- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1173-1174

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noailles. 8. Louis Marie de N. - Noailles. 9. Alexis de N. - Noailles. 10. Paul de N. - Noailles. 11. Emmanuel Victorien Henri de N. - Noak l. Noah var enligt berättelsen i 1 Moseb. menniskoslägtets andre stamfader - Noaks ark. 1. Se Ark 2 och Syndafloden - Noaks ark. 2. Zool. Se Arca Noæ - Noaks ark. 3. (Noachs ark). Titeln på ett satiriskt skaldeverk af Kr. E. Fahlcrantz (se denne) - Noatun, Nord. mytol. Se Njärd - Nobbe, Friedrich - Nobel (af Lat. nobilis, se d. o.), ädel, högsint, ädelmodig, ädelsinnad; adlig, förnäm. Motsats: Ignobel - Nobel, Eng. noble (egentl. »ädel»), ett guldmynt, som först präglades i England under tiden 1343-77 - 1. Nobel, Imanuel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sonson, tillhörde den hertigliga linien N.-Mouchy
och var befryndad med Lafayette (de voro gifta med
tvänne systrar af slägten N.). Han deltog under
denne i nord-amerikanska frihetskriget och omfattade
efter hemkomsten till Frankrike med hänförelse
den utbrytande revolutionens sak. Det var han,
som vid Nationalförsamlingens ryktbara sammanträde
aftonen d. 4 Aug. 1789 inledde raden af förslag om
de feodala rättigheternas afskaffande. Missnöjd med
omhvälfningens öfverdrifter, begaf han sig snart
åter till Amerika. Under konsulatet mottog han ett
befäl på San Domingo, sårades i en sjöträffning med
engelsmännen samt dog till följd af såren 1804. –
9. Alexis de N., grefve, politiker, den föregåendes
son, f. 1783, d. 1835, utvecklade mycken verksamhet
för bourbonernas återuppsättande på Frankrikes tron,
var under 1813 års fälttåg adjutant hos kronprinsen
Karl Johan samt användes af Talleyrand på kongressen
i Wien (1814–15), i synnerhet vid behandlingen af de
italienska frågorna. Efter den andra restaurationen
(1815) blef han minister utan portfölj, men opponerade
1824 mot Villèles förvaltning. Efter Julirevolutionen
(1830), hvilken han gillade, användes han icke
vidare i offentliga värf. – 10. Paul de N., hertig,
skriftställare, sonsons sonson af N. 7, f. 1802,
d. 1885, ärfde 1823 pärskapet. Han skref Histoire
de la maison de S:t Cyr
(1843; 2:dra uppl. 1856)
och Histoire de m:me de Maintenon (4 bd, 1848–68)
samt invaldes 1849 efter Chateaubriand i Franska
akademien. – 11. Emmanuel Victorien Henri de N.,
markis, den föregåendes andre son, f. 1830, var
1874–82 Frankrikes sändebud i Rom. Han har författat
ett par historiska skrifter, La Pologne et ses
frontières
(1863) och Henri de Valois et la Pologne
en 1572
(3 bd, 1867).

Noak l. Noah (namnets betydelse okänd) var enligt
berättelsen i 1 Moseb. menniskoslägtets andre
stamfader, son af Lamek och ättling i 8:de ledet
af Adams yngre son, Abel. För sin fromhets skull
skonades han jämte hustru, söner och svärdöttrar från
syndafloden (se d. o.), i det han på Guds befallning
byggde en »ark» samt i densamma räddade sig och de
sina jämte representanter af djurverlden. Han var
sedermera »den förste åkerbrukaren, som planterade
en vingård». Hans söner, Sem, Ham och Jafet,
framställas såsom stamfäder för skilda folkgrupper. –
På grundvalen af 1 Moseb. 9: 1–7 uppställde den
rabbinska judendomen vissa föreskrifter, de sju
noakska (noakitiska) buden, bland dem befallningarna
att undvika utgjutande af menniskoblod och förtäring
af djur i deras blod.

