Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Onsjö kontrakt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härads fögderi och omfattar socknarna Kells-Nöbbelöf,
Torrlösa, Norra Skreflinge, Reslöf, Östra Karleby,
Näs (med Gullarp), Bosarp, Vestra Strö, Konga, Ask,
Billinge, Röstånga, Hallaröd och delar af Annelöf,
Norrhvidinge, Kågeröd, Stehag. Areal 39,616
har. 16,756 innev. (1886).
Onsjö kontrakt, Lunds stift, omfattar de sju
pastoraten Stehag; Torrlösa med Norra Skreflinge;
Reslöf med Östra Karleby; Bosarp med Vestra Strö;
Näs (med Gullarp); Konga med Ask; Billinge med
Röstånga. Areal 32,263 har. 13,795 innev. (1886).
Onslow [å’nslå, ångsla], George, fransk kompositör,
sonson till en engelsk lord, f. 1784, d. 1852,
studerade piano i London för Dussek och Cramer samt
komposition i Paris för Reicha. Han tillbragte
sitt lif dels i Paris, dels på ett landtgods
vid Clermont, under ifrigt musicerande och
komponerande. O:s operor gåfvos i Paris utan
framgång. Deremot blef han på sin tid mycket
berömd genom en stor mängd kompositioner för
kammarmusik, hvilka nu äro nästan totalt förgätna
(34 stråkqvintetter, 36 stråkqvartetter, 10
pianotrior, 5 pianosonater, 6 violinsonater,
3 cellosonater m. m., förutom orkestermusik).
A. L.
Onslunda, socken i Kristianstads län, Ingelstads
härad. Areal 1,943 har. 1,746 innev. (1886). Annex
till Tranås, Lunds stift, Ljunits och Herrestads
kontrakt.
Onstad sund, gammalt färjställe öfver Glommen
i Smaalenene mellan Spejdeburgs och Askims
socknar. Under gränskrigen var O. en vigtig punkt
i militäriskt hänseende, emedan Glommen hvarken
ofvanför eller nedanom denna plats på en lång sträcka
kan passeras. År 1814 hade norska trupperna der
byggt en pontonbro, vid hvilken en strid utkämpades
d. 9 Aug. Sedan ett anfall på brohufvudet afvisats,
lät Kristian Fredrik utrymma detsamma och upprifva
bron. Under sista tiden har en bro uppförts s. om
O., vid Fossum, och i närheten går äfven östra
linien af Smaalenenejernvägen öfver Glommen,
hvarför färjstället numera sällan begagnas.
Y. N.
Ontario [-tä’riå]. 1. Den nedersta (östligaste) och
minsta af Kanadiska sjöarna, begränsas i n. och v. af
prov. Ontario, i s. och ö. af staten New York. Den
har en längd (i s. v.–n. ö.) af 310 km., en bredd af
högst 90 km. och en areal af 19,823 qvkm., ligger
70 m. öfver hafvet och 100 m. lägre än Eriesjön,
från hvilken den mottager sitt vatten genom floden
Niagara. Djupet uppgår till 182 m. Stränderna,
i allmänhet flacka, äro rika på goda hamnar. Öar
finnas endast i östra änden, vid S:t Lawrence-flodens
utlopp. Enär sjön nästan aldrig tillfryser och genom
sitt betydande djup kan trafikeras af de största
fartyg, är sjöfarten derstädes vida lifligare än
på någon af de andra sjöarna; dock förekomma på
densamma häftiga stormar. Den svåra flodfarten
på öfre S:t Lawrence har föranledt anläggning af
kanaler: Rideaukanalen, mellan O. och Ottawa, samt
Oswego-kanalen, mellan Oswego vid O. och Syracuse
vid Eriekanalen. – 2. (Fordom Öfre l.
Vestra Canada.) Provins i Dominion of Canada
i Britiska Nord-Amerika, gränsar i n. ö. till
prov. Quebec, mot hvilken floden Ottawa bildar gräns,
i ö. till Quebec, i s. till S:t Lawrencefloden
och Kanadiska sjöarna, i v. till Manitoba och
i n. till Nordvest-territoriet. Arealen beräknas
till 374,500 qvkm. Om landets naturbeskaffenhet och
produkter m. m. se Canada. Folkmängden uppgick 1881
till 1,923,228 pers., deraf 627,262 voro irländare,
535,835 engelsmän, 378,536 skottar, 188,394 tyskar,
102,743 fransmän o. s. v., 15,325 indianer och
12,097 negrer. Med afseende på bekännelsen voro
591,503 metodister, 417,479 presbyterianer, 366,539
episkopaler, 320,830 katoliker, 106,680 baptister,
37,901 lutheraner o. s. v. För skolväsendet
har mycket gjorts, och redan 1797 afskildes
landområden för undervisningsändamål. Utom en mängd
privatskolor funnos 1882 104 högre skolor och 5,206
folkskolor (deraf 193 rom. katolska); normalskolor
för utbildning af lärare finnas i Toronto och
Ottawa, ett universitet i Toronto, hvarjämte flere
kyrkosamfund underhålla flere colleges, som hafva
universitetsrättigheter. Liksom andra provinser i
Dominion of Canada har O. en »lieutenant-governor»,
utnämnd för 4 år af generalguvernören i statsrådet;
verkställande rådet består af 6 ministrar, ansvariga
för provinsens representation (House of assembly),
som räknar 88 medlemmar. Provinsen är representerad
af 24 senatorer i Dominions senat och af 92 medlemmar
i dess House of commons. Hufvudstad är Toronto.
Onteniente, stad i spanska prov. Valencias sydligaste
del. 11,727 innev. (1877). Pappersbruk, klädes-
och linneväfveri m. m.
Ontogoni (af Grek. ta onta, det, som verkligen är,
och gignesthai, födas) är i den af Haeckel uppställda
»utvecklingsteorien» benämningen på djurindividens
(fostrets) utveckling, i motsats till
fylogoni (af Grek. fylon, stam) l. zoogoni (af
Grek. zoon, djur), den samfälda djurverldens och
dess organism-seriers alstring.
Ontologi (af Grek. ta onta, det, som verkligen
är, och logos, lära). 1. Filos., vetenskapen om
det varande såsom sådant. Den har att angifva hvad
vara är samt hvilka bestämningar följa af någontings
egenskap att vara och följaktligen äro för alla former
af tillvaro gemensamma. En dylik undersökning träffas
inom filosofiens historia jämförelsevis sent. Ehuru
ontologiska utredningar inom filosofiens historia
här och der förekomma, delvis af stort värde, och
särskildt hos Hegel få en mycket universel och för
hela systemet afgörande betydelse, visar dock en
närmare undersökning, att man städse tyst eller
uttryckligt fäst sig vid vara af ett visst slag
(t. ex. objektivt vara, sinligt vara, substantielt
vara o. s. v.) och ej framgått till en utredning
af »varat i dess rena allmänhet». Med skäl kan man
påstå, att Boström är den förste, som företagit en
undersökning af sistnämnda slag. Såsom den allmännaste
och mest omfattande synpunkt, från hvilken den
gifna verkligheten kan betraktas, afslutar en dylik
undersökning filosofiens analytiska del. Dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
