Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neville, gammal angelsachsisk slägt - Nevis, britisk ö i Vestindien, bland Små Antillerna - Nevjansk (Nevjanskij zavod), stad i ryska guvern. Perm - New Jersey, en af Nord-Amerikas Förenta stater - New London, stad i nord-amerikanska staten Connecticut - Nevlunghavn, mycket anlitad hamn på norska kusten mellan Fredrikshavn och Langesund i Jarlsberg og Laurviks amt - Newman, John Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt slog 1464 vid Hexham hertigen af Somerset, men
gick senare med Warwick öfver till det lancasterska
partiet för att störta Edvard IV och å nyo uppsätta
Henrik VI på tronen. Han stupade 1471 i slaget
vid Barnet. Hans son, George N., hertig af Bedford
(d. 1483), var förlofvad med prinsessan Elisabet,
Edvard IV:s äldsta dotter, men dömdes efter faderns
död att mista gods, titel och värdigheter.
Nevis [ni’vis], britisk ö i Vestindien, bland Små
Antillerna, 3,5 km. s. om S:t Christoph. Areal 118
qvkm. (tillsammans med den lilla Redonda). 12,026
innev. (1882), mest negrer. Ön består af
en smal kustremsa och ett enda, 975 m. högt
berg. Hufvudprodukten är socker. Hufvudstad:
Charlestown, på sydvestra sidan. Ön upptäcktes 1498
af Columbus, koloniserades 1628 af engelsmännen
och bildar med S:t Christoph och Anguilla ett
»presidency».
Nevjansk (Nevjanskij zavod), stad i ryska
guvern. Perm, 100 km. n. n. v. om Jekaterinburg, på
östra sluttningen af Uralbergen, i Neivas folkrika
dal. 18,000 innev. (1881), deraf öfver 3,000 äro
sysselsatta i jernverken. N: s jernverk grundades
1699 och skänktes 1702 af Peter I till Nikita
Demidov jämte en jordareal af 15,600 qvkm., hvaraf
omkr. 2,300 qvkm. tillhöra de nuv. egarna af verken,
köpmännen Jakovlev. Till N. höra 5 jerngrufvor, 7
guldvaskerier och 2 jernverk, vid hvilka den årliga
produktionen uppgår till omkr. 4,800 ton gjutjern,
2,250 ton arbetadt jern samt 180 kg. guld.
New Jersey [nju djö’rsi], en af Nord-Amerikas Förenta
stater, gränsar i n. till staten New York, i ö. till
nedre Hudson-floden, som bildar gräns mot New York,
och Atlantiska hafvet, i s. till Delaware-viken,
i v. till floden Delaware, som utgör gräns mot
staterna Delaware och Pennsylvania. Areal 20,240
qvkm. Begränsadt i ö., s. och v. af vatten,
bildar N. J. ett slags halfö, som i s. slutar
med Cape May. Nästan hela södra hälften af staten
består af alluvial-land, med stora kärrtrakter
utmed kusten. En rad lägre öar och landtungor
skiljer kusten från öppna hafvet. Norra delen
genomdrages af Appalachernas parallella bergskedjor,
hvilkas högsta topp inom staten är High Point (550
m.) nära New Yorks gräns. Klimatet är i allmänhet
hafsklimat, i det inre landet dock underkastadt
stora ytterligheter. N. J. är en af unionens mest
industriidkande stater; bland jernproducerande
stater intager det 4:de platsen och står främst i
produktionen af zinkmalm (40,000 ton 1882). Vigtigast
bland öfriga mineral äro grafit och koppar, hvarjämte
staten har stor rikedom på skiffer, leror och kalksten
(1882 upptogos 350,000 ton lera för tillverkning af
lergods och tegel). Vigtigaste sädesslagen äro majs,
hafre och hvete. År 1880 var antalet fabriker 7,128,
med 126,038 arbetare och ett tillverkningsvärde af
254 mill. doll. Till de vigtigaste industrigrenarna
höra jerntillverkning samt tillverkning af maskiner
och jernredskap, glas, bomulls- och sidenväfnader,
läder, kautsjuk, lergods och socker. Jernvägarna hade
1883 en längd af något öfver 3,000 km. Befolkningen
uppgick 1880 till 1,131,116, deraf
38,853 färgade. Med afseende på folkmängdstäthet
intager N. J. 3:dje platsen (efter Rhode Island
och Massachusetts). I spetsen för förvaltningen
står en för 3 år vald guvernör, hvilken ej kan
omedelbart omväljas. Representationen består af
en senat af 21 medlemmar, valda för 3 år, samt
en »general assembly» af högst 60 årligen valda
ledamöter. Af högre läroanstalter må nämnas New Jersey
college i Princeton, en normalskola i Trenton samt
Agricultural college, en gren af Rutgers college i
staden New Brunswick, i förening med en farm och en
agrikulturkemisk försöksstation. Statsskulden uppgick
i Nov. 1884 till 1,6 mill. doll. Till kongressen sänder
N. J. 2 senatorer och 7 representanter. Hufvudstad är
Trenton. – De första nybyggena inom statens område
anlades 1617 af holländare vid Bergen midt emot New
York, hvarefter 1637 vid Delaware äfven svenskar
slogo sig ned. Desse fördrefvos 1655 af holländarna,
hvilka dock snart måste vika för engelsmännen, som
1664 togo landet i besittning. Jämte New York skänktes
detta af Karl II till hans broder hertigen af York,
som å sin sida, afträdde N. J. till lord Berkeley och
sir George Carteret. Området uppkallades till minne
af Carterets tappre försvar af ön Jersey mot »långa
parlamentet». Sedan landet 1702 blifvit en engelska
kronans besittning, bildade det under namnet N. J. en
särskild provins, styrd af en britisk guvernör till
revolutionen 1776. I kriget tog N. J. en framstående
del både med penningar och folk, och flere af de
vigtigaste krigsoperationerna egde rum inom dess
gränser, t. ex. slagen vid Trenton (1776), Princeton
(1777) och Monmouth (1778), alla under Washingtons
personliga ledning.
New London [nju lö’ndön], stad i nord-amerikanska
staten Connecticut, vid vestra stranden af Thames,
ej långt från dess utlopp i Long Island sound. 10,537
innev. (1880). Hamnen är den bästa vid sundet och en
af de bästa på jorden. Den försvaras af tvänne fort
samt är station för en del af unionens flotta.
Nevlunghavn, mycket anlitad hamn på norska kusten
mellan Fredrikshavn och Langesund i Jarlsberg og
Laurviks amt. Y. N.
Newman [njumän], John Henry, engelsk katolsk teolog
och kardinal, f. 1801 i London af protestantiska
föräldrar, studerade i Oxford och blef 1828 pastor
vid Mariakyrkan derstädes. 1834 utgaf han The arians
of the fourth century, men blef dock i vidsträcktare
kretsar känd först genom sitt deltagande (med Pusey
och flere andra) i utgifvandet af de s. k. »Tracts for
the times» (d. v. s. »tidsenliga afhandlingar»),
som påbörjades 1833 och fortgingo till 1841. Då N. i
den 90:de af dessa »tracts» framställt den meningen,
att man kunde omfatta Tridentinska mötets beslut och
likväl qvarblifva inom engelska kyrkan, förbjöds
fortsättningen af dessa afhandlingar. Under tiden
hade N. författat bl. a. The lectures on justification
och Parochial sermons. Han betraktades som »ledaren
af den religiösa anden» i England, och derför blef
äfven hans öfvergång till katolicismen (1845) ett
svårt slag för den engelska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
