Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norby, Sören - Norby, Johan - Norcia; forntidens Nursia, stad uti ital. prov. Perugia - Norcross, John - Nord (norr). Se Väderstreck - Nord, Fr. Departement du Nord, nordligaste departementet i Frankrike - Nord-afrikanska strömmen, en hafsström, som framgår i riktning från norr till söder utanför Pyreneiska halfön och längs med Afrikas vestkust - Nord-Albingien kallades under den äldre medeltiden det n. ö. om Elbe (Lat. Albis) belägna, först af kimbrer, senare af sachsare bebodda landet - Nordals härad, i Elfsborgs län å Dal - Nord-Amerika. Se Amerika - Nord-amerikanska literaturen är ursprungligen en gren af den engelska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kejsaren Karl V, Kristian II:s svåger, slapp han lös
1529, trädde i kejserlig tjenst och stupade 1530
under belägringen af Florens. E. Ebg.
Norby, Johan, militär, född i Visby d. 30 April 1754,
blef 1773 officer vid artilleriet, 1798 major och 1802
öfverstelöjtnant vid Svea artilleri samt 1804 öfverste
och chef för Vendes artilleriregemente. Under
kriget mot Ryssland 1788–90 utmärkte han sig i
synnerhet i en affär vid Haddila by d. 1 Sept. 1789,
då han i nio timmar försvarade ett batteri mot
den mångdubbelt starkare fienden. Efter krigets
slut verkade han i de komitéer, som 1796 och 1802
tillsattes för åstadkommande af förbättringar inom
artillerivapnet. Då Gustaf IV Adolf 1805 slöt sig
till koalitionen mot Napoleon, fick N. befälet öfver
allt svenskt artilleri i Pommern, hvarvid han snart
råkade i ytterst spändt förhållande till Gardell,
hans närmaste man i regementet. N. stupade d. 21
Febr. 1807 under en rekognoscering utanför Stralsund.
Norcia [-tjia]; forntidens Nursia, stad uti
ital. prov. Perugia, vester om Monti Sibillinis
fot. 4,586 innev. (1881). Biskop. Gymnasium, teknisk
skola. N. är Sertorius’ och den hel. Benedikts
födelseort.
Norcross, John, engelsk äfventyrare, född 1688,
tjenade några år vid flottan, men inlät sig
1715 i politiska intriger och måste fly till
Frankrike. Derefter blef han kaparekapten i svensk
tjenst och gjorde 1717 ett försök att tillfångataga
danske kronprinsen (Kristian VI) vid Charlottenlund
samt misstänktes äfven för planer mot Fredrik IV:s
lif. År 1718 greps han på dansk mark, men lyckades fly
till Sverige, der han likväl anklagades för sjöröfveri
och satt fången i 9 månader. Äfven derifrån rymde han
och gick i rysk tjenst, men begaf sig efter ett par år
till Frankrike, hvarifrån han 1723 kom tillbaka till
Danmark och erbjöd sig att bortföra Peter den store
samt uppbränna ryska flottan. Han utvisades likväl
ur landet; då han 1726 ännu en gång vågade sig dit,
kastades han i fängelse. Efter några månader slapp
han lös igen, men greps genom förräderi i Hamburg och
inspärrades i en bur af ekplankor, der han hölls
i bojor i öfver 15 år. Först i Dec. 1742 mildrades
hans fängelse, hvilket dock räckte till hans död,
1758. E. Ebg.
Nord (norr). Se Väderstreck.
