Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas Förenta Stater (United states of America), Förenta staterna l. Nord-amerikanska unionen, den stora förbundsrepubliken i Nord-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tullsatser en prohibitionstariff, och endast 1/3
af införselns värde är tullfri. En stor del af de
införda varorna drager en tull af 70–100 proc. af
sitt värde. 1885–86 uppgingo tullinkomsterna till
192,9 mill. doll. – Vigtigaste importhamnarna äro New
York, Boston, San Francisco, Filadelfia, Baltimore,
Chicago och New Orleans. 1885–86 inlöpte från
utländsk hamn 30,451 fartyg, om 15,14 mill. tons,
och utgingo till utländsk hamn 30,474 fartyg, om
15,3 mill. tons; 9,357 af de förra och 9,257 af de
senare tillhörde unionen. Af hela antalet in- och
utgående besökte omkr. 13,250 fartyg de canadiska
sjöarnas hamnar, resten hamnarna vid hafvet. Af hela
exporten och importen fördes endast 16 proc. på fartyg
tillhörande unionen. Dess handelsflotta räknade 1885
23,963 fartyg, om 4,26 mill. tons, deraf 16,532
segelfartyg, om 2,37 mill. tons, 5,399 ångfartyg,
om 1,5 mill. tons, och 2,032 mindre segelfartyg
och barkar, om 397,000 tons. I utrikes sjöfart gingo
2,119 fartyg, om 1,3 mill. tons, och i inrikes sjöfart
20,041 fartyg om 2,9 mill. tons.
Kommunikationsmedel. De särskilda flodsystemen äro
förenade med hvarandra, med de canadiska sjöarna
och med hafvet genom ett vidsträckt system af
kanaler, som förmedla varutransporten mellan de
vestra staterna och de atlantiska sjöstäderna, ehuru
jernvägarna numera beröfvat dem större delen af denna
transport. De vigtigaste kanalerna äro Eriekanalen,
som med sina grenar förmedlar transporten mellan
staden New York och de nordvestra staterna,
Chesapeake-Ohiokanalen i Maryland och Virginien,
Ohio-Eriekanalen och Wabash-Eriekanalen, som förena
Ohio med Erie-sjön, samt Illinois-Michigankanalen
emellan Chicago vid Michigan och La Salle vid
Missisippis biflod Illinois. Kanalernas sammanlagda
längd uppgick 1880 till 6,810 km. Landsvägarna äro
i allmänhet dåliga. Vigtigaste transportmedlet
äro jernvägarna. Den första af dessa byggdes
1827, nämligen den 6,5 km. långa Quincy-banan i
Massachusetts. 1885 voro 205,556 km. fullbordade
(i hela Europa s. å. endast 195,585 km.). Det på
jernvägarna nedlagda kapitalet uppgick 1886 till
8,073,5 mill. doll.; nettoinkomsterna belöpte sig
till 266,5 mill. doll. Alla jernvägar tillhöra
enskilda. Om de transkontinentala banorna se
Pacific-jernvägar. – Postväsendet leder sin uppkomst från
W. Penn, som 1683 öppnade det första postkontoret,
i Filadelfia. År 1700 utfärdade kolonialregeringen en
lag, genom hvilken ett postverk skapades i Filadelfia,
och 1710 inrättade engelska parlamentet ett
»generalpostverk för alla H. M:ts besittningar». 1790
funnos 75 och 1886 53,614 postanstalter. Inkomsterna
uppgingo 1885–86 till 43,95 mill. doll., utgifterna
till 50,84 mill., deraf 1,34 mill. till egarna
af Pacific-jernvägarna för postbefordringen på
deras linier. – Telegraflinierna, hvilka började
anläggas 1844, tillhöra enskilda bolag och hade 1885
en längd af 263,927 km., oberäknadt jernvägarnas,
regeringens och enskilda personers linier. –
Myntenheten är dollarn à 100 cents. Myntfoten är
dubbel. – Mått och vigt äro engelska, med det undantag
att de gamla engelska vin- och öl-gallon samt bushel
ännu begagnas, så att en amerik, vin-gallon =
0,8333 eng. imperial gallon (= 3,78 l.), öl-gallon =
1,01095 eng. gallon ( = 4,62 l.) och en bushel =
0,9692 eng. bushel (= 35,2 l.).
Hela unionen består f. n. (1887) af 38 stater, 10
territorier och förbundsdistriktet Columbia. Den
nu gällande unionsförfattningen fullbordades d. 17
Sept. 1787 och trädde i kraft d. 4 Mars 1789. Denna
antogs 1787 af Delaware, Pennsylvania, New Jersey,
1788 af Georgien, Connecticut, Massachusetts,
Maryland, Syd-Carolina, New Hampshire, Virginien,
New York, 1789 af Nord-Carolina och 1790 af Rhode
Island. Dessa bilda »de 13 gamla staterna». Sedermera
hafva i unionen upptagits följande 25 stater:
Vermont (1791), Kentucky (1792), Tennessee (1796),
Ohio (1802), Louisiana (1812), Indiana (1816),
Mississippi (1817), Illinois (1818), Alabama (1819),
Maine (1820), Missouri (1821), Arkansas (1836),
Michigan (1837), Florida (1845). Texas (s. å.),
Iowa (1846), Wisconsin (1848), Kalifornien (1850),
Minnesota (1858), Oregon (1859), Kansas (1861),
Vest-Virginien (1863), Nevada (1864), Nebraska
(1867) och Colorado (1876). Frågan om en delning
af territoriet Dakota samt upptagandet af dess
södra del såsom stat i unionen har länge varit
föremål för kongressens behandling, men ännu ej
blifvit afgjord. Såsom territorier organiserades:
Utah (1850), New Mexico (s. å.), Washington
(1853), Dakota (1861), Arizona, (1863), Idaho
(s. å.), Montana (1864), Wyoming (1868), hvartill
komma det 1867 från Ryssland köpta Alaska, de v. om
Mississippi öfverförda indianstammarnas område, det
s. k. Indiariterritoriet, hvilka områden icke hafva
någon delegerad i kongressen, samt förbundsdistriktet
Columbia, med unionens hufvudstad, Washington. Det
sistnämnda lyder omedelbart under förbundsregeringen
och kongressens jurisdiktion samt sänder ingen
representant till kongressen. – Unionens utveckling
under sin 111-åriga. tillvaro belyses af följande:
de 13 stater, som 1776 förklarade sig fria, omfattade
då omkr. 842,000 qvkm., med 2,8 mill. innev.; de
38 stater (utom territorierna), hvaraf unionen nu
består, omfatta ett område af 9,2 mill. qvkm., med
en folkmängd af öfver 60 mill.
Författningen är grundad på konstitutionen af d. 17
Sept. 1787, till hvilken fogats 15 »amendments»
(ändringar), den sista af d. 30 Mars 1870, som gaf
de forne slafvarna rösträtt. Nord-Amerikas Förenta
stater bilda ett förbund (union) af fristater,
hvilka äro nästan suveräna och hafva en afgjordt
demokratisk karakter. Den för unionen gemensamma
lagstiftnings- och beskattningsrätten utöfvas af
kongressen, den verkställande makten af en vald,
ansvarig president. Lagskipningen är uppdragen åt
unionsdomstolarna.
Kongressen (Congress), som sammanträder i kapitolium
i Washington, består af två folkvalda kamrar:
senaten (senate) och representanternas hus (house
of representatives).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
