Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nassau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mississippi. 7,058 innev. (1880) Romersk-katolsk
katedral. Bomullsspinnerier. På nuv. N:s plats låg
Fort Rosalie, grundadt 1716 och ombygdt 1729, sedan
det förstörts af natchez-indianerna (se Indianer,
sp. 519). Det var en fransk handels- och militärpost
till 1763, då det öfvergick i engelsk ego. 1798–1820
var N. hufvudstad i territoriet, sedermera staten
Mississippi.
Nate, bot., är i folkspråket benämningen på
det i vatten växande slägtet Potamoyeton (se
d. o.) samt på några andra vattenväxter, i synnerhet
slägtena Lemna och Batrachium. Det sistnämnda
slägtets arter hafva gemensamt namnet grodnate.
O. T. S.
Nathan der weise (»N. den vise»), titeln på en berömd
dramatisk dikt af G. E. Lessing (se denne).
Nathanson, Mendel Levin, dansk köpman och
nationalekonom, född i Altona d. 20 Nov. 1780 af
judiska föräldrar, kom vid unga år till Köpenhamn,
der han snart gjorde sig känd som en driftig köpman
och 1806 upptogs i sin morbroders, hofrådet Meyers,
affär. Under de svåra penningförhållanden, som
inträdde med kriget, gjorde han regeringen väsentliga
tjenster och förmedlade 1819–27 flere statslån. Sjelf
förvärfvade M. en ansenlig förmögenhet, hvilken han
använde särdeles frikostigt såväl till understöd åt
konsten, i det han lät utföra en hel samling taflor
för ett tillämnadt Holbergsgalleri, som ock till
spridande af upplysning bland sina trosförvandter
och förbättrande af deras borgerliga ställning. Hans
största förtjenst ligger också i hans sträfvan för
judarnas nationalisering. Sålunda upprättade han 1805
och 1810 judiska skolor, fick danska språket infördt
vid gudstjensten och skaffade det derigenom inträde
äfven i de judiska hemmen samt gick i sin ifver för
sammansmältningen ända derhän att låta döpa alla sina
barn. Hans verksamhet på detta område framgår bäst
ur hans Historisk fremstilling af jödernes forhold
i Danmark, især i Kjöbenhavn (1860). M. måste
emellertid 1820 lemna köpmannabanan och egnade
sig sedan med samma energi åt nationalekonomiska
studier. 1832–34 utgaf han Danmarks handel,
skibsfart, penge- og finansvæsen fra 1730 til 1830,
som innehåller ett både nytt och rikt material, ehuru
icke alltid behandladt med tillbörlig kritik. Vidare
må nämnas Danmarks national- og statshusholding fra
Frederik IV indtil nutiden (1836; ny uppl. 1844)
samt Om mynt- og bankväsen (1855–62). År 1838
öfvertog N. redaktionen af »Berlingske tidende»,
som han under 20 år väsentligt förbättrade, och åt
hvilken han skaffade en mångdubbel spridning. Sin
sjelfständighet på denna plats viste han, ehuru bladet
var regeringsorgan, städse att bevara och bidrog till
lösningen af flere ekonomiska spörsmål. N. fick
etatsråds titel 1860. Han dog d. 6 Okt. 1868.
E. Ebg.
1. Nathhorst, Johan Teofil, agronom, föddes å
Knutstorp i Flisby socken, Jönköpings län, d. 19 Mars
1794. Han aflade kansliexamen i Upsala, men öfvergaf
snart ämbetsmannabanan för att egna sig åt vården af
sin fäderneärfda egendom Näs, i Adelöfs socken
af Jönköpings län. Jämte ett intensivt jordbruk
dref han der i synnerhet fårskötsel, sedan han
1823 ditflyttat det 1813 af kronprinsen Karl Johan
uppsatta merino-schäferiet å Flyinge, hvilket han
såsom intresserad fackman fick öfvertaga. 1824
gjorde han för studiet af ullkulturen en resa till
Sachsen och Preussen, hvarunder han besökte den
frejdade Thaer på Möglin. 1825 utgaf han Handdok i
ullkännedom och fårskötsel, hvilket arbete belönades
med Patriotiska sällskapets stora guldmedalj, och
1826 inköpte han från Möglin ett antal elektoralfår
dels för enskildas räkning, dels för statens. Det
sålunda bildade statsschäferiet anförtroddes åt N:s
vård på Näs, hvaremot det forna Flyinge-schäferiet
flyttades till Mellingeholm i Roslagen. 1831
inrättade N., med understöd af statsmedel, en
fåraherdeskola på Näs, men denna upphörde 1839,
och 1840 flyttades stamschäferiet till Arup i
Kristianstads län. Ett af Landtbruksakademien år
1832 uppstäldt prisämne, »Förslag till läroanstalt i
landtbruket», besvarades af N. med en skrift, som vann
akademiens mindre pris. 1834 kallades N. till ledamot
af Vetenskapsakademien och 1841 till sekreterare i
Landtbruksakademien. 1841–48 var han direktör vid
Södermanlands läns landtbruksskola å Väderbrunn,
hvars organiserande blifvit honom anförtrodt,
och vidgade såväl under som efter detta tidsskede
sin erfarenhet genom nya resor i utlandet. Först
1861 tog N. afsked från sekreterarebefattningen
i Landtbruksakademien. Han lemnade då bakom sig
en högst förtjenstfull verksamhet till det svenska
landtbrukets fromma. Också utsåg akademien honom 1862
till hedersledamot efter Nonnen, men innan K. M:t
hunnit stadfästa detta val, afled N., i Stockholm
d. 2 Sept. 1862. Han utgaf åtskilliga småskrifter för
folket öfver till landthushållningen hörande ämnen
och lemnade flere större uppsatser till »Handlingar
rörande landtbruket och dess binäringar».
2. Nathorst (Nathhorst), Hjalmar Otto, agronom,
den föregåendes son, född på Näs, Jönköpings län,
d. 10 Sept. 1821, blef sommaren 1841 elev vid Nonnens
landtbruksinstitut å Degeberg samt anträdde på
våren 1842 en resa till Tyskland, Schweiz och
norra Italien, hvarvid han, under åtnjutande af ett
mindre statsanslag, tillsammans med några andra unga
svenskar studerade ängsvattningsanläggningarna
vid Jannowitz. Hösten 1842 tillträdde N. en
befattning såsom underlärare och förvaltare vid
Södermanlands läns landtbruksskola å Väderbrunn, hvars
organisation och ledning hans fader året förut tagit
om händer. 1848 efterträdde han fadern såsom skolans
föreståndare, men lemnade 1855 denna befattning. Under
de 14 år N. sålunda verkade å Väderbrunn ökades
egendomens areal af öppen jord från 81 till 240
tnld. Sedan 1848 hade han tillika varit sekreterare i
Nyköpings läns hushållningssällskap. Från Väderbrunn
flyttade N. till Dagsholms egendom på Dal, hvilken
egendom han öfvertog på arrende. Han öppnade
der genast en landtbruksskola och blef inom kort
sekreterare i Elfsborgs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
