Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omslag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beslut, som synoden i Tours 567 fattade, att på
denna dag en missa circumcisimis, d. v. s. en
omskärelsemässa, skulle hållas med Luk. 2: 21 till
text, en betydelse af nyårsdagen, som vid det kyrkliga
gudstjenstfirandet under medeltiden sedan trängde i
bakgrunden dagens betydelse såsom årets första dag.
J. P.
Omslag (fomentum), med., göres på det sätt, att lappar
eller stycken af lärft eller ylle blötas i kallt eller
hett vatten, urvridas mer eller mindre och läggas på
någon skadad eller lidande, svullen kroppsdel. Med
kalla omslag afses att mildra, nedsätta förhanden
varande värmestegring och med varma eller heta omslag
att fördela en svullnad eller ock att »afleda» från
inre delar till huden, d. v. s. att genom värmen
reta huden, så att dess blodkärl rikligare fyllas
och sålunda blodöfverfyllnad i inre organ möjligen
i samma mån minskas. Omslagens verkan torde för
öfrigt egentligen bero af olika temperaturgraders
olika verkan på nervsystemet, särskildt det
s. k. vaso-motoriska nervsystemet. Grötomslag (se
under Gröt) äro numera nästan bannlysta ur kirurgisk
praxis. Man använder i stället omslag af bomullsvadd,
preparerad med något desinfekterande medel, t. ex,
karbolsyra, borsyra, sublimat m. fl. Om våt-värmande
omslag se Neptunigördel. O. T. S.
Omvändelsen (Lat. conversio) kallar den lutherska
dogmatiken det nåde verk af den Hel. Ande,
hvilket består deri att »menniskan genom den
Hel. Andes nådeverksamhet i menniskans inre
vänder sig från synden (bättring) och till Gud
(tro)». De äldre lutherske dogmatikerna togo
omvändelsen dels i den allmänna, äfven nya
födelsen och rättfärdiggörelsen omfattande,
betydelsen af »menniskans försättande i trons
tillstånd», dels i den inskränktare, nya födelsen
och rättfärdiggörelsen uteslutande, betydelsen
af den Hel. Andes sinnesförändrande verksamhet
i menniskans inre (omvändelsens aktiva sida),
hvarigenom uppkom en inre förändring i menniskans
tänkande och viljande (omvändelsens passiva sida). Den
äldre dogmatiken ser, enl. konkordieformeln, i
omvändelsen nästan uteslutande Guds verk; den nyare
dogmatiken ser deri lika mycket en frihetshandling
af menniskan sjelf enl. den till menniskorna
riktade nytestamentliga uppmaningen: »förändren
edert sinne (metanoeite) och tron evangelium».
J. P.
Omvändning, musikt., ett ombyte i förhållandet mellan
lägre och högre toner, användes i följande tre
fall. 1) Ömvändning af intervall, en förflyttning
(vanligen med en oktav) af intervallets högre
ton under den lägre eller af den lägre öfver den
högre. Af c–d blir sålunda D–c eller d–c1; af c–e
blir E–c eller e–c1 o. s. v. (jfr Kontrapunkt). – 2)
Omvändning af ackord, vexling af ackordets baston. Som
hvarje ton i ett ackord kan blifva baston, har alltså
treklangen, utom grundläget (ceg), två ömvändningar,
kallade sextackord (egc) och qvartsextackord
(gce); septimackordet har tre ömvändningar utom
grundläget (cegb), nämligen qvintsextackord (egbc)
tersqvartsextackord (gbce) och sekundackord
(bceg). Jfr Ackord. – 3) Ömvändning af tema,
förskjutning af temats alla intervall,
så att de stigande blifva fallande
och tvärtom (jfr Inversion).
A. L.
Omvändningstermometer, hydrogr., meteor., är
ett af Negretti & Zambra i London konstrueradt
instrument för uppmätning af temperaturen på
hafsdjupet. I en urhålkad trälåda är fäst en
qvicksilfvertermometer, som nära kulan har en
förträngning, så att, när instrumentet omstjelpes,
qvicksilfverpelaren ofvanför detta ställe afskiljes
och nedfaller i rörets öfre del. Graderingen börjar
från öfre röränden och går nedåt, så att längden af
den afskilda qvicksilfverpelaren efter omstjelpningen
omedelbart kan afläsas. För att med detta instrument
observera temperaturen på ett bestämdt djup nedfirar
man det i upprätt ställning. Derefter verkställes
omstjelpningen genom en falltyngd, som afhäktar
haken från den vid trälådan anbragta ringen, och linan
uppdrages med instrumentet hängande i upp- och nedvänd
ställning. Ma» kan använda omvändningstermometern
äfven for uppmätning af temperaturen i luften eller
i slutet rum, i hvilket fall omstjelpningen måste
verkställas genom ett urverk eller på annat sätt
alltefter det afsedda ändamålet. R. R.
Omyndig kallas den, som ännu ej uppnått laga
myndighetsålder (se d. o.) eller eljest af särskild
anledning, t. ex. vanvett, slöseri etc. (Ärfd. B. 19:
4), stälts under förmyndare. Den omyndige kan genom
sina handlingar icke förändra sin rättsställning. Och
då med omyndig närmast afses den, som i civila
rättsärenden saknar handlingsförmåga, förstås alltså
vanligen med omyndig sådan person, som ej genom civila
rättshandlingar kan förvärfva sig rättighet eller
åtaga sig förpligtelse. Denna saknad af rättslig
förmåga kan i öfrigt vara större eller mindre. Den
är naturligen fullständig hos vansinniga och barn i
tidigaste lefnadsåldern. Men sedan en person hunnit
den mognad i förståndet, att han är mäktig af verkliga
beslut, kan han redan före uppnådd myndighetsålder
i visst afseende ega rättslig handlingsförmåga,
nämligen för så vidt han fyllt ett visst antal
år eller grundlagt en sjelfständig ekonomisk
ställning. De, som af annan orsak än vanvett ställts,
trots fullårighet, under förmyndare, ega sålunda att
förfoga öfver sin personliga arbetskraft och hvad de
under sitt omyndighetstillstånd sjelfva förvärfva. –
Derest den omyndige, oaktadt saknaden af rättslig
handlingsförmåga, företager en rättshandling, kunna
dock häraf följa vissa rättsverkningar. Förutsatt
att den omyndige icke är helt och hållet ur stånd
att fatta verkliga beslut, har handlingen rättslig
verkan, om den omyndiges rättsställning derigenom
förbättras. Vid tvifvelsmål torde dock pröfningsrätten
i detta afseende närmast tillhöra förmyndaren (se
d. o.). Och är rättshandlingen således ej
uppenbart till förmån för den omyndige, har förmyndaren
alltid att bestämma huruvida den skall hafva rättslig
verkan. Genom hans efteråt lemnade samtycke får
rättshandlingen full giltighet, och så sker äfven,
om den omyndige efter vunnen myndighet godkänner
densamma. Nämnda samtycke af förmyndaren antages i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
