Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nicander, Karl August - Nicandra Adans., bot., ett örtslägte inom nat. fam. Solanacæa Endl. - Nicaragua, republik i Central-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
versens smältande välljud. I detta senare hänseende
har han tydlig frändskap med de italienske klassiske
skalderna, hvilkas språk han så högt älskade,
att han i Rom skref italienska poem, som mottogos
med bifall. Också tillhör N. såsom versifikatör
svenska vitterhetens främsta talanger. Han saknade
deremot manlig kraft och en djupare verldsåskådning;
också händer honom lätt att i bildprakt och smekande
ordsvall inhölja ganska hvardagliga tankar, en mycket
matt och intetsägande uppfinning. Älskvärd, klar
och behaglig förblir han dock alltid; äfven i dessa
svagare alster. De förnyade upplagorna af hans dikter
bevisa också, att hans ljufva sång ännu fortlefver i
svenska folkets minne. – Äfven N:s syster, Karolina
Ulrika (f. 1801, d. 1850), visade anlag för poetiskt
skriftställeri. Af henne finnes ett häfte Dikter
(1840). -rn.
Nicandra Adans., bot., ett örtslägte inom
nat. fam. Solanacaea Endl., kl. Pentandria L.,
utbrutet från Atropa L., har slutet, kantigt
blomfoder och klocklik blomkrona. Frukten är ett
2-rummigt bär. Bladen äro buktadt vinkliga. N.
Physaloides Gaertn. är vild i Peru och förvildad i
Europa. De körsbärsstora frukterna, som uppgifvas
icke vara narkotiska såsom samslägtingarna,
anses ega kraftigt urindrifvande egenskaper.
O. T. S.
Nicaragua, republik i Central-Amerika mellan
10° 40’ och 15° n. br. samt 83° 11’ och 87° 40’
v. lgd. begränsas i n. och n. ö. af Honduras, i ö. af
Karibiska hafvet, i s. af Costa Rica samt i v. af
Stilla oceanen. Östra delen kallas Mosquito-kusten
(se d. o.), på hvilken engelsmännen förr gjort
anspråk. Hela arealen beräknas till 133,800
qvkm. Landet genomdrages af flere bergskedjor,
hvilka löpa parallelt med hvarandra och Stilla
hafvets kust, och af hvilka högsta topparna hafva
omkr. 2,000 m. höjd. Mellan denna och den låga
kustkedjan vid Stilla hafvet ligger den märkliga
stora sänka, som nu till större delen uppfylles af
de stora Nicaragua- och Managua-sjöarna. Genom denna
sänka i hela dess längd går en märklig vulkanisk
kedja af isolerade käglor (n. om sjöarna kallade
Los Marribios), hvilka i n. v. börja med Coseguina
(omkr. 1,150 m.) och i s. ö. fortsätter i Guanacastes
vulkankedja. Flere af de mellan dessa ändpunkter
liggande vulkanerna äro eller hafva nyligen varit i
verksamhet, t. ex. Coseguina, som hade ett utbrott
1835 och Ometepec, som efter lång hvila å nyo började
sin verksamhet d. 19 Juni 1883. I Los Marribios
förekomma flere små vulkaniska sjöar, såsom Masaya
och Nejapa jämte ett stort antal infernillos, låga
kratrar eller toppar, som utsända svafvelångor och
rök samt om natten upplysa trakten med blåaktiga
lågor. Nakna lavafält (malpaises) utbreda sig der
flere kilometer, och sannolikt bär ingen annan trakt
med lika stor utsträckning så många spår af vulkanisk
verksamhet som denna del af N. Den föga kända region
af högslätter och savanner, som upptager fullt hälften
af staten mellan sjöarna och Mosquito-kusten vattnas
af flere strömmar, af hvilka flere äro segelbara för
längre eller kortare
sträckor från deras mynningar. Höglandet njuter ett mildt
och i allmänhet sundt klimat, men för öfrigt är
klimatet fullt tropiskt, med två årstider: en regnig
(Maj–Nov.) och en torr, och en årstemperatur af 27°
C., som sjunker till 21° om natten och stiger till 32°
på eftermiddagen. Största nederbörden faller på östra
sidan om sjöarna (omkr. 2,5 m.). Den jämna, låglända
Mosquito-kusten, som är utsatt för öfversvämningar
af de många strömmarna och utdunstningarna från
det stagnerande vattnet i kustlagunerna, är mycket
osund. Landet synes vara rikt på ädla metaller. Guld
förekommer företrädesvis i Chontales n. ö. om
de stora sjöarna, nära staden Libertad, äfven i
Matagalpa och i de östra strömmarna vaskas något
guld. De vigtigaste silfvergrufvorna ligga kring
Matagalpa och Dipilto nära Honduras’ gräns. I de
vulkaniska vestra provinserna är jordmånen ytterst
fruktbar och lemnar, der den odlas och vattnas,
rika skördar af socker, bomull, ris, tobak, kaffe,
kakao och majs. Förr producerades der mycket indigo,
men denna industri har försummats efter skilsmässan
från Spanien. En mängd tropiska fruktslag odlas,
och de stora skogarna i centralprovinserna lemna
värdefulla trädslag (mahogny, ceder, palissander,
jernträ, kampeschträ), kautsjuk, gummi, kopal, vanilj
samt en mängd färgämnen och medicinalväxter. Faunan
skiljer sig föga från de andra centralamerikanska
staternas. Vigtigast bland de nyttiga djuren är
hornboskapen, af hvilken stora hjordar uppfödas på
savannerna i de centrala och norra provinserna. Hudar
bilda en af de förnämsta posterna i exporten,
hvilken för öfrigt utgöres af guld och silfver,
kaffe och gummi, med ett sammanlagdt värde af 7,5
mill. kr. Importen (hufvudsakligen manufakturalster)
uppgår i värde till omkr. 5 mill. kr. Befolkningens
antal beräknas till omkr. 276,000, deraf mer än
hälften (55 proc.) oblandade indianer, ungefår 5
proc. hvita och hvita kreoler, resten mestiser,
mulatter och samboer, men nästan inga rena
negrer. Med undantag af några vilda stammar i det
inre af Mosquitokusten äro nästan alla infödingar
mer eller mindre civiliserade och hafva allmänt
antagit spanska språket. Att döma af de grafhögar,
monumentala ruiner och andra fornlemningar,
som ligga tätt strödda öfver prov. Chontales och
alla vestra provinserna, samt berättelser af äldre
spanska författare, var landet tätt befolkadt vid
den spanska eröfringen. På många trakter träffar
man en mängd monolitstatyer af menniskor och gudar,
tempelruiner och grafvar af alla storlekar, och
somligstädes förse sig innevånarna med lerkärl af den
mängd stengods, som ligger under jordytan eller är
uppkastadt i högar. (Jfr C. Bovallius: »Nicaraguan
antiquities», Stockh. 1886.) Den andliga odlingen
står ännu lågt. Den rom.-katolska religionen är
erkänd som statsreligion, men andra konfessioner
äro medgifna med stor tolerans. I kyrkligt
hänseende bildar N. ett stift i kyrkoprovinsen
Guatemala. Enligt konstitutionen af 1858, bildad
efter Förenta staternas, styres republiken af en
för 4 år vald president, biträdd af ett råd af 4
ministrar. Representationen består af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
