Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muhammed Ahmed, »mahdi» - Muhammed Ali, vicekonung af Egypten - Muhammed Ali, muhammedansk sektmakare - Muhammed Ali, turkisk fältmarskalk - Muhammedan, anhängare af den af Muhammed stiftade religionen - Muhammedanism, Muhammeds lära, Islam (se d. o.) - Muhammed Baltadsji, turkisk storvesir. Se Baltadsji - Muhammed Ben Abdallah. Se Bu-Maza - Muhammed Ben-Djeber Al-Batani. Se Al-Batani - Muhammed ibn Mûsâ Alchwarizmî, arabisk matematiker - Muhammed Kybrysli - Muhammed Ruschdi. Se Ruschdi - Muharram. Se Hedjra - Muhos (F. Muhoksen pitäjä), socken i Uleåborgs län - Muhrbeck. Se under Murbeck - Muiden, stad i nederländska prov. Nord-Holland - Muir, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till sista man af »mahdins» tallösa skaror nära
staden Kaschgil (Nov. 1883). Derigenom steg hans
anseende utomordentligt, och en mängd stammar omkring
Nilen i östra Sudan slöt sig till honom. Sjelfva
Kartum var på väg att gå förloradt. Då skyndade
den engelske generalen Gordon, hvilken åtagit sig
generalguvernörskapet öfver Sudan, att i Febr. 1884
erkänna M. såsom sultan af Sudan för att vinna honom
för sig. Men Kartum inneslöts alltmera samt eröfrades
d. 26 Jan. 1885, hvarvid Gordon mördades. De engelska
undsättningstrupperna, som befunno sig på endast ett
par dagsmarschers afstånd, återvände efter blodiga
strider. Mahdin var herre öfver landet från Röda
hafvet till Kordofan, men han afled redan d. 29 Juni
1885, i kopporna.
Muhammed All, vicekonung af Egypten, föddes 1769
i staden Kavala (Macedonien) och upptogs efter sin
faders död af sin farbroder, som var kommendant
i staden. Med M. A:s uppfostran gick det klent,
ty först senare lärde han sig läsa och skrifva,
men han ådagalade tidigt snabb uppfattningsgåfva
och sinnesnärvaro. 1787 blef han officer vid
milisen. Han idkade derjämte tobakshandel. 1799
drog han i spetsen för Kavalas miliskontingent
med turkiska armén till Egypten, för att bekämpa
fransmännen. Han utmärkte sig i flere fäktningar och
befordrades 1801 till major. Såsom anförare förde
albanesiska legotrupperna vid Kairo skapade han
sig inom kort en sådan maktställning, att han kunde
tränga undan den turkiske ståthållaren och sjelf af
Porten 1805 utnämndes till vali (guvernör) öfver Nedre
Egypten. Dermed begynner ett nytt tidsskede i Egyptens
historia (se Egypten, sp. 234). M. A. grundlade
(1841) vicekonungadömets ärftlighet inom sin ätt. Han
afled d. 2 Aug. 1849. Jfr Mouriez: »Histoire de
Méhémet Ali» (4 bd, 1855–58), och von Prokesch-Osten:
»M.-A., vicekönig von Ägypten. Aus meinem tagebuche
1826–41» (1877).
Muhammed Ali, muhammedansk sektmakare. Se Babi.
Muhammed Ali, turkisk fältmarskalk, f. 1822,
hette egentligen Detroit och var bördig från
Magdeburg. Under Omer pascha kämpade han 1853–56 i
Krimkriget och 1861 i Montenegro. 1866 stred han
mot de upproriske på Kreta. 1876 besegrade han
serberna vid Ibar och öfvertog 1877 efter Abdul
Kerim såsom musjir (fältmarskalk) befälet öfver den
mot ryssarna ställda turkiska Donau-armén. Suleiman
paschas fiendskap – denne skulle från söder återtaga
Schipkapasset – och krigsrådets i Konstantinopel
hufvudlösa åtgärder gjorde hvarje framgång i
fält omöjlig för M. 1878 blef han chef för
generalstaben, ledde befästningsanordningarna kring
hufvudstaden och deltog i Berlin-kongressen. På
väg för att kufva ett uppror i Albanien blef
M. d. 7 Sept. 1878 mördad af de upproriske.
C. O. N.
Muhammedan, anhängare af den af Muhammed stiftade
religionen. – Muhammedanism, Muhammeds lära, Islam
(se d. o.).
