Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norling, Sven Adolf - Norling, Gustaf Kristian - Norm (Lat. norma, egentl. vinkelmått), måttstock, rättesnöre, regel, föreskrift, mönster - Normal (se Norm), regelriktig - Normal. 1. Matem. Normal till en rät linie eller till ett plan kallas en mot linien eller planet vinkelrät linie - Normal. 2. Fys. Se Brytning 1. - Normal. 3. Meteor. a) Normal l. normalinstrument kallas ett sådant meteorologiskt instrument, som till följd af sin omsorgsfulla och rationella konstruktion direkt gifver riktiga värden. b) Den temperatur, som skulle tillkomma hvarje ort på en viss breddgrad på jorden, om temperaturen icke varierade med longituden - Normalarbetsdag kallas ett genom lag faststäldt maximum af daglig arbetstid för vuxna män i andras tjenst utom egen bostad, framförallt i fabriker och större verkstäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egendomligt herravälde öfver djuren. Han var en
sträng och kraftig natur. Också var det han,
som utverkade den radikala, men lyckliga åtgärd
(nedslagtning på allmän bekostnad), hvilken gjorde
slut på den elakartade lungsjukan de två gånger
(1847 och 1856) denna kommit till Sverige. N. blef
1822 ledamot af Landtbruksakademien och 1826
af Krigsvetenskapsakademien. Han var på sin tid
mycket omtalad för sin originalitet och qvickhet. –
En sonson af N., Ture Börje Norling (född d. 20
Mars 1859 å Mälby i Frustuna socken, Södermanlands
län), numera innehafvare af Malmö nya mejeri, utgaf
såsom student i Upsala en uppseendeväckande skrift:
Nya skolan bedömd i literaturhistorien (1880),
hvilken följdes af Nya skolan bedömd i nutidens
press. Antikritik. (1882). Han har öfversatt ballader
och romanser af L. Uhland (1881) samt utgifvit
valda humoristiska och poetiska skrifter af Lorenzo
Hammarsköld (1882).
Norling, Gustaf Kristian, författare, föddes i Upland
1807, blef slutligen kamrer i Riksgäldskontoret
och afled i Södertelge 1870. Han är bekant såsom
medarbetare i Syner och röster ur det fördolda (1838),
i hvilket arbete K. A. Nicander (se denne) lär haft
minsta andelen. Han utgaf dessutom Skizzer på vers
(1844), Strödda tankar om ett och annat i svenska
statsorganismen (s. å.) samt en liten skrift, Sur
l’éducation publique (1855), som vittnar om hans stora
skicklighet i franska språkets behandling. -rn.
Norm (Lat. norma, egentl. vinkelmått), måttstock,
rättesnöre, regel, föreskrift, mönster.
Normal (se Norm), regelriktig; svarande mot ett
gifvet mönster eller mot en idé om fullkomlighet,
mönster-; frisk och felfri; som är vid sina sinnens
fulla bruk. Mots.: abnorm och anomal. – Värdet på
ett meteorologiskt element (lufttrycket, temperaturen
etc.) kallas normalt, när det erhållits i medium
af så lång tids observationer, att detsamma kan
anses såsom ett definitivt medium, normalmedium,
hvilket genom fortsatta observationer ej kommer
att undergå någon förändring. Se vidare nästa
art. 3. – Om normal spårvidd se Jernvägar, sp. 1160.
