Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nehemia l. Nehemja (»Jehova tröstar»), Hakaljas son, en judisk statsman - Neher, Michael - Neher, Karl Joseph Bernhard von - Nehring, J. A. Se Nering - Nehrman, David. Se Ehrenstråle - Nehrung (Nerung), på den östpreussiska kusten benämning på smala sandiga landtungor - Neiden, elf i Sydvaranger, Finmarkens amt, Norge - Neidenburg, kretsstad i preussiska regeringsområdet Königsberg - Neidhart von Reuenthal l. Nithart v. R., tysk medeltidsskald - Neidthart, Wolfgang - Neikter (Neichter), Jakob Fredrik - Neil, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillåtelse att få begifva sig till sitt egentliga
fädernesland för att tillsammans med Esra ordna
förhållandena derstädes efter exilen. År 433
f. Kr. reste N. tillbaka till det persiska hofvet,
men återvände snart till Jerusalem och upptog å
nyo sin patriotiska verksamhet. Om N:s sista år
och död vet man ingenting med visshet. Josephus
berättar, att han uppnått hög ålder. – Den
gammaltestamentliga bok, som bär N:s namn och
utgör en del af historien om restaurationsarbetet
efter exilen, kan mycket väl, åtminstone till
största delen, vara författad af N. Kap. 8–12
torde dock ej hafva honom till författare. En
annan åsigt är, att Esra skulle vara författaren,
hvarför den också kallats »Esras 2:dra bok».
J. P.
Neher, Michael, tysk arkitekturmålare, f. i München
1798, d. 1876, studerade först i sin fädernestad,
reste 1820 till Italien och målade der scener ur
folklifvet. 1826 återvände han till München
och egnade sig derefter hufvudsakligast åt
arkitekturmåleriet, hvari han utmärkte sig genom
noggrann kännedom om formen, säker teckning och
klar färg. Af hans arbeten må nämnas Katedralen i
Magdeburg, Münstern i Freiburg im Br. samt Stadshuset
och Peterskyrkan i Louvain.
Neher, Karl Joseph Bernhard von, tysk målare, f. 1806,
fick sin undervisning i Stuttgart af Dannecker och
Hetsch samt vid akademien i München under Cornelius
Der utförde han dels en kartong, Josef igenkännes af
sina bröder, dels en oljetafla, Hertig Ulriks af
Würtemberg död vid Döffingen, hvilka förskaffade
honom ett resestipendium. Han vistades sedan 4
år i Rom och målade der 1831 Enkans son i Nain
(nu i Stuttgarts museum), hvarefter han återvände
till München. Der fick han i uppdrag att utföra
en lång frismålning på den restaurerade Isarthor,
och han målade (1833) Kejsar Ludvigs af Bajern intåg
efter slaget vid Ampfing i en fresk, hvarmed han
hufvudsakligen grundlade sitt rykte. Vidare utförde
han i Weimar en mängd fresker efter Göthes och
Schillers dikter, var en tid direktör för akademien i
Leipzig samt blef 1846 professor vid och 1867 direktör
för konstskolan i Stuttgart. Bland hans öfriga verk
må nämnas åtskilliga monumentala historiska bilder,
såsom en Korsfästelse för kyrkan i Ravensburg (1850),
Nedtagningen från korset (i Stuttgarts museum) och
Noaks tackoffer (1861), alla i olja, samt kartonger
till glasmålningar, såsom 6 fönster för stiftskyrkan
i Stuttgart. N. dog i Stuttgart 1886.
Nehring, J. A. Se Nering.
Nehrman, David. Se Ehrenstråle.
Nehrung (Nerung), på den östpreussiska kusten
benämning på smala sandiga landtungor, som skilja
Frisches haff, Kurisches haff och Danzig-bukten
från Östersjön.
