Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nonidi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillsammans 29,665 har, 2,860 innev. (1886). N. utgör ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift,
Fjerdhundra Norra kontrakt.
Nora (antagligen gen. plur. af Gammalsv. nor, sund),
bergsstad i Vestmanlandsdelen af Örebro län, särdeles
vackert belägen vid vestra stranden af Norasjön, är
reguliert anlagd med raka gator, som skära hvarandra
vinkelrätt, och i allmänhet bebyggd med små, snygga
trähus. Stadens hela område utgör 609 har, hvaraf
stadsplanen upptager omkr. 20. De bebyggda tomterna
voro 115 år 1880. Taxeringsvärdet var 1886 1,649,700
kr., hvaraf 304,100 kr. för jordar. Folkmängden, som
1870 uppgick till 1,440 personer och 1880 till 1,536,
hade 1886 nedgått till 1,429. År 1884 var handlandenas
antal 15, med 17 biträden och en bevillning för
rörelsen af 583 kr. 66 öre. Handtverkarna voro 16,
med 27 biträden samt en bevillning af 146 kr. 50
öre. Fabriker funnos endast 2 med 15 arbetare och
33,443 kr. tillverkningsvärde. Stadens bokförda
tillgångar uppgingo 1883 till 274,756 kr.,
hvaremot staden var i det ovanligt lyckliga läge
att icke hafva några skulder. Kommunalutskylderna
erlades s. å. med 2 kr. 20 öre för hvarje krona
bevillning. Genom Nora–Ervalla och Nora–Karlskoga
jernvägar står staden i förbindelse med landets
öfriga jernvägsnät. I staden finnas ett kontor af
Örebro enskilda bank, Nora folkbank och en sparbank,
två smärre offentliga bibliotek samt en 2-klassig
pedagogi. Mera framstående byggnader äro endast
kyrkan (ombyggd 1880), stadshuset (sedan 1878) samt
skolhuset. I N. utgifvas fyra veckotidningar. Med
Kristinehamn, Askersund och Lindesberg bildar
N. en valkrets för val af riksdagsman till Andra
kammaren. Med Nora landsförsamling utgör staden ett
regalt pastorat af 2:dra klassen, Vesterås stift,
Nora kontrakt. – N., som under medeltiden var en
obetydlig handelsplats, erhöll stadsprivilegier
d. 20 Dec. 1643 (bekr. 1645 o. 1676) och var under
någon tid säte för länsstyrelse, då nuvarande
Vestmanlandsdelen af Örebro län utgjorde ett
eget län. Privilegierna tillade staden monopol på
handeln i den kringliggande bergslagen, hvarigenom
bruksrörelsen kom i fullständigt beroende af stadens
köpmän. Men sedan dessa band lossats, har N. stannat
i sin utveckling, och oaktadt väl försedd med
nutidens lättade kommunikationer, har den lilla
staden under senare tid synbart gått tillbaka.
A. G.
Nora kontrakt, i Vesterås stift, omfattar de sex
pastoraten Nora stad med landsförsamlingen samt Vikers
kapell. Jernboås, Hjulsjö, Ljusnarsberg, Grythyttan,
Hellefors. Areal 2,495 qvkm. 34,184 innev. (1886).
Nora landsförsamling i Örebro län, Nora och Hjulsjö
bergslag. Areal (med inräkning af Vikers kapell)
55,452 har. 6,301 innev. (1886) i landsförsamlingen,
som är annex till Nora stad, Vesterås stift, Nora
kontrakt.
Norangfjorden, en gren af Hjörundfjorden på
Söndmöre, är en af vestra Norges vildaste och mest
storartade fjordar. Äfven den i fjorden utmynnande
Norangsdalen, från hvilken man öfver ett lågt pass
kommer in i Nebbedalen,
utmärker sig genom en liknande vild och storartad
natur. Y. N.
Nora och Hjulsjö bergslag, i Örebro län, ingår i
Nora domsaga och Nora fögderi och omfattar Nora
landsförsamling, Vikers kapell samt socknarna Jernboås
och Hjulsjö. Areal 92,602 har. 13,767 innev. (1886).
Noraskog l. Noraskoga, en sedan gamla tider bruklig
benämning på det vidsträckta område, som omfattar
Nora, Hjulsjö, Grythytte och Hällefors bergslag i
Örebro län. I forna dagar räknades N. till provinsen
Nerike och Strengnäs stift, men antagligen på
1570-talet förlades det till Vesterås stift och
kom derigenom med tiden att räknas till landskapet
Vestmanland. – Jfr J. Johansson: »Om Noraskog. Äldre
och nyare anteckningar» (3 dlr, 1875–87).
Nora stads län omfattade Nora, Grythytte, Lindes
och Nya Kopparbergs bergslag samt Fellingsbro
härad. Landshöfdingen residerade i Nora. Länet egde
bestånd från 1643 till 1648, då det lades under
landshöfdingen i Örebro.
Norbeck, Anders Erik, teolog, läroboksförfattare,
föddes i Orlunda socken, Östergötland, d. 29 Maj
1805, blef student i Upsala 1824, filos. magister
1833, teol. kandidat 1834 samt docent i dogmatik
och moralteologi 1837. Han prestvigdes och aflade
teol. licentiatexamen 1838 samt blef 1841 docent i
pastoralteologi och notarie i teologiska fakulteten,
1844 teol. doktor och s. å. lektor i teologi vid
Vexiö gymnasium. På denna plats fortfor han att verka
till sin död. Han afled i Vexiö d. 27 Apr. 1870. –
N. gjorde sig ett namn genom sin Lärobok i theologien
för gymnasierna (1840; 11:e uppl. 1878), hvilken,
ännu brukad, vitsordas af kännare såsom mönstergill
med hänseende till skrift- och bekännelsetrohet,
korthet och kärnfullhet, tankens klarhet och
uttryckets noggranhet. Hans Lärobok i kyrkohistorien
för gymnasierna (1851; 2:dra uppl. 1856) ansågs för
vidlyftig och kunde derigenom ej uthärda en täflan
med flere andra, mindre förtjenstfulla arbeten af
detta slag. Äfven genom sina Betraktelser öfver
omtvistade dogmatiska frågor (1867) samt akademiska
afhandlingar och öfversättningar från Olshausen,
Winer m. fl. ådagalade N. sin teologiska lärdom
och sin sträfvan att popularisera sin vetenskap.
-rn.
Norberg, socken i Vestmanlands län, Gamla Norbergs
bergslag. Areal (med inräkning af den till
Vestmanlands län hörande delen af Avesta) 31,455
har. 5,753 innev. (1886). N. utgör ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Vesterås stift, Vester-Fernebo
kontrakt. De förnämsta malmfyndigheterna inom Gamla
Norbergs bergslag (hvars malmfyndigheter med undantag
af de lappländska och i viss mån Dannemoras äro de
största i Sverige) ligga i N:s socken och till en
mindre del i Vestanfors; i de öfriga till bergslaget
hörande socknarna äro endast spridda malmkörtlar
kända. Malmerna i N:s socken bilda Norbergs grufvefält
samt ligga på ett mer än 2,5 km. bredt, genom hela
socknen i nordöst-sydvestlig riktning gående bälte
och nå sin största utveckling straxt n. ö. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