Nord [når], Fr. Departement du Nord, nordligaste
departementet i Frankrike, bildadt af det forna
franska Flandern samt större delen af Cambrésis och
franska Hainaut. Det gränsar i n. till Nordsjön,
i ö. till Belgien, i s., s. v. och v. till
depart. Aisne, Somme och Pas-de-Calais. Areal
5,681 qvkm. N. är näst Seinedepartementet det mest
och tätast befolkade departementet. 1886 uppgick
innevånareantalet till 1,670,184 pers. (294 på
hvarje qvkm.), n. om Lys flamingar, s. om samma flod
valloner. Kusten har tvänne hamnar: Dunkerque och
Gravelines, samt är infattad af låga dyner och flack
liksom det inre landet, som ingenstädes öfverstiger
175 m. höjd. Större delen af depart. tillhör Scheldes
flodområde; den östra delen genomflytes af Meuses
biflod Sambre. Samfärdseln underlättas af kanallinier (240
km.), segelbara floder (253 km.) samt många
jernvägar. Jorden är mycket bördig, rikt vattnad
och förträffligt odlad. Af hela arealen äro 2/3
odlad jord, 1/6 betesmarker och 1/11 skog. Åkerbruk
och ladugårdsskötsel äro högt utvecklade och lemna
betydande öfverskott. Med afseende på skörden
af hvitbetor, humle och lin intager depart.
första platsen. Derjämte skördas mycket hampa,
raps och tobak. Ur mineralriket erhåller man flere
slags byggnadssten, krukmakarelera och kalk samt
framförallt stenkol (öfver 3,5 mill. ton årligen)
och jern. Mycket liflig och mångsidig är den
industriella verksamheten; hufvudorter för densamma
äro Lille, Roubaix, Tourcoing, Avesnes, Cambrai,
Douai, Valenciennes och S:t Amand. Depart. har många
ylle-, bomulls- och linspinnerier samt väfverier,
sockerbruk och jernverk, hvartill komma flere
metallurgiska etablissement, garfverier samt fabriker
för tillverkning af papper, glas, porslin och annat
lergods, såpa och olja. Intet annat depart. har så
många folkrika städer eller så många och betydande
fästningar (Lille, Dunkerque, Avesne, Maubeuge,
Landrecies, Le Quesnoyf Cambrai, Douai, Gravelines,
Valenciennes m. fl.) som N. Depart. är indeladt i
7 arrondissement: Lille, Avesnes, Cambrai, Douai,
Dunkerque, Hasebrouck och Valenciennes. Hufvudstad
är Lille.
Nord-afrikanska strömmen, en hafsström, som framgår
i riktning från norr till söder utanför Pyreneiska
halfön och längs med Afrikas vestkust. Den leder sitt
ursprung från en sydlig gren af Golfströmmen. Se Haf.
Nord-Albingien kallades under den äldre medeltiden det
n. ö. om Elbe (Lat. Albis) belägna, först af kimbrer,
senare af sachsare bebodda landet, äfven benämndt
Saxonia transalbina. Karl den store underlade sig
omkr. 804 landet emellan Elbe och Eider, hvilket
sönderföll i landskapen Holstein i n., Stormarn i
s. och Ditmarsken i v. Wagrien i ö. tillhörde deremot
fortfarande slaverna (obotriterna) till konung Otto
I:s tid (936–973).
Nordals härad, i Elfsborgs län å Dal, ingår i
Nordals, Sundals och Valbo domsaga samt i Sundals
fögderi. Häradet omfattar socknarna Ör, Gunnarsnäs,
Dalskog, Skållerud, Holm och Jern. Areal 41,225
har. 10,970 innev. (1886).
Nord-Amerika. Se Amerika.
Nord-amerikanska literaturen är ursprungligen en
gren af den engelska. Den nyttjar samma tungomål
och har länge stått i nära beroende af moderlandets
andliga kultur, hvarjämte engelsmännen hålla många af
de nordamerikanske författarna i samma ära som sina
egna. Under 19:de årh. har emellertid den amerikanska
vitterheten skjutit djupa rötter i den inhemska
jorden och alltmera gifvit fullhaltiga uttryck åt
egendomligheterna i såväl landets mäktiga natur
som folkets lif och lynne. Af flere orsaker har denna
literatur hittills frambragt jämförelsevis få arbeten
af klassiskt värde. På de puritanske kolonisternas tid
var samhällsandan allt annat än gynsam för uppkomsten
af skön konst. Deras stränga religiösa nitälskan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