Muhammed Baltadsji, turkisk storvesir. Se Baltadsji.
Muhammed Ben Abdallah. Se Bu-Maza.
Muhammed Ben-Djeber Al-Batani. Se Al-Batani.
Muhammed ibn Mûsâ Alchwarizmî, arabisk matematiker,
var bibliotekarie hos kalifen El-mamun (813–833)
och utarbetade på uppdrag af honom de under namnet
Sind-hind bekanta astronomiska tabellerna, hvilka
sedermera öfversattes på latin af Atelhard från Bath
(i början af 1100-talet). M. författade äfven en
aritmetik, omfattande de fyra räknesätten i hela tal,
samt en algebra, hvilken ur historisk synpunkt är af
högt värde. Detta arbete är nämligen den första nu
kända arabiska skrift, som behandlar algebran. Den
innehåller, utom läran om 1:sta och 2:dra gradens
eqvationer, äfven regula de tri, planimetri och en
samling svårare aritmetiska problem. Eqvationerna af
2:dra graden indelas i fem klasser, af hvilka dock de
båda första äro binomiska eqvationer. Endast positiva
rötter förekomma, och särskildt anmärkes, att i vissa
fall en qvadratisk eqvation kan ega två rötter. M:s
skrift häntyder på att han studerat företrädesvis
grekiska arbeten, ehuru han synes hafva begagnat
äfven indiska källor. Hans algebra utgafs 1831 af
Rosen jämte engelsk öfversättning, under titel:
The algebra of Mohammed ben Musa. En (antagligen af
Atelhard från Bath verkställd) latinsk öfversättning
af aritmetiken utgafs 1857 af Boncompagni. – M:s
tillnamn har gifvit upphof till termen »algorismus»,
hvarmed under medeltiden den från araberna hemtade
positionsaritmetiken vanligen betecknades. G. E.
Muhammed Kybrysli, turkisk statsman, föddes 1810 på
Cypern (deraf tillnamnet kybrysli, »cyprioten»), fick
utbilda sig militäriskt i Frankrike samt blef 1842
general och guvernör för turkiska krigsskolan. Han
var en anhängare af reformer inom Turkiet, och hans
tjenster togos mycket i anspråk. Så var han vid olika
tillfällen provinsståthållare (bl. a. i Aleppo
1851–53, då han bragte Hauran till lugn), president i
tansimat-rådet, 1854 kapudan-pascha samt s. å. och i
Maj 1860–Juni 1861 storvesir. Han störtades för sina
ryska sympatier af Fuad pascha och Ali pascha samt
var derefter generalguvernör i Adrianopel. Död 1871.
Muhammed Ruschdi. Se Ruschdi.
Muharram. Se Hedjra.
Muhos (F. Muhoksen pitäja), socken i Uleåborgs län,
Uleå härad och domsaga, Finland, bildar med Utajärvi
kapellförsamling ett imperielt pastorat af 2:dra
kl., Kuopio stift, Uleåborgs kontrakt. Areal 3,051
qvkm. 7,507 innev. (1883), finsktalande. M. afskildes
1766 till eget pastorat från Uleå socken. A. G. F.
Muhrbeck. Se under Murbeck.
Muiden [mö’jden], stad i nederländska
prov. Nord-Holland, vid Vechts utlopp i
Zuiderzee. Omkr. 2,000 innev. Den holländske skalden
Hooft var en tid drost i M.
Muir [myr, mjur], John, engelsk sanskritkännare,
f. 1810, d. 1882, vistades 1828–53 uti Indien såsom
ämbetsman. Han utgaf efter sin återkomst till England
Original sanskrit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
