Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myntverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sker numera i vårt, likasom i de flesta utländska
myntverk medelst s. k. automatiska vägningsmaskiner,
hvilka sortera plattarna efter deras vigt i sex
olika klasser, hvarvid i 1:sta klassen komma sådana
plattar, som äro lättare än det blifvande myntets
minsta tillåtna vigt, i 2:dra och 3:dje klasserna de,
hvilka äro inom gränserna för det i lag tillåtna
remedium såväl åt tunga som åt lätta sidan, samt
i 4:de, 5:te och 6:te klasserna alla för tunga
plattar. De i 1:sta klassen kommande plattarna
nedsmältas igen; de inom toleransgränserna liggande
förblifva oförändrade, och sådana, som äro något för
tunga, d. v. s. de, som kommit i klasserna 4, 5 och
6, minskas till sin vigt i en hyflings-maskin, som
bortskrapar några milligram af hvarje platt. Hvarje
vägningsmaskin består af 10 vågar, och, då hvar
och en af dem väger 3 plattar i minuten, sorteras
alltså i hvarje maskin omkr. 1,800 myntplattar pr
timme. Den princip, som ligger till grund för dessa
s. k. sorteringsmaskiner, är ganska enkel, och en man
kan samtidigt sköta tvänne maskiner. För guldmynten
är likväl denna vägning icke tillräcklig. Oaktadt
den omsorgsfullaste skötsel af maskinerna kan det
hända, att en och annan myntplatt, som är för lätt,
inkommer bland de goda plattarna. Det är derför
nödvändigt att guldmynten, sedan de blifvit präglade,
åter underkastas en kontrollvägning styckevis,
innan de utlemnas från myntverket. Denna operation,
som förut verkställdes genom vägning för hand på
små känsliga vågar, förrättas numera genom vägning
å en synnerligen sinnrik maskin, som för ej länge
sedan konstruerats af mr Cotton (direktör i Englands
bank) och sedermera förbättrats af Napier. Denna
vägningsmaskin, som, ehuru bestående af endast
en våg, kan väga 20 mynt i minuten, är, under
förutsättning af omsorgsfull vård, så känslig,
att den med säkerhet frånskiljer hvarje myntstycke,
som med en milligram i vigt öfver- eller understiger
det bestämda vigtremedium. – Efter den förstnämnda
vägningen är emellertid myntplatten ännu icke färdig
till prägling. Den måste först genomgå en maskin, som
uppstukar kanten, hvilket sker derigenom att platten
roterar ett hvarf mellan tvänne med fördjupade spår
försedda stålskifvor, den ena stillastående, den
andra roterande, båda fästa på något mindre afstånd
från hvarandra än plattens diameter. Ändamålet härmed
är dels att få alla plattar af absolut samma diameter,
dels att erhålla kanten på platten något upphöjd,
hvarigenom den bättre utfyller den motsvarande
fördjupningen i stämpeln, när den sedermera skall
präglas. Dessförinnan måste myntplattarna dock
glödgas för att erhålla den grad af smidbarhet,
som erfordras, för att de efter afkylningen skola,
i hvarje den minsta detalj, få ett noggrant aftryck
af stämplarna. De inkomma slutligen från glödgnings-
till präglings-rummet, der de i myntpressarna, genom
starkt tryck mellan tvänne graverade stålstämplar,
erhålla sitt slutliga utseende. En stålring, som
för guld- och de större silfvermynten är refflad,
omsluter dervid myntet, på det att storleken måtte
blifva begränsad och fullt lika för
alla. Till myntens prägling begagnades förr
skrufpressar, som drogos för hand, såsom det ännu
tillgår vid medaljpräglingen; men numera äro dessa
helt och hållet utträngda af knähäftygspressar,
hvilka drifvas af maskinkraft och kunna prägla ända
till 60 mynt i minuten. De färdiga mynten komma
slutligen in i räknekammaren, der de underkastas en
omsorgsfull granskning, pröfvas i afseende på klangen,
hvarigenom spruckna mynt frånskiljas, och uppräknas
i påsar, innehållande 5,000 kronor. De undersökas
derefter ännu en gång i afseende på halt och vigt,
innan påsarna förseglas och utlemnas till allmänheten.
Silfver- och bronsmynten tillverkas på hufvudsakligen
samma sätt som guldmynten, men med följande
afvikelser. Silfverlegeringen smältes i jerndeglar,
rymmande omkr. 700 kg., och bronsen i en större ugn,
rymmande 1,300 kg. Ehuru de gjutna silfver- och
bronstenarna, likasom de af guld, utvalsas i kallt
tillstånd, måste de förra, till följd af den genom
valsningen minskade tänjbarheten, glödgas för hvarje
3:dje à 4:de gång de passera mellan valsarna. Af
silfvermynten är det endast 2- och 1-kronorna, som
i afseende på vigten justeras styckevis; de öfriga,
likasom bronsmynten, justeras kilogramvis.
För spridning af silfvermyntet är den anordning
vidtagen, att enhvar eger att från myntverket,
med insändande af valuta (guldmynt eller sedlar),
reqvirera sådant mynt till ett värdebelopp af
minst 500 kr. och med omgående få det fraktfritt
levereradt vid uppgifven postanstalt. Medaljer
präglas för enskildas räkning mot en afgift af
2,50 kr. för guld-, 18 öre för silfver-och 3 öre
för brons-medaljer, allt per gram af medaljens
brutto-vigt. Kostnaden för stämplarna är naturligtvis
icke häruti inberäknad. E. B.
Myodes. Se Lemmelslägtet.
Myogale. Se Desman-näbbmöss.
Myokardit (af Grek. mys, muskel, och kardia,
hjerta), med., inflammation i hjertmuskeln
(myocardium). Jfr Karditis.
Myologi (af Grek. mys, muskel, och logos, lära),
läran om musklerna.
Myom, myoma (af Grek. mys, muskel), med.,
muskelsvulst, köttsvulst, nybildning, som
hufvudsakligen består af muskeltrådar, mycket sällan
af tvärstriminiga sådana, oftare af glatta. Dessa
senare, som utgå från förut befintlig glatt
muskelväfnad, träffas oftast såsom runda, glatta,
hårda, skarpt begränsade, ofta rätt stora knölar
i lifmodern, antingen midt i muskelväggen eller
närmare den serösa beklädnaden (subserösa myom)
eller tätt under slemhinnan (submukösa, myom), hvilken
de då skjuta framför sig, bildande mer eller mindre
skaftade polyper. Sällsyntare äro myom i andra organ,
såsom i mag- och tarmväggen. Jfr Muskelsjukdomar.
F. B.
Myophoria, paleont., fossilt musselslägte
af trigoniernas familj. Skalen äro vanligen
rundadt trekantiga, med hvirflarna något framom
midten. Högerskalet har 2 divergerande, strimmade
låständer, venster skalet en kraftig midt-tand
och 2 sidotänder, liksom hos Trigonia, såsom hvars
förelöpare M. kan räknas. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
