Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nautilus L., perlbåtsnäcka, zool., är det enda qvarlefvande slägtet af Tetrabranchiata - Nautisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kända, af hvilka blott 6 nu lefva; de öfriga
äro fossila. I Sveriges kritsystem förekomma
bl. a. N. danicus och N. bellerophon i Faxekalken
(se d. o.), den senare äfven i den s. k. sandkalken
vid Köpinge. O. T. S. B. L-n.
Nautisk (Lat. nauticus, af Grek. navs, skepp),
som hör till sjöväsendet, till sjövetenskapen, till
navigationen. Jfr Maritim, Naval. Se vidare närmast
följande artiklar.
Nautiska instrument. Se Navigation.
Nautiska kongresser, internationella församlingar
till ordnande af gemensamma angelägenheter inom
sjövetenskaps-, sjöaftars- eller sjörättsområdet. De
första nautiska kongresserna (äfven kallade
»maritima konferenser») voro de i Bruxelles 1853
och i London 1874 (se Nautisk meteorologi). På
den nautiska kongressen i Washington 1884 antogs
en enda första meridian, från hvilken longituds-
och tidsberäkning skulle ske öfver hela jorden. –
Liknande sammankomster, som dock ej kallats
»kongresser», hafva egt rum: 1856 rörande
allmän sjörätt under krig och Öresundstullens
upphörande, 1881 rörande fisket i Nordsjön
samt 1883 rörande skydd för undervattenskablar.
L. H.
Nautisk astronomi, den del af astronomien, som
tillhör navigations-vetenskapen. Den omfattar
hufvudsakligen observationer och bestämningar af
orters läge (latitud och longitud), tid, kompassens
missvisning o. dyl. samt härför erforderlig
kännedom om himmelskropparnas rörelser m. m.
R. N.
Nautisk meteorologi benämner man den vetenskap,
som sysselsätter sig med undersökningen och
utredandet af klimat- och väderleksförhållanden
på sjön, förnämligast på de stora verldshafven
(maritim meteorologi l. oceanmeteorologi), med
särskild hänsyn till de fördelar i afseende på
säkerhet och snabbhet, som sjöfarten kan hemta af
en sådan kunskap. Materialet för oceanmeteorologien
utgöres af de meteorologiska iakttagelser, hvilka
efter en på de maritima konferenserna i Bruxelles
(1853) och i London (1874) uppgjord uniform plan
på bestämda tider af dygnet anställas å en mängd
oceangående fartyg, tillhörande olika nationer. Detta
ofantligt rika observationsmaterial har efter hand
blifvit begagnadt till konstruktion af kartor öfver
hafsströmmar, vindförhållanden, temperaturer m. m. å
större områden, förnämligast de delar af oceanerna,
hvarest sjöfarten har sina stråkvägar. Bland de
förnämsta af hittills utgifna nautisk-meteorologiska
kartverk må nämnas Maurys »Pilot charts», å hvilka
resultaten af de på hans tid kända vindobservationerna
äro på ett åskådligt sätt återgifna; Meteorological
office’s i London kartor öfver det område af Atlanten,
som ligger mellan 10° s. och 20° n. br., och samma
anstalts utförliga kartverk öfver den s. k. »tredje
qvadraten», upptagande den af fartyg utan jämförelse
mest besökta delen af norra Atlanten, liggande mellan
0° och 10° n. br. och 20°–30° v. lgd från Greenwich;
kapten Brault’s vindkartor, utarbetade vid franska
sjökarteverket efter observationer utförda å detta
lands fartyg; ett af Hydrographic office i Washington
utgifvet kartverk öfver norra Stilla hafvet från eqvatorn
till 40° n. br. samt det år 1882 af Meteorological
office i London utgifna praktfulla kartverket öfver
hafvet söder om Goda-Hoppsudden. De uppgifter, som
genom ofvannämnda maritima observationssystcm blifvit
insamlade, hafva dessutom användts till utfinnande af
de fördelaktigaste oceanvägarna mellan de förnämsta
handelsorterna. Redan Maury visade, genom sina
undersökningar af vind och strömförhållandena,
bl. a. att resan från New York till Sidney kunde
förkortas från 250 till 130 dagar, om utresan
skedde förbi Goda-Hoppsudden och hemresan förbi
Kap Horn. Från denna tid hafva vidlyftiga arbeten
utförts för utrönande af de bästa oceanvägarna och
resultaten deraf i tryck meddelats. Maury’s »Sailing
directions», som utkommit i 11 upplagor, upptaga
resultaten af hans outtröttliga forskningar i detta
ämne. I Nederländerna hafva 1859–1860 utgifvits
segelanvisningar för sjövägen mellan Engelska
kanalen och Java, och detta lands meteorologiska
institut i Utrecht har publicerat ett kartverk öfver
vindförhållandena för hvarje månad i Indiska oceanen,
med angifvande af de bästa vägarna för ångbåtsfarten
mellan Aden och Sunda-sundet under sommar och
vinter. Äfven Die deutsche (förut norddeutsche)
seewarte i Hamburg har arbetat framgångsrikt på detta
fält. Genom det maritima observationssystemets
stora utbredning har man derjämte förvärfvat
en djupare insigt i lagarna för de olycksdigra
cyklonstormarna och kunnat utfinna säkrare regler
för manövreringen vid ett sammanträffande med dem,
och detta icke blott för seglare utan äfven för
ångfartyg. – I ändamål att bland de sjöfarande
sprida kunskapen om den nautiska meteorologiens
arbetsmetoder och förnämsta vetenskapliga
resultat hafva slutligen på flere språk läro- och
handböcker i ämnet utgifvits. Dit höra Maurys »The
physical geography of the sea and its meteorology»
(1855; många uppl.) samt C. Cramérs »Om lagen för
stormar, praktisk hjelpreda för sjömän» (1856) och
R. Rubensons »Handbok i nautisk meteorologi» (1880).
R. R.
Nautisk-meteorologiska byrån i
Stockholm, upprättad 1878, sorterar under
k. Sjöförsvarsdepartementet. Närmaste vården
om densamma är öfverlåten åt en styrelse af 3
ledamöter: chefen för sjökarteverket, föreståndaren
för meteorologiska central-anstalten och byråns egen
föreståndare, som är dess ende tjensteman. Till
sin hufvudsakliga uppgift har byrån att anordna och
insamla de meteorologiska observationer, som efter
en gemensam plan, för alla land fastställd genom
internationel öfverenskommelse (se föreg. art.),
anställas å såväl flottans som enskilda fartyg
under längre sjöresor. De inkomna meteorologiska
loggböckerna, i hvilka observationerna under resan
inskrifvas, underkastas först vid byrån en preliminär
behandling, bestående deruti att alla anteckningar
af någon större vigt eller af specielt intresse för
den svenska sjöfarten ur dem afskrifvas, hvarefter
de utsändas till meteorologiska institutet i Utrecht,
der deras innehåll bearbetas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
