Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neumann-Haizinger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillverkning af olja och mjöl. Dess spanmålsmarknader
äro bland de största i Preussen, och det är äfven
medelpunkten för en liflig handel med nötkreatur,
stenkol, byggnadsmaterial m. m. N. leder
sitt ursprung från ett romerskt ståndläger
Novesium. 1474–75 belägrades staden förgäfves i
11 månader af Karl den djerfve af Burgund, som der
förlorade 10,000 man.
Neustadt [nöj-]. 1. Stad i preussiska
regeringsomr. Danzig (prov. Westpreussen), 41
km. n. n. v. om staden Danzig, vid kustfloden Rheda
samt jernvägen emellan Danzig och Stettin. 5,176
innev. (1885). Trävaru- och spanmålshandel.
– 2. (P. Prudnik.) Stad i preussiska
regeringsomr. Oppeln (prov. Schlesien),
vid jernvägen emellan Neisse och Kosel. 16,093
innev. (1885). Linne- och bomullsväfveri; stor
skoindustri. Den 22 Maj och 7–12 Sept. 1745, d.
15 Mars 1760 samt d. 28 Febr. 1779 egde derstädes
fäktningar rum emellan österrikarna och preussarna. –
3. Stad i preussiska regeringsomr. Magdeburg
(pror. Sachsen), straxt n. om Magdeburg.
29,183 innev. (1885). Liflig industri. – 4.
Stad i preussiska prov.. Schleswig-Holstein, vid
Neustadt-bukten af Östersjön och jernvägen till Kiel.
4,119 innev. (1880).
– 5. Stad i Mähren. Se Mährisch-Neustadt. –
6. N. an der Aisch, stad i bajerska
regeringsomr. Mittelfranken, 29 km. n. om
Ansbach, vid jernvägen mellan Nürnberg och
Würzburg. 4,114 innev. (1880). Förr markgrefligt
residens. – 7. N. an der Donau, stad i bajerska
regeringsomr. Niederbayern. 1,593innev. (1880). Staden
stormades 1632 af svenskarna under Gustaf
Horn. – 8. N. an der Dosse, stad i preussiska
regeringsomr. Potsdam (prov. Brandenburg),
vid Berlin–Hamburg-jernvägen, 75 km. från Berlin.
1,157 innev. (1880) Stora stuterier. – 9.
N. an der Hardt, stad i bajerska Rhenpfalz, vid flere
jernvägslinier. 12,251 innev. (1885). Gymnasium,
latin- och realskola. Ståtlig kyrka med flere
pfalzgrefvars grafvar. Liflig industri. I närheten
ligger byn Hambach (se d. o.). – 10. N. an der Orla,
stad i Sachsen-Weimar, 39 km. s. ö. om Weimar,
vid jernvägen mellan Gera och Saalfeld. 5,186
innev. (1880). Storhertigligt slott. – 11. N. an der
Saale, stad i bajerska regeringsomr. Unterfranken,
vid Saale och jernvägen emellan Schweinfurt
och Meiningen. 2,215 innev. (1880). På andra
sidan Saale ligger badorten Neuhaus, med 4
koksalthaltiga mineralkällor, och bredvid denna
borgruinen Saalburg (Salzburg), Karl den
stores residens, samt det af Ludvig I 1841 byggda
Bonifaciuskapellet.
– 12. N.-Eberswalde. Se Eberswalde.
– 13. Se Wiener-Neustadt.
Neustadtl [nöj-], stad i norra Böhmen, ö. om
Friedland. 3,848 innev. (1880). Tillverkning af
linnevaror, glas och porslin.
Neu-Stettin [nöj-], stad i preussiska
regeringsområdet Köslin (prov. Pommern), vid den
lilla Streitzig-sjön och flere jernvägslinier. 8,604
innev. (1880). Gymnasium. Jerngjuterier och
maskinfabriker.
Neu-Strelitz [nöj-], hufvudstad i storhertigdömet
Mecklenburg-Strelitz, mellan Zierk- och
Glambeck-sjöarna samt vid jernvägen mellan Stralsund
och Berlin. 9,366 innev. (1885). Staden är regelbundet
byggd i form af en åttauddig stjerna, hvars
midtpunkt utgöres af den ståtliga slottsplatsen,
med storhertig Georgs staty. Det storhertigliga
slottet (utanför staden) är en vacker byggnad i
psevdo-klassisk stil, med bibliotek, myntkabinett
och antiqvitetssamling samt vacker park. Andra mera
framstående byggnader äro de 3 kyrkorna, Carolinum
(ett stort hospital), stadshuset, kasernen, gymnasium
och realskolan. En kanal förenar staden med Havel och
Elde. – N. anlades 1733. Omkr. 2 km. s. om N. ligger
storhertigdömets gamla hufvudstad Altstrelitz, med
3,336 innev. (1880). Omkr. 5 km. från N. ligger
lustslottet Hohenzieritz, der drottning Luise af
Preussen dog, 1810.
Neustrien (»icke östland») kallades, i motsats
till Austrasien (»östland»), den vestra, af
öfvervägande romansk befolkning bebodda delen af
det gamla frankiska riket. Det omfattade nordöstra
delen af det nuv. Frankrike, men dess gränser voro
i början obestämda, tills omkr. år 600 N. blef
officiell benämning på en af det frankiska rikets
tre hufvuddelar (de två öfriga voro Austrasien och
Burgund). N. gränsade då i v. till Bretagne och i
s. till Loire, i ö. omfattade det Champagne v. om
Reims och i n. sträckte det sig till Schelde och
Kolskogen (Silva carbonaria). Det hade liksom de
öfriga rikshufvuddelarna sjelfständig förvaltning och
egen major domus (se d. o.) samt intog under 600-talet
främsta platsen bland dem, särskildt under Klotar II:s
(584–628) senare regeringsår och Dagobert I (628–638);
men efter slaget vid Testri (687) tillvällade
sig en austrasisk stormansätt (karolingerna)
majordomusämbetet inom såväl Austrasien som N. och
Burgund. Efter fördraget i Verdun (843) förstods med
N. hufvudsakligen endast det område, som sedermera
(efter 912) kallades Normandie. – Äfven vestra delen
af langobardernas rike uti Italien benämndes N. Jfr
Austrasien och Austria.
Neustädtel [nöj-], stad i konungariket
Sachsen, kretsen Zwickau, straxt s. om staden
Schneeberg. 3,549 innev. (1880). Spetsknyppling,
bergverksrörelse (silfver, vismut, nickel, kobolt).
Neutitschein [nöj-], Tsjech. Novy Jicin, stad i
nordöstra Mähren, vid Titsch, ett litet tillflöde
till Oder. 10,274 innev. (1880), till större
delen tyskar. Ylleindustri, maskinfabrik, tobaks-,
hatt- och vagnfabriker. Staden är hufvudort i det
s. k. Kuhländchen, en bördig dal, bebodd af tyska
kolonister.
Neutra [nöj-], Magyar. Nyitra. 1. Komitat i Ungern,
vid Mährens gräns, n. om Donau, omkring Waag och
Neutra, har en areal af 5,726 qvkm., med 370,651
innev. (1880), till öfvervägande del af slavisk
nationalitet (74 proc. slovaker) och katolsk
trosbekännelse (76,5 proc.); protestanterna äro
omkr. 59,000 och judarna omkr. 28,000. Med undantag
af Waag- och Neutradalarna är komitatet bergigt eller
kuperadt. Spanmål skördas knappt tillräckligt för
behofvet. Deremot intager komitatet första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
