Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederländerna (Holl. Nederlanden), konungarike i vestra Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lagförslagen. I Första kammaren nyväljas 1/3 af
ledamöterna hvart 3:dje år, i Andra kammaren
hälften hvartannat år, men de afgående kunna
omväljas. Kamrarna sammanträda årligen. I spetsen
för statsförvaltningen står en ansvarig ministèr,
bestående af cheferna för de 8 ministerierna:
utrikes-, justitie-, inrikes-, marin-, finans-,
krigs-, kolonial-ministeriet samt ministeriet för
vattenbyggnader, handel och industri. I administrativt
hänseende är landet deladt i 11 provinser:
Nord-Brabant, Gelderland, Syd- och Nord-Holland,
Zeeland, Utrecht, Friesland, Overijssel, Groningen,
Drenthe och Limburg. I spetsen för förvaltningen
af hvarje provins står en kunglig kommissarie
(Commissaris des konings) jämte ett utskott
(Gedeputeerde staten) af provinsialständerna. Hvarje
provins har sin representation, provinsialständer
(Provinciale staten), hvilkas medlemmar väljas för
6 år och sammanträda 2 gånger årligen. Kommunerna
– ingen skilnad finnes mellan stad och land –
hafva stor sjelfständighet; i hvar och en
finnes ett råd (gemeente-raad) samt en borgmästare
(burgemeester), som med de af rådet, bland dess
egna medlemmar utsedde wethouders (bisittarna)
handhafver förvaltningen. Högsta domstolen är Höga
rådet (Hooge raad) i Haag, dömande på en civil-
och en brottmålsafdelning; under detta lyda 5
appellationsdomstolar (gerechtshoven) samt
såsom första instans 23 arrondissement- och 106
kantonsdomstolar. Öfverdomstol för krigsmakten till
lands och sjös är »het Hoog militair gerechtshof»
i Utrecht. Allmänna räkningekammaren (Algemeene
rekenkamer) i Haag, som kontrollerar statens utgifter
och inkomster, lyder icke under något ministerium. –
I budgeten för 1887 upptages statsskulden till
1,097,564,150 fl., statsutgifterna till 133,429,270
fl. (deraf civillistan 650,000 fl., räntor på
statsskulden 33,871,314 fl.) och statsinkomsterna
till 116,297,225 fl. (deraf direkta skatter 26,949,000
fl., tullar 42,340,000 fl.).
Försvarsväsendet hvilar på den grund, som lades
1815. Värfningen utgör hufvudkällan för arméns
rekrytering, och den genom allmänna värnpligten
åstadkomna milisen tjenar endast såsom fyllnad. Det
värfvade manskapet, som antages på 6–12 år, räcker
emellertid icke på långt när att fylla den föreskrifna
nummerstyrkan (40 man på ett infanterikompani),
hvarför resten får tagas af frivilliga milismän
(ytterst få sådana anmäla sig) och af milismän, som
genom lottdragning dertill uttagas. Af milisen,
till hvilken hvarje vapenför man hör från 21 års
ålder, uttages ett årligt uppbåd af 11,000 man (deraf
600 till flottan) medelst lottdragning. De sålunda
uttagne äro tjenstskyldiga i 5 år och inkallas
till 9 månaders öfning i ett sträck, hvartill komma
20–30 dagars årliga öfningar. Byte och legning äro
tillåtna. Fredsstyrkan skall utgöra 35,000 man,
hvilken styrka dock aldrig nås, krigsstyrkan 61,000
man. – Armén utgöres af 9 infanteriregementen på 5
bataljoner (på krigsfot tillkommer 1 reservbataljon),
1 instruktionsbataljon, 2 skolkompanier, 3
husarregementen på 1 depot- och
fält-sqvadroner, 1 ordonnanssqvadron, 1 rid
och hofbeslagsskola, 3 åkande artillerireg:ten på
6 batterier (om 6 kanoner), 2 ridande batterier,
4 fästningsartilleriregementen på 10 kompanier,
1 ingeniörkår med 3 ingeniörkompanier,
3 fästningskompanier samt 1 jernvägs- och
telegrafkompani, 1 pontonierkår med 1
pontonierkompani, 1 trängkompani och 1 depot-
samt 1 torpedokår med 2 kompanier. Bataljonen
skall på krigsfot räkna 20 officerare och 932 man,
sqvadronen 5 officerare och 126 hästar samt ingeniör-
m. fl. kompanier 200–400 man. Såväl i freds- som
i krigstid indelas armén i 3 armédivisioner. –
Underbefäl utbildas dels vid trupperna, dels
vid instruktionsbataljonen och skolkompanierna. –
Officerare erhållas dels af underofficerare, som vinna
befordran efter aflagda prof, dels af utexaminerade
elever från krigsskolorna. Den s. k. »stora staben»
(divisionsstaberna) omfattar 3 generaler och 13
andra officerare, generalstaben 1 general och 20
andra officerare. Dessutom finnes för hvarje vapen
1 general-inspektör med en talrik stab. – Beväpningen
utgöres af bakladdningsgevär enligt Beaumonts
system samt 7,5 och 8,4 cm:s fältkanoner. Utom den
aktiva armén finnes ett slags landtvärn (schutterij),
omfattande alla nederländare från 25 till 35 års ålder
och bestående af 3 uppbåd. Det skall uppsätta 41,000
man aktiva trupper (22 bataljoner, 105 sjelfständiga
infanteri- och 26 fåstnings-artilleri-kompanier)
samt 89 passiva bataljoner. De aktiva trupperna öfvas
50 timmar årligen. I de nederländska kolonierna finnes
en ganska stark värfvad krigsmakt.
Det fasta försvaret har blifvit väl tillgodosedt;
slutpunkten i detsamma utgöres af staden Amsterdam
med dess fortgördel och långt framskjutna fästen.
C. O. N.
Krigsflottan bestod, enl. »Statesman’s year book»,
i Jan. 1886 af 2 större och 4 mindre tornfartyg,
12 monitorer, 5 fartyg till flodernas försvar, 16
första klassens och 17 andra klassens kanonbåtar, 3
första klassens och 20 andra klassens torpedobåtar, 9
första klassens kryssare, 5 ångslupar, 8 segelfartyg,
15 skolfartyg samt 31 ångfartyg för tjenst i
Ostindien. Bemanningen utgjordes af 572 officerare,
utom ingeniörer, läkare, tjenstemän o. s. v., samt
7,545 man. Marininfanteriet räknade 58 officerare samt
2,336 underofficerare och soldater. Både sjömän och
marinsoldater rekryteras genom värfning.
Landets vapen utgöres af huset Nassaus upprättstående,
rytande gyllene lejon i azurblått fält med ett
svärd i högra samt ett pilknippe i venstra ramen och
valspråket »Je maintiendrai». Flaggan är röd, hvit och
blå i horisontala fält. Landet har 2 riddareordnar:
den militäriska Vilhelmsorden och Nederländska
lejonorden (båda stiftade 1815). – N:s
kolonialområde, det största näst Storbritanniens, omfattar
omkr. 1,980,000 qvkm. med 30 mill. innev. Kolonierna
äro dels ostindiska (se Nederländska Indien),
dels Vestindiska, de senare bestående af kolonien
Surinam l. Nederländska Guyana (119,321 qvkm.. 72,500
innev.) samt kolonien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
