Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Möbel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1876), A. Jacquemart: »Histoire du mobilier»
(1876), H. Havard: »L’art dans la maison» (1884),
A. de Champeaux: »Le meuble» (I, II; 1885)
och A. Lambert und E. Stahl: »Das möbel. Ein
musterbuch stilvoller möbel aus allen ländern
in historischer folge» (under utgifning).
E. F-t.
Möbius. 1. August Ferdinand M., tysk matematiker och
astronom, f. 1790, blef 1816 e. o. prof. i astronomi
samt 1844 prof. i högre mekanik och astronomi i
Leipzig. Död derst. 1868. M. inlade stora förtjenster
vid omorganisationen af Leipzigs observatorium
1818–21 samt utgaf flere skrifter i mekanik
och astronomi. Hans förnämsta forskningsarbeten
tillhöra den rena matematiken, der han uppfann en ny
geometrisk metod, den s. k. »barycentriska kalkylen»,
för hvilken han redogjorde i Der barycentrische
calcul (1827). Bland hans öfriga arbeten må
nämnas Lehrbuch der statik (1837) och Elemente der
mechanik des himmels (1843). – 2. Theodor M., tysk
språkforskare, den föregåendes son, f. 1821, var
från 1852 privatdocent och från 1859 e. o. professor
i skandinaviska språk vid Leipzigs universitet,
tills han 1865 kallades till Kiel såsom professor i
nordisk literatur. Han har skrifvit Ueber die ältere
isländische saga (1852), Ueber die altnordische
philologie im skandinavischen Norden (1864), Ueber die
altnordische sprache (1872) och Dänische formenlehre
(1871), hvilket arbete anses för den bästa hittills
utgifna grammatiken öfver det nuvarande danska
språket. M. har äfven utgifvit en Altnordisches
glossar (1866) samt de båda bibliografiska arbetena
Catalogus librorum islandicorum et norvegicorum
aetatis mediae (1856) och Verzeichniss der auf dem
gebiete der allnordischen sprache und literatur von
1855 bis 1879 erschienenen schriften (1880), hvilka
tillsammans utgöra en fullständig förteckning å den
intill 1879 utgifna fornnordiska literaturen. Han
har dessutom sjelf publicerat minnesmärken ur denna:
Analecta norroena (1859; 2:dra uppl. 1877), Edda
Saemundar (1860), Fornsögur (tills. med G. Vigfússon;
s. å.), Málsháttakvaeði (1873), Islendingadrápa
(1874), Snorre Sturlassons Háttatal (1879–81)
samt Saga Kormaks (1886).
Möbius, Karl August, tysk zoolog, f. 1825,
professor i Kiel sedan 1868, studerade 1868
och 1869 ostronodlingen på de tyska, franska och
engelska kusterna, var 1871 och 1872 medlem af den
vetenskapliga kommission, som å ångaren »Pommerania»
undersökte Östersjön och Nordsjön, samt deltog 1874–75
i en resa till Mauritius och Seychellerna. Bland de
arbeten, som M. med anledning af dessa färder ensam
eller i förening med andra utgifvit, märkes Die fische
der Ostsee (1883).
Möblemang. Se Ameublement och Möbel.
Möblera (se Möbel), inreda med möbler.
Möblomma. Se Glaucium.
Möckeln. 1. Insjö i södra Småland, Kronobergs
län, inom Agunnaryds, Pjetteryds och Stenbrohults
socknar. Sjön, som genomflytes af Helgeån samt
upptager Diöström, innehåller en
mängd holmar samt har steniga och långgrunda
stränder. Efter en större sänkning på 1850-talet är
arealen 47 qvkm., största djupet 21,1 m. Sjöns yta
ligger 136 m. öfver Östersjön. – 2. Insjö i östra
Småland, Kalmar län, Tuna socken, 98 m. öfver
Östersjön, tillhör Marströmmens (Solstadströms)
vattenområde. – 3. Insjö i östra Värmland, Örebro
län, Karlskoga socken, genomflytes af Svart- l.
Letelfven samt upptager Timselfven och Valån. Längd 11
km., bredd 0,5–3,5 km. Areal omkr. 20 qvkm. Jernvägar
följa sjöns stränder nästan rundt omkring densamma.
A. G.
Möckerkalfve, Nord. mytol., kallades en af ler
formad kolossal kämpe, som jättarna skapade på
Grjotunagård till bistånd åt Rungne i hans strid
mot Tor. Lerjätten var nio mil lång och tre mil
bred öfver skuldrorna. Men när jättarna skulle
anbringa ett hjerta, som kunde ingjuta lif i denna
ofantliga koloss, befanns endast hjertat hos ett
sto tillräckligt stort för ändamålet, och M. blef
också, dermed försedd. Detta hade emellertid den
olyckliga följden, att lerkolossen vardt rädd som
en lättskrämd häst. När Tor, åtföljd af Tjälfve,
kom för att strida med Rungne, blef M. redan vid
första anblicken af guden så förskräckt, att han
lemnade synliga tecken på sin rädsla, och han föll
med ringa heder under kamp med Tjälfve. – Myten synes
beteckna att lerberget kan genom menniskans arbete
lätt uppodlas och göras fruktbart. Th. W.
Möckern, by i konungariket Sachsen,
vid Elster-floden, 4 km. n. v. om Leipzig,
var jämte byn Widderitsch och trakten mellan
dessa skådeplats för den häftiga strid, i hvilken
preussiske generalen Blücher med större delen af
den s. k. schlesiska armén d. 16 Okt. 1813 besegrade
franska kåren Marmont och några andra afdelningar.
C. O. N.
Möckleby. 1. Norra Möckleby, socken i Kalmar
län, Möckleby härad. Areal 3,579 har. 1,075
innev. (1885). N. M. utgör ett konsistorielt pastorat
af 2:dra kl., Kalmar stift, Ölands medelkontrakt. –
2. Södra Möckleby, socken i Kalmar län, Gräsgårds
härad. Areal 3,575 har. 963 innev. (1885). Annex
till Smedby, Kalmar stift, Ölands södra kontrakt. –
3. Möckleby härad, Kalmar län, Ölands domsaga och
Ölands södra mots fögderi, omfattar socknarna Norra
Möckleby, Sandby, Gårdby, Hulterstad, Stenåsa. Areal
19,511 har. 4,176 innev. (1885).
Mödernearf, det gods, som tillfallit någon i
arf efter moder eller sådan person, med hvilken
han genom henne räknat slägt. – Enligt romersk
rätt skulle allt barnens förvärf ingå i faderns
förmögenhet. Vid de undantag, som denna regel
underkastades, tillades barnen eganderätten till
arf efter modern, men förbehölls fadern fortfarande
förvaltnings- och nyttjanderätt dertill. Och då denna
bestämmelse ej blott utsträcktes till att i allmänhet
gälla för sådant gods, som erhållits af moder eller
mödernefränder (bona materni generis), utan gjordes
till regel i fråga om allt, som ej kom från faderns
förmögenhet (bona profecticia), användes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