R. R.
Normal. 1. Matem. Normal till en rät linie eller
till ett plan kallas en mot linien eller planet
vinkelrät linie. Normal till en kroklinie eller
buktig yta i en gifven punkt kallas en i den gifna
punkten vinkelrätt mot krokliniens tangent eller den
buktiga ytans tangentplan dragen rät linie. Betraktas
en kroklinie i rymden, kunna till densamma dragas
ett obegränsadt antal normaler. Dessa ligga alla
i ett och samma plan, det s. k. normalplanet. –
Med principalnormal förstår man den normal,
som utgör afskärningen mellan normalplanet och
det s. k. oskulerande planet. – Med normalplan
till en buktig yta i en gifven punkt förstås
hvarje plan, som i sig innehåller normalen i denna
punkt. Afskärningen mellan ytan och ett normalplan
kallas normalsektion. – Principalnormalsektioner
kallas de två normalsektioner, hvilka bland
alla sådana hafva den största och den minsta
krökningsradien; dessa sektioner äro vinkelräta
mot hvarandra. – Stundom förstår man med normalen till
en plan kroklinie särskildt den del af normalen i
ofvan angifna mening, som ligger mellan kroklinien
och X-axeln. – 2. Fys. Se Brytning 1. – 3. Meteor.
a) Normal l. normalinstrument kallas ett sådant
meteorologiskt instrument, som till följd af sin
omsorgsfulla och rationella konstruktion direkt
gifver riktiga värden, utan någon jämförelse med
annat instrument af samma slag. Tvärtom tjenar
normalinstrumentet till att beriktiga andra,
mindre noggrant utförda instruments angifvelser. De
instrument, med hvilka observationer anställas å
de meteorologiska stationerna i ett land, böra tid
efter annan jämföras med normalinstrumenten på den
meteorologiska centralanstalt, under hvilken dessa
stationer sortera. Fullkomligt exakta normaler
finnas dock ej ännu vid alla centralanstalter,
hvarför man företagit sig att då och då anställa
jämförelser mellan de i olika land såsom normaler
begagnade instrumenten. Sådana jämförelser hafva
företrädesvis visat sig vara af nöden för de
barometrar, efter hvilka stationsbarometrarna i de
särskilda landen regleras. – b) Den temperatur, som
skulle tillkomma hvarje ort på en viss breddgrad på
jorden, om temperaturen icke varierade med longituden,
kan anses såsom den för samma breddgrad gällande
medeltemperaturen och erhålles derigenom att man
tager medium af de orters medeltemperaturer,
som ligga under denna breddgrad. Den eller
de orter, hvilkas medeltemperatur är lika med
medeltemperaturen för den breddgrad, vid hvilken
de ligga, kunna anses hafva en normal temperatur,
medan alla andra orter på samma breddgrad hafva en
anomal medeltemperatur. Sammanbinder man nu på en
jordglob eller verldskarta alla orter, som hafva
en i denna mening normal temperatur, så kallas
sammanbindningslinierna termiska normaler. Utritar
man de termiska normalerna på isotermkartorna för
årets särskilda månader, kan man se hvilka områden
under hela året hafva kontinentalt eller sjöklimat,
och i hvilka klimatkarakteren under årets lopp
vexlar. Så finner man t. ex., att Europa har i Juli
kontinentalt klimat, men i Januari sjöklimat, medan
Asien tillhör kontinentalklimatet både vinter och
sommar. Närmare beskaffenheten af en orts klimat lär
man känna genom de s. k. isanomalerna (se d. o.).
1. G. E. 3. R. R.
Normalarbetsdag kallas ett genom lag faststäldt
maximum af daglig arbetstid för vuxna män i andras
tjenst utom egen bostad, framförallt i fabriker
och större verkstäder. De isynnerhet under
fabriksindustriens utveckling i förra hälften
af detta årh. i England och flerestädes vanliga
missbruken af qvinnors och minderårigas arbetskraft
hafva i allmänhet blifvit betydligt inskränkta
genom s. k. fabrikslagstiftning (se d. o.), och
denna har onekligen mångenstädes indirekt verkat
till en önskvärd förkortning af äfven de vuxne
manlige arbetarnas dagliga arbetstid. Påtagliga
verkningar i samma riktning hafva också i flere land
framkallats af arbetarnas sammanslutning särskildt i
s. k. fackföreningar, trades unions o. dyl. Emellertid
hysa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