Neiden, elf i Sydvaranger, Finmarkens amt, Norge,
har sina källor på ryskt område n. om Enare träsk
och löper med nordöstlig riktning in i Norge, der
den bildar Neiden fos och faller ut i Neidenfjord,
en af Varangerfjordens armar. Längd 79 km.
Y. N.
Neidenburg [naj-], kretsstad i preussiska
regeringsområdet Königsberg. 4,351
innev. (1881). Maskinfabrik.
Neidhart von Reuenthal [najd- fånn röjen-] l. Nithart
v. R., tysk medeltidsskald, f. i Bajern, d. i Wien
inemot 1250, skildrade i sina »minnesånger» på glada
dansrytmer allmogens lust och gamman, dess fester,
dansar, slagsmål och högfärd i klädsel, hvarjämte han
besjöng sina egna puts och kärleksäfventyr med bygdens
sköna. Han egde en originel skaldebegåfning och var
grundläggare af en ny riktning, åt hvilken Lachmann
gifvit namnet »höfische dorfpoesie». N:s visor göra
en drastisk verkan genom motsatsen mellan det ofta
grofkorniga innehållet och den omsorgsfullt glättade
formen. Den bästa uppl. af dem utgaf M. Haupt 1858.
Neidthart [najt-], Wolfgang, tysk bildhuggare,
f. i Ulm 1575, var rådsherre i Augsburg och dog
derst. 1632. Han utförde, enligt Nagler, en bronsstod
i kroppsstorlek af konung Gustaf II Adolf, hvilken
stod efter mästarens död af Augsburgs råd inköptes
från arfvingarna för att skänkas åt konung Ferdinand
III, men icke, såsom Lübke förmenar, senare kom
till Sverige. Dessutom modellerade och göt han alla
siraterna af metall på Augsburgs rådhus. Tilläggas
bör, att i Sveriges Nationalmuseum finnes en byst i
brons af Gustaf II Adolf, signerad: »Georg Petel
ad viv. sculp. 1632» samt »Christof Neidhardt in
Augspurg gos mich. 1643». Om denne bronsgjutares
förhållande till Wolfgang N. är ingenting kändt.
C. R. N.
Neikter (Neichter), Jakob Fredrik, universitetslärare,
kulturhistoriker, född vid Köping 1744, blef
student i Upsala 1764, filos. mag. 1773, docent
i poesi s. å. och e. o. adjunkt 1779. Efter en
femårig utrikes resa, hvarunder han 1783 utnämndes
till universitetsbibliotekarie, återkom han 1784
till Upsala samt erhöll föreläsningsrätt och
öfriga professorsåligganden. 1787 kallades han
till Skytteansk professor. Död i Upsala d. 4
Maj 1803. – Såsom författare uppträdde N. mest
med akademiska afhandlingar (han presiderade
för öfver 150 sådana). Oftast upptog han i dessa
afhandlingar, som vittna om stort skarpsinne och
mångsidig beläsenhet, sådana ämnen till behandling,
hvilka man numera räknar till odlingshistorien
(»menniskans historia», såsom det då hette). Den
vigtigaste af dem är De efficacia climatum ad variam
gentium indolem. För öfrigt behandlade han enskilda
punkter af svenska historien och utgaf handlingar
till hennes belysande. Till märkvärdiga estetiska
skrifter hör hans inträdestal i Vitterhetsakademien,
Undersökning om ordsakerna till smakens olikhet,
upkomst och fall hos särskilte folkslag (1787,
Vitt. akad:s handl. 3:dje d.), der han i ett lifligt
och af träffande bilder fyldt språk, ej obetydligt
erinrande om Tegnérs prosa, framställer för denna tid
ovanligt frisinnade åsigter i vitterhet, befryndade
med dem, som yrkades af en Thorild m. fl. Jfr
Sturzen-Becker, »En Tegnerid före Tegnér» (»Svensk
månadsskrift», 1864).
-rn.
Neil [nil], William, engelsk matematiker, f. 1637,
d. 1670, var den förste som exakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
