Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ney, Jenny - Ngami, sötvattenssjö i det inre Syd-Afrika - Ngan-hoei, provins i östra Kina - Nhandirobeæ S:t Hil., bot., en liten nat. familj af klättrande buskar - Niagara, en 55 km. lång flod i Nord-Amerika - Niagara Falls, by i nordamerikanska staten New York, vid Niagarafallen, midt emot Drummondville (på canadiska sidan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sopranpartier, sådana som Norma, Ifigenia, Donna Anna
och Valentine. A. L.
Ngami, sötvattenssjö i det inre Syd-Afrika, under 20°
50’ s. br. och 23° ö. lgd, ligger vid norra gränsen
af Kalahari-öcknen, omkr. 1,100 m. öfver hafvet och
upptager floden Tioge, men saknar aflopp. Den har
en areal af omkr. 770 qvkm. Sjön upptäcktes 1849 af
Livingstone och Murray. Den undersöktes närmare 1852
af Campbell och Macabe samt 1853 af C. J. Andersson.
Ngan-hoei, provins i östra Kina, omkring
floderna Jang-tse-kiang och Hoei-ho. Areal 139,875
qvkm. Omkr. 20 mill. innev. N. är en af Kinas rikaste
provinser samt producerar i synnerhet bomull och
té. Hufvudstad är Ngan-king, vid Jang-tse-kiang.
Nhandirobeae S:t Hil., bot., en liten nat. familj af
klättrande buskar, förr vanligen förd tillsammans
med nat. fam. Cucurbitaceae, men skild från denna
derigenom att ståndareknapparna icke äro veckade
samt derigenom att fröfästet är fäst vid fruktens
axel och fröna många. Se för öfrigt Feuillea.
O. T. S.
Niagara (niä’ggärä l. najä’ggärä; indianskat, ord som
betyder »vattnens åska»), en 55 km. lång flod i
Nord-Amerika, bildar föreningslänken emellan Erie-
och Ontario-sjöarna samt gräns emellan staten New
York och prov. Ontario i Canada. Vid Fort Erie,
der den lemnar Erie-sjön, är den 1,200 m. bred,
delar sig ungefär 10 km. längre ned i två armar,
som omsluta Grand Island och förena sig efter
15 km. lopp. Ungefär 7 km. längre ned, vid en
skarp böjning fr. v. till n., bildar strömmen de
verldsberömda Niagara-fallen, skilda genom Goat
Island, som upptager ungefär 1/4 af strömmens hela
bredd. Det östra, s. k. amerikanska fallet är 330
m. bredt och 50 m. högt, det vestra, canadiska
l. Horseshoe- (Hästsko-) fallet är 580 (eller längs
diagonalen 370) m. bredt och 45 m. högt. Det förra
ligger helt och hållet inom Förenta staternas område,
det senare blott till hälften. Det storartade ligger
ej så mycket i fallets höjd som fastmera i den
oerhörda vattenmassan, hvilken beräknas till 680,000
kbm. i minuten l. 41 mill. tons i timmen. Ur djupet
af den af höga klippväggar infattade klyfta, i hvilken
vattnet störtar, uppstiga hvita skum- och molnmassor,
hvilka synas på många kilometers afstånd. Fallens
dån höres äfven vida omkring. Enär fallen bilda
en konvex båge, finnes vid stranden ingen punkt,
hvarifrån man kan öfverskåda dem i deras helhet. Från
Goat Island kan man, visserligen icke utan fara,
intränga under det canadiska fallet, d. v. s. i den
öppning, som bildas mellan klippväggen och det öfver
henne i båge nedstörtande vattnet, i den s. k. Cave
of the winds. Omkr. 5 km. nedanför de stora fallen
bildas den s. k. Whirlpool derigenom att den mellan
höga, branta klippväggar inneslutna strömmen gör en
tvär krökning mot den canadiska sidan, hvarifrån
vattnet kastas tillbaka och råkar i den vildaste
svallning. Vid städerna Lewiston och Queenston, 12
km. nedanför fallen, blifver N. å nyo segelbar samt
faller 11 km. längre ned ut i sjön Ontario (omkr. 100
m. lägre än Erie) mellan canadiska staden
Niagara och den till Förenta staterna hörande
byn Youngstown. Enär N.-fallen afbryta all direkt
förbindelse mellan de närmaste sjöarna, byggdes på
canadiska sidan den 43,5 km. långa Welland-kanalen
(öppnad 1833) mellan Port Colborne vid Erie och
Port Dalhousie vid Ontario. Tre broar äro spända
öfver N. i närheten af fallen: en 1869 öppnad, 360
m. lång hängbro 230 m. nedanför fallen, 3 km. längre
ned Roeblings ryktbara jernvägsbro (öppnad 1855)
och 100 m. ofvanför denna ytterligare en jernvägsbro
(fullbordad 1883). Den oerhörda vattenkraft, som
fallen utveckla, hafva spekulativa personer länge
önskat tillgodogöra sig, och ett engelskt bolag
lär af staten New Yorks lagstiftande församling
1887 förvärf vät sig tillåtelse att begagna
deras vattenkraft för drifvande af fabriker
och åstadkommande af elektrisk belysning. –
Den förstöring af natursceneriet omkring fallen,
som oaflåtligt pågått, i det en mängd fula byggnader
och qvarnar trädt i stället för de vackra skogar,
som förr omgåfvo dem, och de prejerier, för hvilka
resande varit utsatta, hafva på sista tiden hejdats
af New Yorks lagstiftande församling, då den beviljat
anslag till inköp af en (1 eng. mil lång) landremsa
vid fallen för att »återföras till och bevaras i
ett naturtillstånd» och stadgat, att tillträde
till detta område, »N:s internationella park»,
skall stå hvar och en fritt. – Fallen befunno sig
ursprungligen vid Queenston och störtade sig der
utför den klippvägg, som utgör gräns emellan den högre
Erie-platån och Ontario-slätten. Men efter hand har,
under årtusendens lopp, den brusande vattenmassan i
sin strömfåra sönderbrutit och bortfört delar af den
underliggande berggrunden, så att fallen förflyttats
allt längre tillbaka. Den ifrågavarande höjdplatån
utgöres nämligen af en fast kalksten, underlagrad
af en lös skiffer och sandsten, alla tillhörande
silursystemet. Dessa lösare skiffrar vid fallens fot
(se fig.) hafva icke kunnat motstå vattnets
 |
| Profil. O = Ontariosjön; Q = Queenston; N = Niagarafallen; E = Eriesjön. – k = kalksten; s = lösare skiffer. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
