Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Narda ... - Narova, Peipus-sjöns aflopp till Finska viken - Narr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berömda bro, som med 3 väldiga bågar var spänd
öfver floden Nar (nu Nera) och tillhörde Via
Flaminia. Endast bågen närmast venstra stranden
(18 m. hög) qvarstår. N. hette i forntiden Narnia
och var kejsar Nervas födelseort.
Narova, Peipus-sjöns aflopp till Finska viken,
75 km. lång, bildar gräns mellan ryska guvern. S:t
Petersburg och Estland samt faller ut i Narvabukten
af Finska viken 15 km. nedanför staden Narva. Vid
nämnda stad bildar den för öfrigt segelbara floden
ett 5,5 m. högt vattenfall.
Narr. Se Hofnarr.
Narragansett bay [närrägä’nset-be], vik
af Atlantiska oceanen på sydöstra kusten af
nordamerikanska staten Rhode Island, omkr. 40 km. lång
och 5–20 km. bred, upptager Pawtuxet-, Providence-
och Taunton-floderna samt har flere öar, af hvilka
Rhode Island, Prudence och Canonicut äro de största.
Narrata refero, Lat., »jag anför (endast) hvad som
blifvit mig berättadt». Jfr Relata refero.
Narrfesten (Lat. festum stultorum, f. fatuorum,
f. follorum), en medeltida folkfest, som varade
under julveckorna och utgjorde en qvarlefva af de
gamle romarnas saturnalier. Den firades i synnerhet
i Frankrike och Belgien samt tillställdes af
klosterskolornas lärjungar och yngre medlemmar af det
lägre presterskapet. De förnämsta festerna inföllo
på fjerde dag jul och nyårsdagen samt bestodo i
okynniga maskeradupptåg, larm och dansar, afsjungande
af oanständiga visor och slutligen en parodi på
gudstjensthandlingarna, utförd i kyrkan under ledning
af en s. k. narrbiskop (eller narrabbot), som utsågs
bland gossarna, och enligt särskilda ritual, af hvilka
ännu exemplar finnas bevarade. Ehuru narrfesterna
gång på gång sedan slutet af 1100-talet förbjödos
af påfvar och koncilier, qvarlefde de länge, togos
t. o. m. i försvar af teol. fakulteten i Paris
och fingo i Frankrike en ände först genom ett
parlamentsbeslut i Dijon 1552. Jfr Åsnefesten.
Narrkåpa, narrmössa. Se Hofnarr.
Narrows [na’rrås], engelskt uttryck för den
trängsta delen af ett sund eller en farled. De
tvänne smalaste delarna af Magalhães sund kallas
på de flesta sjökort för First och Second narrows
(Fr. Premier och Second goulet). »Första narrows»
börjar på ett afstånd af omkr. 68 km, från östra
inloppet af Magalhaes-sund (vid Cabo de las Virgenes),
går derefter i sydvestlig riktning samt är omkr. 22
km. långt och 3,7 km. bredt. Stränderna äro klippiga
och branta, vattendjupet i sundet nästan öfverallt 27
à 36 m. Ankarsättning för större fartyg saknas. Sedan
»Första narrows» passerats, öppnar sig sundet till en
bredd af omkr. 28 km., som bibehåller sig omkr. 37
km., hvarefter sundet åter börjar smalna mellan
Cap Gregory och S:t Isidro, hvarest »Andra narrows»
börjar. Detta sträcker sig i vestsydvestlig riktning
till omkr. 55 km. från Punta Arenas och har således
ungefär samma längd som det »första», men större
bredd, eller omkr. 7,4 à 10 km., samt ett djup af 37
à 93 m. Södra stranden är
högre än den norra och brant tätt intill land. –
Dessa båda sund äro, till följd af den starka,
tidvattensströmmen, mycket fruktade af navigatören,
för så vidt han icke disponerar öfver ett fullkraftigt
ångfartyg. Då det är nytändning och fullmåne,
eller vid s. k. »springtid», löper strömmen i
»Första narrows» med en fart af 5 à 8 knop (9,3 à 15
km.) i timmen, men deremot i »Andra narrows» endast
med 3 à 6 knop (5,5 à 11 km.). Under långvariga
vestliga stormar har man iakttagit ännu starkare
ström. Kommer man nära stränderna, föres fartyget
med den undanträngda vattenmassan mot land, hvarför
ett segelfartyg näppeligen kan kryssa derigenom äfven
med gynsam ström. Skilnaden i vattenståndet vid högt
och lågt vatten är vid springtiden omkr. 5,9 m. i de
båda sunden, men ö. derom uppgår den ända till 10,7 à
13,7 m., hvaremot strömmens största fart der ej uppgår
till mer än 2 à 5 knop (3,7 à 9,3 km.) i timmen. –
En annan trång och krokig passage, benämnd English
narrows, är belägen i de »Patagoniska kanalerna».
R. N.
Narses, östromersk fältherre, var ursprungligen
evnuk vid kejserliga hofvet i Konstantinopel. Utan
att hafva förvärfvat sig kunskaper eller fått någon
utbildning för krigareyrket lyckades den derjämte
till det yttre oansenlige och svage N. att svinga
sig upp till de högsta platser inom samhället. En
tid var han riksskattmästare; derefter skickades
han 538 att understödja Belisarius i kriget mot
östgoterna uti Italien, men råkade snart i oenighet
med öfverbefälhafvaren. År 551 fick han högsta
befälet öfver alla de östromerska stridskrafterna uti
Italien, med hvilka äfven barbarer voro förenade. Han
utvecklade i kriget en beundransvärd kraft och
skicklighet. Östgotakonungarna Totila och Teja
besegrades och föllo, och år 554 var hela Italien
i kejsar Justinianus’ våld, hvarefter N. styrde
landet såsom kejsarens ståthållare. Man berättar,
att han i harm öfver en honom af hofvet tillfogad
skymf inkallat langobarderna till Italien. Efter N:s
död inföllo också desse i landet och bemäktigade sig
det 568. R. Tdh.
Narsingpur (Narsinhpur), distrikt i kejsaredömet
Indien, Centralprovinserna, i Narbadas öfre dal, har
en areal af 4,960 qvkm., med 365,173 innev. (1881),
deraf mer än 305,000 hinduer. Af urbefolkningen äro
gonderna talrikast, omkr. 46,000, och bland dem har
Evangel. fosterlandsstiftelsen sedan 1877 haft en
missionsstation i N.
Narthecium Moehr., bot., farmak., ett slägte
af mindre örter, hvilket utgör typen för den af
E. Fries uppställda nat. fam. Nartheciaceae. Denna
familj är utbruten från Melanthaceae (Colchicaceae)
och i systemet vanligen ställd närmare Juncaceae. Den
visar ock förvandtskap med Liliaceae. Blomkalken är
kronlik, bildad af 6 likformiga fria blad. Blommorna
äro 2-könade, med 6 ståndare (kl. Hexandria L.) och
3 pistiller. De tre fruktämnena sitta inom kalken och
antingen sammanväxa h. o. h. till en 3-rummig kapsel
eller bilda 3 i spetsen skilda, mångfröiga kapsellika
karpeller med fröfästen vid fruktbladens kanter. Hos
slägtet Narthecium har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
