Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Nyblom, Carl Rupert - 2. Nyblom, Helene Augusta - Nyblått, kem., tekn., en till blåning af tvätt använd blandning af stärkelse, indigokarmin och ultramarin - Nyboder, ett qvarter på nordöstra sidan af Köpenhamn - Nybom, Johan - Nyborg, dansk stad på Fyens östra kust vid en bukt af Stora Belt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Minnesskrift vid hundrafemtioårsfesten i
k. Akademien för de fria konsterna (1885) m. m.,
förutom i tidskrifter och tidningar införda dikter,
smärre uppsatser, recensioner o. s. v. Särskildt må
nämnas hans konstkritiker i »Aftonbladet» 1875–79
och i »Post- och Inrikes tidningar» sedan 1879
samt hans sedan 1881 meddelade konstnärsbiografier
i »Nordisk Familjebok». Utrustad med musikalisk
insigt och talang, har han äfven komponerat sånger
till piano (utg. 1864, 1878). N. har utgifvit VI:te
delen af Runebergs samlade skrifter (1869) och en
ny, fullständigt omordnad uppl. af desamma jämte
lefnadsteckning (1870) samt editioner af Leopolds
poetiska arbeten (1873) och Nyboms dikter (1880,
med lefhadstcckning).
2. Nyblom, Helene Augusta, dansk-svensk författarinna,
den föregåendes hustru, född i Köpenhamn d. 7
Dec. 1843, dotter af professorn vid danska
konstakademien, porträtt- och historiemålaren
Jörgen Roed, gjorde i sin ungdom 1861–62 en utländsk
resa med sin fader till England, Frankrike och
Italien, hvarest hon i Rom gjorde sin blifvande mans
bekantskap. Hon gifte sig 1864 och bosatte sig då i
Upsala. 1877 företog hone en ny resa till Italien
i sällskap med sin man. Åtskilliga år sysselsatte
hon sig enskildt med författareskap, men uppträdde
offentligt först i början af 1870-talet med noveller
i »Ny illustrerad tidning», hvilka utgifvits i
samlingar 1875, 1876, 1879 och 1881 under titeln
Noveller af H. Dessa noveller, ursprungligen skrifna
på danska och omflyttade på svenska för de svenska
samlingarna, hafva äfven utgifvits på danska i fyra
samlingar 1881–1885, och en del af dem har på olika
håll öfversatts och utgifvits äfven på tyska. Men
dessutom har fru N. på sitt modersmål utgifvit två
samlingar dikter, nämligen Digte (1881) och Nye digte
(1886), samt flerestädes inom Sverige tid efter
annan offentliggjort poetiska stycken, som mottagits
med mycket erkännande. Slutligen har hon i flere
tidskrifter framträdt dels med literär-kritiska
uppsatser (öfver H. Ibsen, Edinondo de Amicis,
Turgenjev m. fl.), dels med estetiska uppsatser:
Konst och lyx, Konst i handtverket, Handtverk i
konsten, Sanning på scenen och Tendensdikt (i »Nordisk
tidskrift»). Fru N:s noveller röra sig i en atmosfer
af harmoni och lefnadslycka. De mest omtyckta torde
vara Tizians madonna, Paul Erlings lustfärd, Minne
från en badresa, Lucia, Merkurius, En drömmare, Ett
porträtt, »Over de höje fjelde» och Under dansen. Af
större värde äro emellertid hennes dikter, hvilka
vittna om en skaldebegåfning af äkta slag.
Nyblått, kem., tekn., en till blåning af tvätt använd
blandning af stärkelse, indigokarmin och ultramarin.
P. T. C.
Nyboder, ett qvarter på nordöstra sidan af
Köpenhamn, bestående af långa rader af små
låga hus, som äro bostäder åt flottans fasta
manskap och några officerare. N. anlades
1636 af Kristian IV och utvidgades sedan af
Fredrik IV och Fredrik V, men 1855–73 refs en
del, och grunden såldes till byggnadstomter.
E. Ebg.
Nybom, Johan, skald, född d. 8 Dec. 1815 i Upsala,
blef derst. student 1835. Redan som gymnasist hade han
ådragit sig uppmärksamhet för sin poetiska begåfning,
och som nyblifven student vann han ett af professor
Hwasser utfäst pris för poetisk täflan inom Uplands
nation samt blef snart ofta anlitad som diktare
för högtidliga tillfällen. 1838 utkom hans första
större poem, Byron i Grekland, och s. å. vann han
Svenska akademiens andra pris för Aminas sång, episod
ur täflingsskriften Sista natten i Alhambra. Det
var i synnerhet denna dikt, som gjorde N:s namn
kändt utanför de akademiska kretsarna. I Upsala
tillhörde han de unga vitterlekare, som hade sitt
organ i »Eos» och tillsammans utgafvo »Linnaea
borealis». B. E. Malmström och N. lemnade de flesta
poetiska bidragen till båda. 1840 utgaf N. ett häfte
Dikter, och 1844 utkommo de båda första banden af
hans Samlade dikter. Svenska akademien tilldelade 1845
hans Kristliga elegier sitt andra pris. Flere bidrag
till kalendrar samt särskildt utgifna skaldestycken
och många tillfällighetsdikter tillkommo äfven under
de närmaste åren. 1846 och 1848 utgåfvos ytterligare
två delar af hans samlade dikter. Med denna samling
kan hans första och mest betydande skede som skald
anses afslutadt. – N. hade för afsigt att blifva
prest, men det ifriga deltagandet i studentlifvets
förströelser och den popularitet han under sin
blomstringstid åtnjöt hos studenterna lade starka
hinder i vägen för allvarligare studier. För
att undandraga sig dessa delvis föga gagneliga
inflytelser lemnade han 1844 Upsala och vistades
sedan i sju år hos prosten Rollin i Vassunda, der han
jämväl ofta predikade. Tilldragelserna i Europa 1848,
särskildt Danmarks strid med Tyskland, lockade å nyo
högstämda toner ur hans lyra, sånger, hvilka i Upsala
framkallade hänförelse. Sedan han åter uppehållit
sig en tid i denna stad, lemnade han den för alltid
1852. S. å. började han en resa genom Sverige, under
hvilken han gaf deklamatoriska soaréer och med mer än
vanlig förmåga föredrog sina egna dikter. Denna färd
utsträcktes ända till hösten 1854. De versifierade
helsningar N. på de flesta ställen föredragit
samlades i Minnen från en sångarfärd genom Sverige
(1854). Under samma tid utgaf P. Hanselli en ny, ökad
upplaga af hans »Samlade dikter» (1853–54). Sedan
dess hafva endast få sånger af N. framträdt. Men
ytterligare 2 upplagor (3:dje 1861-63, 4:de 1880) af
hans dikter hafva under det senaste fjerdedels seklet
hållit minnet af hans skaldskap vid makt. N. har
sedan 1860-talet varit bosatt i Vesterås och der
varit medarbetare i »Vestmanlands läns tidning». 1869,
sedan en ekonomisk motgång drabbat honom, begaf han
sig åter ut på vandring och gaf deklamatoriska soaréer
bl. a. i de norrländska städerna. Sedan åtskilliga år
tillbaka har N. uppburit en andel af de genom Svenska
akademien fördelade understöden åt vittra författare.
-rn.
Nyborg, dansk stad på Fyens östra kust vid en bukt
af Stora Belt, kallad Nyborgfjorden, 30 km. från
Odense, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