Noaks ark. 1. Se Ark 2 och Syndafloden. – 2. Zool. Se
Arca Noae. – 3. (Noachs ark). Titeln på ett
satiriskt skaldeverk af Kr. E. Fahlcrantz (se denne).

Noatun, Nord. mytol. Se Njärd.

Nobbe, Friedrich, tysk agrikulturkemist, f. 1830,
blef 1861 professor vid tekniska skolan i Chemnitz och
1868 vid akademien för skogs- och landthushållning
i Tharand, der han anlade en växtfysiologisk
försöksstation och
1869 en frökontrollstation, urmönstret för dylika
anstalter. Om sitt facks literatur har han inlagt
förtjänster såsom redaktör af »Landwirtschaftliche
versuchstationen» och genom Handbuch der samenkunde
(1876).

Nobel (af Lat. nobilis, se d. o.), ädel, högsint,
ädelmodig, ädelsinnad; adlig, förnäm. Motsats:
Ignobel.

Nobel, Eng. noble (egentl. »ädel»), ett guldmynt,
som först präglades i England under tiden 1343–77
af Edvard III och hade en finhalt af icke mindre än
23 karat 10 gran. Detta mynt fick under Edvard IV
(d. 1483) namnet rosenobel. Åtsidan visar ett
skepp, i hvilket konungen står, hållande svärd och
sköld; å frånsidan synas heraldiska tecken inom
konturerna af en 8-bladig ros. Rosenobeln hade ett
värde af omkr. 1 pund sterl. (18 kr.). Åtskilliga
efterföljande regenter läto slå liknande nobler. Dessa
senare nobler, bland hvilka märkes Henrik VIII:s
skeppsnobel, innehöllo en karat mindre och voro värda
omkr. 14 kr.

1. Nobel, Imanuel, uppfinnare, tekniker, föddes
d. 24 Mars 1801 i Gefle, hvarest fadern var
läkare (slägten hette förut Nobelius). Gossen
visade tidigt stor håg för fysiska experiment och
fartygsritning, men dess mindre för latinet. Han
skickades fjortonårig till sjös, för att förberedas
till skeppsbyggmästareyrket, hemkom 1818 och fick då
utbilda sig till arkitekt. Inom kort hände det, att
han, såsom konstruktör af en vid Karl Johans besök
i Gefle uppförd äreport, ådrog sig professorerna
P. Kraffts och Fr. Bloms uppmärksamhet, till följd
hvaraf han antogs till elev vid Akademien för de fria
konsterna (1819). Han praktiserade derefter såsom
byggmästare, dels i Stockholm, dels några år i Norge
och började vid denna tid tillika arbeta på mekaniska
uppfinningar. I början af 1830-talet var han lärare
i konstruktionslära och beskrifvande geometri vid
det nyinrättade Teknologiska institutet. Samtidigt
egnade han sig åt kautsjuk-tillverkning och
utarbetade bl. a. ett fullständigt system af lufttäta
militär-renslar af kautsjuk, hvilka kunde blåsas
upp till cylinderformiga kuddar och, på olika
sätt sammanfogade, användas för att bilda färjor,
pontoner m. m. Systemet har dock ej hittills
kommit till användning. 1837 flyttade N. till
Petersburg för att söka sig en mera inbringande
sysselsättning. Der konstruerade han på 1840-talet
åtskilliga krigsvetenskapliga apparater, bl. a. ett
snabbskjutande gevär och undervattensminor
(stationära stötminor). N. var i denna branche den
förste uppfinnare, för hvilken det lyckades att
konstruera ett fullt dugligt vapen till spärrande af
farvatten. Under Krimkriget nedlades nobelska minor
till stort antal utanför Kronstadts hamn, och följden
deraf blef, att den engelska flottan höll sig utom
bombardementshåll. Egendomligt nog, har den nobelska
minans antändningsapparat (ett rör med svafvelsyra
och klorsyradt kali, hvaraf krutet tändes) liksom den
nobelska dynamiten sedermera lånats för tillverkning
af de bomber, med hvilka nihilisterna föröfvat flere
af sina attentat. 1842 anlade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free