Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Münster. 2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde och i prov. Westfalen - Münster. 3. Biskopsstift, sedan 12:te årh. furstbiskopsstift - Münster. 4. Stad i Elsass-Lothringen, regeringsområdet Oberelsass - Münster, Sebastian - Münsterberg, stad i preussiska regeringsområdet Breslau (Schlesien) - Münster-Ledenburg. 1. Ernst Friedrich Herbert - Münster-Ledenburg. 2. Georg Herbert - Münster, Frederike Sophie Kristiane. Se Brun - 1. Münter, Balthasar - 2. Münter, Frederik - Müntz, Eugène
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärarinneseminarium. Det paulinska biblioteket
har omkr. 50,000 bd. Tillverkning af linne,
bomullstyg och läder; stora brännerier och
bryggerier. – Orten nämnes först 791 under namnet
Mimigardevord och blef då biskopssäte, i 11:te
årh. anlades der ett kloster (monasterium), som
gaf anledning till stadens nuv. namn. I slutet af
13:de årh. blef M. medlem af hansan. 1533–35
var staden skådeplats för anabaptisternas
politisk-religiösa rörelser. – 3. Biskopsstift,
sedan 12:te årh. furstbiskopsstift, det största i
Westfaliska kretsen, omkr. 9,900 qvkm. Efter 1719
voro ärkebiskoparna af Köln tillika furstbiskopar
i M. Genom riksdeputationshufvudbeslutet 1803
sekulariserades stiftet, och dess område delades
emellan Preussen, hertigen af Holstein-Oldenburg,
hertigen af Aremberg m. fl. Preussen bildade af sina
andelar (omkr. 3,300 qvkm.) furstendömet M., som
1807 förenades med det nybildade storhertigdömet
Berg och 1810 med franska kejsare-dömet. Genom
Wienkongressen (1814–15) återfick Preussen
furstendömet, som nu bildar hufvudbeståndsdelen i
regeringsområdet M. – 4. Stad i Elsass-Lothringen,
regeringsområdet Oberelsass, vid Ills biflod Fecht
och jernvägen till Kolmar (19 km. s. v. om denna
stad). 5,136 innev. (1880). Stora bomullsspinnerier
och väfverier. Stor export af ost (münsterost) från
Fechts dal (Münster- l. Sankt Gregorienthal), som till
en del har fullständig alpkarakter. Staden leder sitt
ursprung från ett 634 grundadt benediktinkloster och
blef 1235 fri riksstad.
Münster, Sebastian, tysk orientalist, matematiker
och geograf, f. i Ingelheim 1489, var till en början
medlem af franciskan-orden, men omfattade 1529 den
lutherska reformationen. Han blef hofpredikant
i Heidelberg samt föreläste der hebreiska och
teologi, senare i Basel äfven matematik. Död i
Basel 1552. M. var den förste tysk, som utgaf Gamla
testamentet på grundspråket (2 bd, 1534–35). Bland
hans arbeten märkes främst det geografiska verket
Cosmographia universa (1544; 24 senare upplagor;
utg. på tyska första gången 1629).
Münsterberg, stad i preussiska regeringsområdet
Breslau (Schlesien), vid Oders biflod
Ohlau och jernvägen till Breslau. 5,980
innev. (1880). Tillverkning af lergods. Staden
med omgifning bildade förr ett furstendöme M., som
1654–1791 tillhörde furstliga familjen Auersperg.
Münster-Ledenburg. 1. Ernst Friedrich Herbert,
grefve zu M., hannoveransk statsman, f. 1766, var
1801–04 Hannovers sändebud i Petersburg och bragte
i April 1805 till stånd fördraget i London mellan
England och Ryssland, hvilket var uppslaget till
den tredje koalitionen mot Frankrike. I Maj 1805
utnämndes han till stats- och kabinettsminister
och fortfor derefter i nära 26 år att vid engelska
hofvet föredraga de hannoveranska ärendena (det
hannoveranska furstehuset satt nämligen på Englands
tron). Å kongressen i Wien (1814–15) var han den mest
framstående bland de smärre tyska staternas ombud
samt lyckades se Hannover ganska väl till godo. Å prinsen-regentens (Georg
IV:s) af England vägnar var M. hufvudsakligen den,
som utöfvade förmynderskapet för hertig Karl II af
Braunschweig under dennes minderårighet (1815–23). I
Febr. 1831 fick han afsked såsom statsminister,
sedan Vilhelm IV, påverkad af Julirevolutionens
efterdyningar i Hannover, beslutit att inom sjelfva
landet upprätta en stadigare regeringsmyndighet
(med hertigen af Cambridge såsom vice-konung). M. dog
1839. – 2. Georg Herbert, grefve zu M., tysk diplomat,
den föregåendes son, f. 1820, sedan 1867 ärftlig
ledamot af preussiska herrehuset, var 1856–64
hannoveranskt sändebud i Petersburg och 1873–85 tysk
ambassadör i London samt ackrediterades i Nov. 1885
såsom Tyska rikets ambassadör hos franska republiken.
Münter, Friederike Sophie Kristiane. Se Brun.
1. Münter, Balthasar, tysk andlig, född i Lybeck
1735, död 1793 såsom kyrkoherde i tyska församlingen
i Köpenhamn, var framstående både som predikant
och psalmist. M., som beredde Struensee till döden,
skref Die bekehrungsgeschichte des grafen Struensee
(1772), som innehåller dennes egen bekännelse.
E. Ebg.
2. Münter, Frederik, dansk biskop, den
förres son, född i Gotha d. 14 Okt. 1761,
aflade 1781 teol. kandidatexamen i Köpenhamn,
och idkade 1784–87 arkeologiska och språkstudier
uti Italien. Ett minne af hans vistelse der
är Efterretninger om begge Sicilierne (1788–90,
öfvers. till svenska). M. utnämndes 1787
till professor i teologi i Köpenhamn och tillträdde
1808 biskopsstolen i Själlands stift. På denna
plats verkade han mycket för presterskapets
vetenskapliga bildning, men förblef sjelf en
kammarlärd, främmande för lifvet omkring honom.
Såsom författare var M. synnerligen produktiv.
Hans mest betydande arbeten äro Undersögelser om
de persepolitanske inscriptioner (1800), Handbog
i den äldste christelige kirkes dogmehistorie
(1801–04), Religion der karthager (1816; 2:dra
uppl. 1821), Die kirchengeschichte von Dänemark
und Norwegen (3 bd, 1823–33, intill reformationen),
Sinnbilder und kunstvorstellungen der alten christen
(1825), Religion der babylonier (1827)
jämte ett stort antal afhandlingar i kyrkohistoria
och fornkunskap. M. har äfven gjort sig mycket
förtjent om den nordiska arkeologien, bl. a. genom
sitt förslag, 1806, om tillsättande af kommissionen
för nordiska fornsaker, och skref en lärd afhandling
om Danmarks riddareordnar (1822). Han dog d. 9
April. 1830. E. Ebg.
Müntz, Eugène, fransk konsthistoriker, f. i Elsass
1845, konservator och lärare vid École des beaux-arts,
har författat bl. a. Les arts à la cour des papes
pendant le XV:me et le XVI:me siècle (1878–79;
prisbelönt af konstakademien i Paris), Raphaël,
sa vie, son oeuvre-et son temps (1881), hvilket
arbete utmärkts med Franska akademiens pris, La
tapisserie (1882) samt det rikt illustrerade verket
La renaissance en Italie et en France à l’époque
de Charles VIII (1885).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
