Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neumann-Haizinger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blef 1869 medlem af akademien. Sedan dess har han
riktat konsten med en hel rad förträffliga arbeten,
bland dem Peder Bredal vid Nyborg 1658, afsedt för
nationalhistoriska museet på Frederiksborg. N. har
slutligen utfört den som diorama förevisade stora
målningen Slaget på Köpenhamns redd d. 2 Apr. 1801.
Ph. W.
Neumann-Haizinger [nöj-]. Se Haizinger 2.
Neumark [nöj-] kallas den del af Mark Brandenburg (se
Brandenburg), som låg ö. om Oder, genom denna flod
skild från Mittel- och Ukermark, och i n. gränsade till
Pommern, i ö. till Pommern och Posen samt i s. till
Schlesien och Nieder-Lausitz. Det utgör ungefår
5/7 af nuv. regeringsområdet Frankfurt. Hufvudstad
var Küstrin.
Neumark [nöj-], Georg, tysk psalmdiktare, f. 1621,
d. 1681 såsom furstlig bibliotekarie och registrator
i Weimar (med titeln pfalzgrefve). N. skref dels
verldsliga dikter i tidens smaklösa manér, dels
psalmer (34 st., delvis satta i musik af honom sjelf),
utmärkta af sann känsla, enkelhet och lyckliga uttryck
för barnslig förtröstan till Gud. Hans bästa psalm,
den 1641 diktade Wer nur den lieben Gott lässt walten,
återfinnes i 1819 års Svenska psalmbok, n:o 239.
Neumarkt [nöj-]. 1. Stad i preussiska
regeringsomr. Breslau (prov. Schlesien), vid
Berlin–Breslau-jernvägen. 5,928 innev. (1885). Tobaks-
och cigarrfabrikation. Vid N. stod d. 4 Dec. 1757
en strid emellan preussare och österrikare. –
2. Stad i bajerska regeringsomr. Oberpfalz, vid
Ludwigskanalen. 5,071 innev. (1880). Vid N. slogo
österrikarna under ärkehertig Karl d. 23 Aug. 1796
fransmännen under Bernadotte.
Neumer (nevmer; af Grek. nevma, vink, eller
pnevma, andedrägt, andhämtning), Lat. nota
romanae, den fornkristna notskriften, sannolikt
uppkommen i 6:te årh. och bestående af punkter,
linier, accenter, hakar, kurvor och vridna figurer
(liknande en nutidens stenografi), hvilka genom
sin form antydde tonernas ungefärliga längd och
sammansättning samt genom sitt läge ofvanför texten
deras ungefärliga höjd eller djup. Sällsamt nog
öfvergaf man sålunda den från grekerna hemtade,
säkra och fixa bokstafsnotskriften för en notering,
som visserligen för ögat erbjöd en åskådligare bild
af melodiens höjningar och sänkningar, men deremot ej
kunde fixera dessa i bestämda toner, hvadan den blott
kunde tjena sångaren till erinran vid föredraget af
ett redan bekant stycke, men svårligen till säker
ledning vid inöfningen af ett nytt. De vigtigaste
figurerna hette punctum (punkt), som antydde en
kort ton och senare gaf upphof åt mensuralmusikens
»brevis» och »semibrevis», samt virga (komma), som
betydde en längre ton och sedermera förvandlades
till »longa» (se Mensuralmusik). Senare tog
man äfven bokstäfver till hjelp för att beteckna
dels bestämdare intervall-afstånd, dels tempo och
styrkegrad, så t. ex. i den vigtigaste urkunden för
kännedomen om denna notation, nämligen
det berömda antifonarmm i S:t Gallen, hvilket
aftrycktes i facsimile af Lambillotte 1851 och
vanligast anses härstamma från 8:de årh. I 10:de
årh. togs ett vigtigare steg till neumernas
precisering, derigenom att man tvärt igenom
dem drog en röd horisontallinie, företecknad med
bokstafven f (sedermera vår f-klav) och antydande,
att alla på denna linie liggande noter hette f. Ej
långt efteråt tillades ofvanför denna röda linie
en gul, företecknad med c (sedermera vår c-klav)
och bestämmande de på den liggande noterna till
tonen c1. Ännu senare (omkr. Guidos tid, början
af 11:te årh.) tillades ytterligare två svarta
streck, hvarjämte neumerna småningom förändrade sin
gestalt till spik- och hästskoliknande figurer samt
slutligen öfvergingo till den fyrkantiga s. k. nota
quadrata l. quadriquarta, hvilken i den gregorianska
(omensurerade) koralen tillika med det fyrliniga
notsystemet alltjämt bibehållits vid sidan af
mensuralmusiken. A. L.
Neumünster [nöj-], stad i preussiska
regeringsomr. Schleswig-Holstein, vid
Altona–Wamdrup-jernvägen, som vid N. utgrenar sig
till Kiel, Neustadt, Lybeck och Heide. 13,659
innev. (1885). Platsen erhöll sitt namn efter ett
augustinkloster (Novum monasterium), som omnämnes
på 1130-talet och 1327 förlades till Bordesholm vid
Kiel. N. är näst Altona den förnämsta fabriksstaden
i provinsen och tillverkar i synnerhet kläde,
bomullsväfnader, papper och tapeter.
Neunkirchen [nöjn-]. 1. Köping i preussiska
regeringsomr. Trier (Rhenprovinsen), vid
jernvägen emellan Mainz och Saarbrücken. 13,659
innev. (1885). Stort jernverk. Maskinfabrikation. I
trakten stora Stenkolsgrufvor. – 2. Köping
i Nedre Österrike, vid jernvägen mellan Wien
och Trieste. 6,757 innev. (1880). Metall- och
textilindustri.
Neupert [nö’j-], Carl Fredrik Edmund, norsk
pianist, född d. 1 April 1842 i Kristiania, der
han undervisades af sin fader, en från Slesvig
inflyttad pianolärare och musikhandlare. Vid
15 års ålder sändes han till Berlin, der han
studerade piano för Kullak och komposition för
Kiel. Vid 22 års ålder hänryckte han publiken i
Singakademie och jämfördes af kritiken med Liszt,
Rubinstein och Tausig. Sedan han 1866–68 verkat som
pianolärare vid Sternska konservatoriet, förmåddes
han af Gade att antaga en dylik plats i Köpenhamn,
hvarest han utbildat flere hundra elever. Derjämte
har han konserterat i Stockholm, Göteborg, Danmark,
Ryssland, der han 1880 antog en professorsplats i
Moskva, samt Amerika, der han 1883 lät fästa sig vid
konservatoriet i New York. Hans pianoteknik berömmes
såsom praktfull, dristig och omedelbar. N. har äfven
dokumenterat sig som tonsättare för sitt instrument.
A. L.
Neureuther [nöjröjter]. 1. Eugen Napoleon N., tysk
målare och tecknare, f. 1806, d. 1882, studerade
först hos sin fader, målaren Ludvig N. (f. 1775,
d. 1830) i Bamberg, sedan i München. Han var, att
börja med, Cornelius’ medhjelpare i glyptoteket,
der han målade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
