- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1185-1186

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nobless ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbeten i musikens historia och estetik, delvis flere
gånger upplagda eller öfversatta till franskan
och engelskan. Åtskilliga af dem, särskildt
brefsamlingar och biografier: Mozarts leben (1863),
Beethovens briefe (1865, 67), Mozarts briefe
(1865), Musikerbriefe (1867), Beethovens leben
(1864–77) m. fl., äro af vigt genom nytt historiskt
material. Andra åter, särskildt de, som beröra Wagner:
Gluck und Wagner (1870) och Beethoven, Liszt und
Wagner
(1874), innehålla jämte spirituella vyer
alltför mycket floskler, fantasikonstruktioner
och svulst, för att deras popularitet kan
sägas hafva varit nyttig och berättigad.
A. L.

Nohlit, miner. Se Nohl, fältspatbrott.

1. Nohrborg, Anders, predikant, föddes i Norberg,
Vestmanland, d. 9 Maj 1725, blef student
i Upsala 1745, filos. magister 1752 och prest
1754 samt kallades till pastorsadjunkt vid Finska
församlingen i Stockholm. 1765 utnämndes han till
e. o. hofpredikant. En tilltagande bröstsjukdom
förmådde honom att sommaren 1767 besöka en svåger
i Folkerna, och der afled han d. 30 Nov. s. å.
Hans broder, Daniel N., utgaf 1771 en årgång af hans
predikningar, ordnad efter dogmatiskt system, under
titel Den fallna menniskans salighets-ordning. Denna
postilla, hvars 17:de upplaga utkom 1877, och som
öfversatts på finska och norska, har förvärfvat
N. ett klassiskt anseende som homilet. »I hans
föredrag försonades, hvad som hos mången af de bäste
dittills stått söndradt, nämligen
lärorenhetens fordran på säker, noggrant afmätt
undervisning och andaktens fordran på skär och
ren uppbyggelse. Derigenom har hans predikosamling
blifvit något sällsynt, på en gång vår noggrannast
renläriga populära dogmatik och vår med allmännaste
förtroende omfattade andaktsbok. Denna bok har på
det verksammaste bidragit att förena renlärighet
och fromhet i det svenska folkets kristlighet och,
såsom uttryck af statskyrkans bekännelse, vida mer
än många torde förstå, upplöst alla element till
sektbildning, som vid nya religiösa rörelser bland
menigheten så lätt pläga samla sig» (Wieselgren).
-rn.

2. Nohrborg, Daniel, prest, den föregåendes broder,
föddes i Norberg d. 8 Okt. 1739, blef 1758 student
i Upsala, 1764 filos. magister, 1766 pastorsadjunkt
och 1772 komminister i Riddarholmens församling
i Stockholm samt nämndes 1782 till kyrkoherde i
Irsta af Vesterås stift. Han blef teol. doktor 1800
och hade flere förtroendeuppdrag (riksdagsmannaskap
m. m.). Han afled i sitt pastorat d. 25 Nov. 1819.
N:s samtid betecknade honom som »en af svenska kyrkans
aktningsvärdaste lärare». I tryck efterlemnade
han akademiska afhandlingar om städerna
Lindesberg och Nora, samt några predikningar
och teologiska skrifter, bland hvilka Salighetsläran,
kort och enfaldigt förestäld genom frågor och svar

(1783; 5:te uppl. 1839) är den vigtigaste.
-rn.

Noiré [nåare], Ludwig, tysk filosofisk skriftställare,
f. 1829. sedan 1849 gymnasielärare i Mainz, har
sökt att af element från Spinoza, Schopenhauer,
Darwin och Lazarus Geiger
utbilda en monistisk verldsåskådning. Af N:s arbeten må
nämnas Grundlegung einer zeitgemässen philosophie
(1875), Der monistische gedanke (s. å.), Die
lehre Kants und der ursprung der vernunft
(1882)
och Logos. Ursprung und wesen der begriffe (1885).

Noirmoutier [nåarmoutie’], ö på Frankrikes vestkust,
tillhör depart. Vendée och är skild från fastlandet
genom det knappt 2 km. breda sundet Goulet de
Fromentine, som under ebb kan passeras. Ön har en
längd af 18 km., en bredd i n. af högst 6 km. och
en areal af 44 qvkm. Under högvatten ligga 2/3 af
densamma under vattenytan, men ön skyddas af dammar
och dyner för öfversvämning. Den saknar vatten och
träd. Innevånarna (7,126 år 1881) sysselsätta sig
med fiske och ostronfångst samt beredning af salt och
soda. Ön har sitt namn efter ett i 7:de årh. grundadt
benediktinkloster Nigrum monasterium.

Noisseville [nåasövi’1], by i Elsass-Lothringen,
7 km. n. ö. om Metz, vid vägen till Saarlouis,
har gifvit namn åt den heta strid, som utkämpades
i trakten deraf d. 31 Aug.–1 Sept. 1870. Marskalk
Bazaine, som med franska Rhenarmén blifvit innesluten
i Metz, framförde d. 31 Aug. en stor del af sina
trupper på östra Mosel-stranden i afsigt att i trakten
af N. genombryta tyskarnas omslutningslinie. Desse
(andra armén under prins Fredrik Karl) hade
visserligen blifvit varskodda och mottogo fransmännen
kraftigt, synnerligen med artilleri, men måste dock
vika och lemna bl. a. byn N. åt fransmännen. Den 1
Sept. på morgonen hade tyskarna fått fram ännu mera
trupper, och båda parterna gingo då anfallsvis till
väga. Efter heta strider, synnerligast om byn N. och
andra byar, började fransmännen omkr. kl. 10,30
f. in. att draga sig tillbaka till Metz. De
hade haft ute 120,000 man, mot hvilka tyskarna
till slut lyckades förena 69,000 man. De senare
förlorade omkr. 3,000 man, fransmännen något mera.
C. O. N.

Nokia, en för sin naturskönhet prisad fors i Birkkala
socken, Tavastehus län, Finland, afleder vattenmassan
från Pyhäjärvi sjö, söder om Tammerfors, till Kulovesi
sjö, den första af de sjöar, som leda in till Kumo
elfs vattenränna. Invid forsen, som upptager en
längd af 8 km. med en fallhöjd af mer än 20 m.,
ligger Nokia gård och träsliperi (tillverkningsvärde
omkr. 1 mill. mark 1884). A. G. F.

Noktambulism (af Lat. nox, gen. noctis, natt, och
ambulare, vandra), nattvandring. Se Somnambulism.

Nola, stad uti italienska prov. Caserta, ligger på
slätten mellan Vesuvius och Apenninerna, vid jernvägen
mellan Neapel och Avellino. 8,489 innev. (1881). I
seminariet, ett stycke från staden, förvaras en
ryktbar oskisk inskrift, kallad Cippus abellanus efter
fyndorten (Abella). N. är en af Kampaniens äldsta
städer. I samnitkrigen intogs den af romarna (313
f. Kr.). I dess närhet blef Hannibal tvänne gånger
(216 och 215 f. Kr.) slagen af Marcellus. Längre fram
blef N. en romersk koloni. Marcus Agrippa och kejsar
Augustus dogo i N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0599.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free