Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mörner ... - Mösseberg, ett af de s. k. Vestgötabergen - Mössor, namn på ett politiskt parti i Sverige - Möten kallas i dagligt tal de vapenöfningar, som anordnas för våra indelta trupper och för beväringen - Mötespassevolans kallades den afgift, som från 1812 erlades af rust- och rotehållare - Mötesplats ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De hafva ögonen och öronen i allmänhet väl utbildade,
de senare dock stundom dolda i hårfällen. Öfverkäken
har 1 framtand och underkäken 3 kindtänder i hvardera
käkhalfvan. Svansen är rund, nästan naken eller belagd
med korta, åt alla håll likformigt riktade hår. Benen
äro af vanlig storlek, spensliga och försedda
med fina tassar, som hafva fem tår. Framfötternas
tumme är oftast rudimentär. Denna familj är den
artrikaste äfvensom den vidsträcktast utbredda
inom hela ordningen. Alla verldsdelar hafva att
uppvisa arter, och somliga af dessa äro fortfarande
stadda i utbredning, hvarvid de följa menniskan
äfven öfver hafven. Dithörande djur trifvas i alla
klimat och finnas både i de varmaste trakter och
i den kalla norden, ja uppe på fjällen, så långt
växtlighet förekommer. Få af arterna lefva ensamma
eller parvis. De flesta äro sällskapliga, och några
samla sig i oerhördt talrika skaror. Nästan alla äro
ovanligt fruktsamma (de föda många ungar i hvarje
kull och fortplanta sig flere gånger om året, äfven
under vintern). Mössdjuren äro viga och behändiga i
sina rörelser, löpa, klättra och simma förträffligt,
och der de icke kunna tränga sig fram, veta de att
bana sig väg med sina skarpa tänders tillhjelp. Deras
föda utgöres af alla slags ätbara ämnen inom djur-
och växtriket. Hvad de icke kunna förtära gnaga de
sönder och anställa sålunda skada på flerfaldigt
sätt. Några arter ligga stilla i sina bon om vintern
och samla af denna anledning förråd; andra företaga
ofta, samlade i oerhörda skaror, långa vandringar. För
menniskan äro de endast i mycket ringa mån nyttiga,
men deremot i så mycket högre grad skadliga. Familjen
delas i två underfamiljer, af hvilka den ena, de
egentliga mössdjuren, Murini, har öronen uppstående
ur hårfällen, benen medelmåttiga, svansen ungefär af
kroppens längd, gleshårig och försedd med fjälliga
lindringar, kindtänderna knöliga, med slutna rötter
och ställda i korta rader, samt gombenens bakre kant
belägen bakom de innersta kindtänderna. Den andra
underfamiljen, sorkarna, Arvicolini, har öronen mer
eller mindre dolda i fällen, benen tämligen korta,
svansen lika med eller kortare än kroppens halfva
längd och hårbevuxen, kindtänderna strecktecknade,
med öppna rötter och bildande längre rader, samt
gombenens bakre brädd belägen framom de bakersta
kindtänderna. C. R. S.
Mösseberg, ett af de s. k. Vestgötabergen, reser sig
brant, med skogklädda och mycket svårtillgängliga
sluttningar, öfver slätten n. v. om Falköping. Berget
har en aflångt fyrkantig form, med en utsträckning
mot n. ö. af 5 km., mot s. ö. af 3 km., mot n. v. af
4 km. På sydvestra sidan är en tämligen betydlig
inskärning. Platån är en obygd, uppfylld af mossar
och ljungfält. Dess högsta punkt öfver hafvet
uppgifves vara omkr. 325 m. En mindre del af platån,
tillhörig Mössebergs vattenkuranstalt (se nedan), är
planterad med barrskog; det öfriga utgör kronopark och
häradsallmänning, nästan utan skog. M. hvilar på samma
vidsträckta, utplattade landthöjd, som uppbär
Billingen och Ålleberg, samt företer samma geologiska
bildning som dessa.
På den vackra sydöstra sluttningen af Mösseberg
ligga Mössebergs vattenkuranstalt och sanatorium,
3 km. från staden Falköping och omkr. 1 km. från
jernvägsstationen Ranten. Utom ett större badhus
m. m. finnes en å sjelfva bergplatån 1885 uppförd
sanatoriebyggnad med en gemensam, åt söder öppen
sal och enskilda boningsrum, vidare ett lasarett
och ett sjukhem för pauvres honteux. Anstalten har
en väl hållen park med vägar ända upp till bergets
öfre afdelning (»trapplagret») samt omvexlande busk-
och trädgrupper (in- och utländska barrträd). Luften
är ren, torr och balsamisk. Höjden öfver hafvet
är i öfre delen af parken 280 m. Vid anstalten äro
att tillgå fullständiga apparater för alla varm- och
kallvattenkurs-badformer, tallbarrsbad, helsovatten,
mjölkkur, äfven jäst mjölk (kefir), alla sorters
elektricitet, inandningsapparater, kolsyre- och
medikamentösa bad, luftbad samt sjukgymnastik och
massage. Antalet kurgäster är vanligen omkr. 1,000
pers. Anstalten, som grundlades 1865 och öppnades d. 3
Juli 1867, eges af ett bolag och har genom intendenten
doktor A. O. Torstenssons nitiska vård blifvit en af
de bäst utrustade och skötta kuranstalter i Sverige.
A. G. F. B.
Mössor, namn på ett politiskt parti i Sverige under
den s. k. Frihetstiden. Se Hattar och mössor.
Möten kallas i dagligt tal de vapenöfningar, som
anordnas för våra indelta trupper och för beväringen
(se Vapenöfning), men benämningen gifves äfven åt
de förrättningar, genom hvilka rekryter och remonter
antagas vid de indelta trupperna (se Rekryteringsmöte,
Remonteringsmöte).
Mötespassevolans kallades den afgift, som
från 1812 erlades af rust- och rotehållare mot
befrielse från den dem åliggande skyldigheten att
underhålla det indelta manskapet under marscher
och vapenöfningar. Mötespassevolansaftalet, som
gällde för 15 år, förnyades i enlighet med 1828–30
års riksdagsbeslut genom k. kung. af d. 27 Mars
1830 ytterligare för 15 år och bestämdes till
7 rdr bko årligen för hvarje karl, hvarjämte
hvart rusthåll borde för hvarje häst aflemna 25
lisp. hö, 1 tunna hafre och 5 lisp. halm antingen
i natura eller i kontanta penningar. I enlighet
med 1840–41 års riksdagsbeslut efterskänktes
mötespassevolansen genom k. kung. af d. 24 Maj
1841, under förutsättning att det af samma riksdag
anslagna beloppet till arméns vapenöfningar icke
komme att minskas, i hvilket fall K. M:t åter skulle
taga i anspråk rust- och rotehållarnas skyldighet
att under vapenöfningarna underhålla manskap och
hästar. Den behållning på mötespassevolansmedel,
som fanns, förblef till krigsstyrelsens
förfogande (se Förenade mötespassevolansfonden).
C. O. N.
Mötesplats. 1. Hvarje kronan tillhörig eller af kronan
arrenderad plats, som är upplåten till öfningsplats
för någon afdelning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
