mosaiker i olika mönster. Bland
samlingarna å Drottningholm förvaras vackra prof
på den påfliga mosaikfabrikens verksamhet under
1700-talet. Medeltidsmosaiker saknas deremot helt
och hållet. Upk.
Mosaisk, som härrör från Mose.
Mosaiska församlingar finnas inom Sverige i städerna
Stockholm (1,276 medlemmar år 1885), Göteborg (645
medl.), Malmö (201 medl.), Karlskrona (43 medl.) och
Norrköping (42 medl.).
Mosaiska lagen. Se Lag, sp. 523.
Mosaiska trosbekännare. Se Judar, sp. 1400.
Mosaism, sammanfattningen af alla de idéer, sedvänjor
och lagar, hvilka utvecklade sig på grundvalen af det
israelitiska folkets religiös-politiska lif, sådant
detta hade fått sin form genom Mose. Jfr Judendom
och Lag, sp. 523.
Mosambik (Port. Mozambique l. Moçambique).
1. Portugisisk kolonialprovins, sträckande sig
omkr. 1,900 km. längs östafrikanska kusten midt
emot Madagaskar från Kap Delgado (10° 41’ s. br.)
till Lorenzo Marques vid Delagoaviken (25° 58’
s. br.). På papperet bildar kolonien ett ansenligt
område af 991,000 qvkm. utan bestämd gräns i v.,
men i verkligheten består den af några nybyggen
och militärstationer med ringa myndighet öfver
de kringboende stammarna. Kusten, som jämte
Sambesis stränder utgör den enda platsen för
nybyggena, är merendels flack, omgärdad af ref
och små öar. Kustlandet är rikt på floder,
af hvilka några äro segelbara, och af hvilkas
mynningar några bilda förträffliga naturliga
hamnar. De stora skogarna lemna ebenholz, kopal,
kautsjuk, sandelträ och ett stort antal andra nyttiga
träslag. Mineraltillgångarna (stenkol, jern, koppar,
guld) äro ovanligt stora. Nästan ingenting har
gjorts af portugiserna för utvecklandet af landets
tillgångar. Ehuru en stor del af M. förträffligt
lämpar sig för odling af bomull, kaffe och
sockerrör, har knappast ett försök gjorts att
anlägga plantager. Vigtigaste exportartiklarna
äro elfenben, vax, gummi, kautsjuk och palmolja.
Handeln ligger nästan uteslutande i händerna på
banianer från Indien. Innevånarnas antal uppskattas
till 2 mill., deraf endast ett par tusen hvita. Den
inhemska befolkningen är bantunegrer (se
Kaffrer, sp. 2). De många stammarna vid Sambesi ofvanom
Lupatafallen bildade i 17:de årh. det stora riket
Mwanamotapa l. Monomotapa, en negerkonfederation,
som upplöstes i midten af 18:de årh. Redan 1498
fingo portugiserna fast fot vid en af Sambesis
mynningar. Lockade genom ryktet om landets
guldrikedom, utsträckte de sedan sitt välde
utmed kusten. Nu hafva de af dem besatta orterna
någon vigt endast såsom stationer för den indiska
handeln. I spetsen för koloniens förvaltning står
en af port. kronan utnämnd generalguvernör, under
hvilken lyda 8 guvernörer för de särskilda distrikten:
Cabo Delgado (hufvudstad Ibo), Angoza, Mosambik,
Inhambane, Quelimane, Sofala, Lorenzo Marques samt
Tete och Manica. –
2. Hufvudstad i ofvannämnda koloni, ligger under 15°
s. br. på en liten korallö och är försvarad af 3 fort.
Omkr. 7,000 innev., portugiser och negrer, banianer,
parser och araber. Säte för generalguvernören.
Mosambik-kanalen kallas det 370–1,000 km. breda
hafssundet emellan portugisiska kolonien Mosambik
på Afrikas östkust och ön Madagaskar. Genom
densamma går i sydlig riktning en ljum hafsström,
mosainbik-strömmen, som under fortsättningen
af sitt lopp förbi Afrikas sydspets kallas
Agulhas-strömmen. På smalaste stället i kanalen har
strömmen en hastighet af 7 km. i timmen, nästan lika
stor som Golfströmmens.
Mo-sand, geol., en inom den svenska geologiska
literaturen använd benämning för den vanligen väl
rentvättade, mer eller mindre finkorniga sand,
som mångenstädes inom landet och ofta öfver stora
vidder bildar en merendels jämn ytbetäckning (moar)
till flere eller färre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
