Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Novo-Tjerkask ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N. Rysslands sändebud i Frankrike. På grund af
Rysslands nödtvungna försoning med Napoleon i Tilsit
1807 måste N. begifva sig till utlandet, men efter
brytningen 1812 återvände han hem. Han blef 1813
förvaltningsråd vid generalguvernementet i Varsjav
och utöfvade från 1822 såsom generalkommissarie den
egentliga regeringsverksamheten i konungariket Polen,
medan storfursten Konstantin mera dekorationsvis
fungerade såsom vicekonung. Djupt hatad af polackerna
för sin despotism, rymde han fältet straxt
vid revolutionens utbrott i Varsjav 1830. Han
blef senare, 1832, medlem af ryska riksrådets
specialdepartement för polska ärenden samt 1834
president i riksrådet och ministerkomitén. 1835 erhöll
han greflig värdighet.
Novo-Tjerkask, hufvudstad i Donska kosakernas
land, ligger på en kulle vid Aksais förening
med Don och jernvägen mellan Kozlov och Azovska
sjön. Omkr. 37,000 innev. Staden anlades 1805,
när innevånarna i kosakbyn (stanitsa) Tjerkask
(nu Staro-Tjerkask, Gamla T.), 37
km. sydligare, tvingades att lemna sina bostäder vid
stränderna af Don på grund af de ofta förekommande
översvämningarna. Vattenbrist var på 1830-talet
nära att föranleda stadens flyttning till annan ort,
men 1863 anlades en 30 km. lång vattenledning, som
förser staden med dricksvatten. Staden är säte för
donska kosakhärens förvaltning och för ärkebiskopen
af Don samt har ett gymnasium för gossar och ett
för flickor jämte flere lägre skolor. Industrien,
som inskränker sig till fabrikation af ljus, tegel,
bränvin, vin och tobak, är tämligen obetydlig,
men handeln (export af spanmål, vin och trävaror
samt import af manufakturalster) är ganska liflig. I
trakten odlas mycket vin och finnas stora stenkolsfält
(vid Grusjevskija).
Novo-Usensk l. Novyj-Usen, stad i ryska
guvern. Samara på Kirgissteppen, vid floden
Usen. Omkr. 8,000 innev. Den har två stora
årsmarknader, till hvilka kirgiserna drifva ofantliga
boskapshjordar.
Novum testamentum, Lat., Nya testamentet.
Novus, Lat., ny. – Novus homo. Se Homo.
Nox, Lat., natt; en gudomlighet (se Nyx).
Noyon [nåajå’ng], stad i franska depart. Oise,
vid jernvägen Paris–Bruxelles. 5,780
innev. (1881). Märklig katedral (Notre Dame), ombyggd
i senare hälften af 12:te årh., i dels romansk, dels
gotisk stil. – N. är de af Caesar 57 f. Kr. besegrade
veromanduernas stad Noviomagus. Staden antog
kristendomen i slutet af 3:dje årh. och blef
biskopssäte 531. I N. ingicks d. 13 Aug. 1516 ett
fördrag mellan Frans I i Frankrike och Karl I i
Spanien. N. är Calvins födelseort.
N. S., literärt sällskap. Se Namnlösa
(student-)samfundet.
Nu, titeln på en vitter månadsskrift, som utgafs i
Stockholm af Johan Grönstedt 1874 Nov.–1876 Dec. och
af Edvard Bäckström under 1877. Tidskriften afsåg
att »för billigt pris gifva allmänheten en god och
underhållande läsning», bestående af poem, novelletter, biografier
samt uppsatser öfver skön konst och sociala ämnen.
Nuba (mindre riktigt noba, nubah) är en etnologisk
benämning, som genom Fr. Müllers, Lepsius’ och andra
forskares olika åsigter om dess rätta betydelse
och utsträckning blifvit sväfvande och tvetydig,
men som i sin vanligaste och tills vidare riktigaste
bemärkelse omfattar dels åtskilliga negerstammar,
koldadji, tumale m. fl. i Kordofan s. om staden
El-obeid, dels ock de egentligen s. k. »nubierna»,
den i Nildalen mellan 1:sta och 4:de katarakten
inhemska befolkningen med nubiskt språk. Emellertid
är det blott de förra, som sjelfva kalla sig nuba,
i Europa oftast »nuba-negrer» eller »berg-nuba»
(Eng. »hill-nubians») till skilnad från Nildalens
nubier. Dessa senare deremot, hvilka enligt all
sannolikhet äro identiska med de af Eratosthenes
(i 3:dje årh. f. Kr.) nämnda noubatoi, under kejsar
Diocletianus kallade nobatae, och hvilka ursprungligen
varit förenade med de förutnämnde såsom ett enda folk
med namnet Nuba, hafva sedan urminnes tid upptagit
den egyptisk-arabiska benämningen berabra (egentl.
»barbarer», »berber», plur. af bérberi, »en nubier»),
hvarför också Nildalen mellan Öfre Egypten och
Sudan både hos nubier och egypter icke heter Nubia
eller något dylikt utan Bilad-el-berabra, »berabras
land». Deremot har ordet nuba hos nubierna i Nildalen
fått den lätt förklarliga betydelsen »negerslaf» till
skilnad från abessinska eller hvita slafvar. Den
ursprungliga betydelsen af ordet är okänd, då
ett sammanhang med det egypt. nob, nub, guld, är
föga sannolikt. – Ordet nuba har äfven en speciel
geografisk betydelse, då en liten del af Nildalen,
nämligen mellan staden Derr och Wadi-halfa kallas
Wadi-en-nuba, »Nubadalen», hvarifrån de europeiska
formerna Nubia etc. leda sitt ursprung. Härpå beror
äfven det allmänt hos nyaste geografer förekommande
misstaget att inskränka de egentlige nubiernas och
nubiska språkets område till Nildalen mellan 1:sta
och 2:dra katarakten, medan faktiskt nubiernas
folk och språk äro förherskande ända upp till
4:de katarakten, der nubierna mötas af de arabiska
sjeigijje-stammarna. Till nuba eller nubafolken höra
också, enligt F. Müller och delvis äfven Lepsius,
flere andra i egyptiska Sudan, hufvudsakligen
mellan Blå och Hvita Nilen bosatta stammar,
såsom fundj, hammedj, berta m. fl. Men denna åsigt
stöder sig tills vidare blott på högst obetydliga
och osäkra uppgifter om dessa stammars språk. Lika
hypotetiskt är det af Müller antagna och med termen
nuba-fulah-rasen betecknade sammanhanget mellan dessa
nubafolk och sande (njam-njam) v. om Hvita Nilen,
kwafi och masai s. om eqvatorn samt fulbe-folken
i vestra Central-Afrika (jfr Negerspråk).
H. A.
Nuba-fulah-rasen, nuba-rasen. Se Negerspråk
och Nuba.
Nubar pascha, egyptisk statsman af armenisk
kristen börd, var sedan länge en betrodd man i de
egyptiske ståthållarnas tjenst, pröfvad i diplomatiska
beskickningar och senast i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
