Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neumann-Haizinger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfvensom att medgifva krigsskepps inlöpande i hamn
för nödtorftiga reparationer och proviantering, så
vida man icke har att förmoda en krigsplan i dessa
besök. Dessa den neutrala statens pligter sträcka
sig ej till ansvar för dess enskilda undersåtars
handlingar. De kunna såsom frivilliga gå i krigstjenst
hos någon af de krigförande, de kunna inlåta sig i
leverans- eller låneaffärer med krigförande makt,
ja äfven handla med krigsmateriel, utan att staten
derför kan anses ansvarig. De må göra detta på enskild
risk. Endast i det fall att det uppenbart visar sig,
att omedelbart understöd för krigsoperationerna dermed
afses, kan staten anses förpligtad att ingripa,
t. ex. då utrustning sker af krigsskepp för en
af de krigförandes räkning. Ty då är den neutrala
statsmakten förpligtad att förhindra utlöpande, ej
allenast om skeppet redan är fullt rustadt, utan
äfven om dess beväpning, besättning med manskap
och fullständiga utrustning företagas först i öppen
sjö eller på främmande område. I öfverensstämmelse
med dessa grundsatser blef i England med anledning
af den s. k. Alabamafrågan, hvilken gällde ansvar
för det i England under nord-amerikanska kriget
för sydstaternas räkning utrustade kaparefartyget
Alabama, d. 3 Aug. 1870 en förordning utfärdad,
som bl. a. förbjuder neutral stats undersåtar
byggande, försäljning, beväpning eller utrustning af
krigsskepp, som skola användas i tjenst hos någon
af de krigförande, äfvensom att omedelbart lemna
lifsmedel, stenkol och ammunition för krigförande
flotta eller krigsskepp. Dock äro fabrikation och
transport af vapen för de krigförande eljest fria med
den risk för den enskilde, som är förenad med handel
med krigskontraband. Äfven kunna nödlidande fartyg
provianteras. Sedan tvistefrågan mellan England och
Nord-Amerikas Förenta stater genom en kompromiss
blifvit afgjord, slöts dem emellan fördraget i
Washington d. 8 Maj 1871, som för den neutrala,
staten stadgar skyldighet 1) att inom sitt område
hindra att fartyg utrustas och beväpnas för ofvan
angifna ändamål, äfvensom att något sådant fartyg,
som är bestämdt till kryssning eller fientliga
operationer, får utlöpa från dess område; 2) att icke
tillåta någon krigförande att taga statens hamnar
eller kustvatten till bas för krigsoperationer eller
betjena sig deraf för proviantering, rustning eller
rekrytering; 3) att förhindra enskilda att bryta mot
dessa pligter. Huru de neutrales handel, som, efter
hvad ofvan nämnts, är i regeln fri, dock i vissa
hänseenden är inskränkt, såsom genom blockadrätten,
genom förbud af krigskontrabands tillförsel till
krigförande och i afseende på frakthandel till sjös,
se Blockad, Kontraband och Fritt gods. Hvad Sverige
och Norge angår är i k. kung. d. 8 April 1854, jämförd
med k. kung. d. 29 Juli 1870, angifven de förenade
rikenas uppfattning af hvad af dem såsom neutral
makt bör iakttagas till handelns och sjöfartens
betryggande under krig, hvilka grundsatser äfven
Danmark biträdt. H. L. R.
Neutralpunkt (termo-elektrisk) l. neutraltemperatur,
fys., kallar man den
temperatur, vid hvilken ingen termo-elektrisk spänning
eger rum på lödningsstället mellan tvänne hoplödda
olika metaller, och vid hvilken följaktligen ej häller
någon elektrisk ström uppkommer, när man sluter
den af dessa metaller sammansatta termo-elektriska
stapeln, under det att medeltalet mellan de båda
lödningsställenas temperatur sammanfaller med
neutraltemperaturen för de bägge metallerna. Vid
såväl högre som lägre medeltemperaturer uppkomma
deremot termo-elektriska strömmar, dock af motsatta
riktningar. En dylik omkastning i strömriktningen
eger rum, t. ex. om stapeln utgöres af jern
och koppar (vid 260° C.), men ej vid jern
och platina, hvilken senare metallkombination
följaktligen är i saknad af neutraltemperatur.
R. R.
Neutrer (»parti-lösa», af Lat. neuter, ingendera)
kallades efter 1815 och inpå 1820-talet de svenske
skalder, som icke slöto sig närmare till någondera af
de då kämpande vittra skolorna (»akademisterna» och
»nya skolan»), utan genom sin klarare insigt intogo en
öfver bäggedera höjd ståndpunkt. Till neutrerna hörde
framför alla Tegnér, Wallin, Franzén och Vitalis.
Neutrum (Lat., med underförstådt genus, intetdera
könet, d. v. s. hvarken manligt eller qvinligt),
gramm., namn på en viss genuskategori hos de
indo-europeiska språkens nomen och pronomen. Neutrets
uppkomst har, såsom motsats till de naturliga
könen, skett till följd af vid någon viss tid
framträdande skilnad i benämning på föremål,
som hvarken i verkligheten eller för fantasien
öfverensstämde med de naturliga könen, och genom
analogi samt tillhörande ords kongruens vann det
utbildning. Hos vissa de lefvande språkens pronomina,
der mask. och fem. stundom blifvit lika (hvilken,
hvem, T. wer), har neutrum kommit att uttrycka det
»opersonliga»: hvilket, hvad, T. was. Se vidare Genus.
K. F. J.
Neu-Ulm [nöj-], stad i bajerska regeringsområdet
Schwaben, vid Donau, midtemot Ulm. 7,744
innev. (1880). Staden anlades 1821 och befästes 1842.
Neu-Wied [nöj vid], stad i preussiska
regeringsomr. Koblenz (Rhenprovinsen), hufvudstad
i det mediatiserade grefskapet Wied, vid högra
stranden af Rhen, 13 km. nedanför Koblenz, och vid
jernväg. 9,656 innev. (1880). Förnämsta byggnaden
i den regelbundna, välbyggda staden är furstarnas
af Wied vackra slott, med en samling romerska
fornlemningar, funna företrädesvis i stadens
omgifningar. Bland undervisningsanstalterna, hvilka
åtnjuta stort anseende, märkas gymnasium i förening
med realskola, skollärareseminarium, högre flickskola
med lärarinneseminarium samt flere engelska, franska
och tyska pensioner. Industrien är synnerligen
liflig. – Staden anlades i 17:de årh. och tillväxte
hastigt på grund af den frihet, som tillerkändes
alla religiösa bekännelser. Bland dem, som sökte en
tillflykt der, var en koloni mähriska bröder, hvilka
nu utgöra 500–600 pers., bosatta i ett särskildt
qvarter af staden. Nära N. hafva ruiner af en bland
de största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
