Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Munkgamen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1811, kapten och stabsadjutant 1825, men tog för
sjuklighet afsked 1845. I »Samlinger til det norske
folks sprog og historie» lemnade han värdefulla
bidrag till Norges medeltidshistoria, och genom
sina geografiska anmärkningar till Jakob Aalls
öfversättning af »Heimskringla» (1838–39) bröt han
en ny väg för den geografiska fornforskningen. Han
utgaf en karta öfver Norge vid nyare tidens början
(1841), en öfversigtskarta öfver Skandinavien under
medeltiden (1842) och, tillsammans med N. A. Ramm,
de första amtskartorna öfver Norge (Smaalenene,
Akershus, Hedemarken och Grefskapen; 1826–32). Död
på fädernegården Kroken i Sogn d. 15 Dec. 1876.
O. A. Ö.
7. Munthe, Adolf Fredrik, norsk militär,
ämbetsman, född i Ullensaker d. 12 Juli 1817, blef
1877 statsråd och utnämndes till generalmajor 1878.
Riksrätten fråndömde honom 1884 hans statsrådsämbete.
Död s. å.
8. Munthe, Ludvig, norsk landskapsmålare, född i
Sogn d. 11 Mars 1841, fick sin första handledning
i Bergen af målaren Schirtz, men flyttade snart till
Düsseldorf, hvarest han några månader målade för
Flam och sedan studerade på egen hand. År 1866
väckte han uppmärksamhet genom ett vinterlandskap och
deltog sedan i utställningarna i Köpenhamn, Wien och
Paris, der han 1878 vann stora medaljen. M. är
sedan 1872 ledamot af den danska konstakademien
och sedan 1874 af den svenska. Hans arbeten utmärka
sig alla genom en viss storslagen enkelhet och
framställa oftast vidsträckta snöfält, dystra
höstlandskap eller episoder ur skogens djurlif.
»Ingen har målat snö före Munthe», heter det,
och detta på goda skäl, ty han har gifvit snön dess
rätta kolorit. Ehuru ständigt bosatt i Düsseldorf,
har M. hufvudsakligen tagit intryck af de gamle
holländarna och de moderne franske mästarna. Hans
taflor äro spridda i många af Europas museer;
nationalgalleriet i Kristiania eger tre af de bästa.
Y. N.
Munthe af Morgenstierne, B. H. von. Se Morgenstierne.
Muntjaken l. kidangen, Cervulus muntjac, zool.,
hör till familjen hjortdjur (Cervidae) inom
boskapsdjurens ordning (Pecora) och däggdjurens
klass. De korta, blott med en ögontagg försedda
hornen sitta på särdeles långa rosenstockar. De öfre
hörntänderna äro stora och framskjutande. Bakbenen
sakna hårtofsar. Tårgroparna äro stora. Svansen är af
medellängd, med tofs i änden. Färgen är ofvan gulbrun,
långs ryggens midt mörkare till kastanjebrun; undre
delarna äro ljusare (bröstet gulaktigt, strupen och
buken bakåt hvita). Kroppens längd utgör 1,2 m. och
höjden öfver bogarna 65 cm. Djuret lefver parvis
eller i små flockar på Sumatra, Java och Borneo.
C. R. S.
Muntlighet, den anordning af förfarandet inför rätta,
enligt hvilken alla anföranden af parter eller deras
ombud skola afgifvas muntligen och domen grunda
sig uteslutande på hvad muntligen anförts. Såsom
motsättning mot det muntliga förfarandet står det
skriftliga, hvilket fordrar, att alla anföranden
skola i skriftlig form ingifvas till domstolen. Mellan
dessa står det muntligt-protokollariska förfarandet, som medgifver
såväl muntliga som skriftliga anföranden, men fordrar,
att de i hvarje fall skola intagas i ett protokoll,
som utgör den enda grundvalen för domen. Då man vid
den nyare tidens reformer på rättegångsväsendets
område framhållit muntligheten såsom synnerligt
eftersträfvansvärd, har detta skett derför att
man ansett rättegångens uppgift – ett riktigt
afgörande af målen – sålunda bäst främjas. Det
muntliga förhandlingssättet är egnadt att aflägsna
den formalism, som vid skriftlig förhandling lätt nog
kommer att beherska rättegången; det åstadkommer en
närmare beröring emellan domaren och de tvistande
samt är bättre egnadt att underlätta domarens
bemödande för sanningens utforskande. För att
emellertid den utredning, som sålunda åstadkommes,
skall få sin fulla betydelse och verkan, uppställer
man vidare den fordran att domen skall grundas
omedelbart på den muntliga förhandlingen, men icke
på ett öfver denna uppsatt protokoll. Ett sådant
kan aldrig fullt återgifva allt, som under den
muntliga förhandlingen förekommit, ej häller
framkalla samma intryck, som den omedelbara
iakttagelsen. Muntlighetsgrundsatsen betecknas
derför ock såsom »omedelbarhetsgrundsatsen». –
Muntlighetsgrundsatsens tillämpning kräfver i flere
afseenden särskilda processuella anordningar, hvilka
äro egnade att gifva hela rättegångsordningen en
egendomlig1 gestaltning. I vår rättegång är den
icke tillämpad. Vid underrätterna ar förfarandet
muntligt-protokollariskt, vid öfverrätterna rent
skriftligt, ehuru visserligen tillfälle gifves
part, som det begär, att blifva muntligen hörd. I
Danmark likasom i Norge är förfarandet jämväl vid
underrätterna öfvervägande skriftligt, hvaremot
i högsta instansen användes muntlig förhandling,
grundad på de i saken vexlade skrifterna. Genom
de nya rättegångslagarna af 1877 har i Tyskland
införts den rena muntlighetsgrundsatsen, hvilken
sedan äldre tid tillämpats i England och Frankrike.
I. Afz.
Muntrådar, skäggtömmar, zool., äro trådlika bihang,
som vanligen till ett antal af fyra utgå från
yttersidan af underkäken eller vid munvinkeln
hos arter af slägtena Gadus och Silurus bland
fiskarna. Man antager dem vara känselorgan. Jfr
Torskslägtet. O. T. S.
Munychia (Lat. Munychia) är namnet på östra delen af
den bergiga halfö, hvars vestra del upptages af Athens
hamnstad Peiraievs. I vidsträcktare betydelse omfattar
namnet Peiraievs hela denna halfö, och M. är då en del
af Peiraievs. M. har egen hamn, hvilken likasom den
v. derom belägna hamnen Zea fordom hufvudsakligen
nyttjades till örlogshamn. Munychia-höjden var
likasom hela Peiraievs fordom starkt befäst. På
dess högsta punkt finnas ännu några grundmurar af en
forntida borg (akropolis). På vestra sluttningen ses
lemningar af en antik teater. I M. hade gudinnan
Artemis, med tillnamnet M., en helgedom, hvarest
till hennes ära Munychiafesten (ta munychia)
firades i månaden Munychion (April–Maj).
A. M. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
