Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Operation. 2. Matem., i allmänhet hvarje förändring af en på matematiskt teckenspråk angifven storhet - Operation. 3. Krigsv., en krigsrörelse, som utföres af en armé eller af flere tillsammans opererande arméer eller af en större eller mindre del af en armé - Operationskalkyl, matem., kallas den kalkyl, der operationstecknen behandlas såsom storheter - Operera, sysselsätta sig med, verka, gå till väga, förrätta en operation (se d. o.) - Operativ, verksam - Operatör, en som utför kirurgiska operationer - Operett (Fr. opérette), mindre opera, sångspel - Operiodisk variation, meteor., kallas, i motsats till den periodiska variationen, hvarje förändring i temperaturen, lufttrycket eller annat meteorologiskt element, när densamma icke är bunden vid någon bestämd tidslängd (dygnet eller året) - Operkel (Lat. operculum, lock) kallas vanligen den egendomliga bildning hos några paleozoiska koraller, som iakttogs först hos Calceola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
multiplikation, upphöjning till dignitet och logaritmering,
med deras ömvändningar. För att utmärka de enkla
operationerna begagnas särskilda operationstecken (se
Matematiska tecken); de sammansatta betecknas medelst
kombinationer af dessa. – 3. Krigsv., en krigsrörelse,
som utföres af en armé eller af flere tillsammans
opererande arméer eller af en större eller mindre
del af en armé, som opererar eller utför en särskild
rörelse för sig, och som afslutas med uppnåendet
af det för densamma uppställda målet. Alltefter
operationernas riktning eller omfattning särskiljer
man anfalls- och försvars-operationer, hufvud- och
bi-operationer, flankoperationer o. s. v. Den plan,
som lägges till grund för en operation, kallas
operationsplan, och för denna gäller detsamma,
som för hvarje krigsplan (se d. o.). Den del
af krigsskådeplatsen, på hvilken en operation
utföres, benämnes ofta operationsskådeplats. –
Innan krigsrörelserna öppnas, måste arméerna samlas
och tillräcklig mängd förnödenheter af olika slag
uppläggas. Detta sker vanligen på operationsbasen,
d. v. s. den punkt, den linie eller det område, der
alla de för arméns bibehållande i stridsfärdigt skick
erforderliga förråden och förnödenheterna sammanföras,
derifrån arméns anfallsrörelser merendels utgå,
och der armén i händelse af motgång kan finna stöd
och skydd. En af naturen stark eller af fästningar
stärkt gräns tages vanligen till operationsbas af den,
som tänker föra anfallskrig. I saknad af en sådan
linie måste basen förläggas längre in i eget land,
hvilket dessutom blir fallet för den, som från början
måste inskränka sig till försvarskrig. Enskilda
vigtiga punkter på operationsbasen eller punkter
bakom denna, som skydda förbindelsen med det
inre af eget land eller tjena till upplag för
förråd, kallas operationssubjekt. Det mål, hvilket
operationsarmén i första hand sträfvar att uppnå,
kallas operationsföremål l. operationsobjekt och
utgöres antingen af den fientliga armén eller af
en geografisk punkt, såsom landets hufvudstad, en
fästning e. d. Den väg eller det nät af vägar, som
leder från operationsbasen eller från utgångspunkten
för operationerna till operationsföremålet, kallas
operationslinie. Rör armén sig på flere vägar, på
flere kolonner, så förstår man med operationsfront
den linie, som i ett visst ögonblick sammanbinder
teterna af alla de kolonner, som gå i främsta linien.
2. G. E. 3. C. O. N,
Operationskalkyl, matem., kallas den kalkyl, der
operationstecknen (se Matematiska tecken) behandlas
såsom storheter, hvilka, med den inskränkning, som
hvarje tecken specielt fordrar, följa de allmänna
räknelagarna. Genom att på detta sätt handtera
tecknen kan man stundom på ett enkelt sätt lösa
till utseendet ganska invecklade frågor. De tecken,
som med största framgång inom operationskalkylen
behandlats, äro derivationstecknen, och kalkylen
har derför användts i synnerhet vid integration af
differentialeqvationer. Emellertid visar det sig ofta
ytterst svårt att framställa resultaten under sådan
form, att de kunna omedelbart
användas. Derför har operationskalkylen, hvilken vid
midten af 1800-talet flitigt behandlades af flere
engelska matematici, ej under den sista tiden gjort
några väsentliga framsteg, utan tvärtom börjat komma
ur bruk. G. E.
Operera (Lat. operari), sysselsätta sig med, verka,
gå till väga, förrätta en operation (se d. o.). –
Operativ, verksam; som har afseende på kirurgiska
operationer (t. ex. operativ läkekonst, kirurgi). –
Operator, en som utför kirurgiska operationer.
Operett (Fr. operette), mindre opera, sångspel;
särskildt den moderna frivola och parodiska afart,
som odlats af Offenbach, Lecocq, Strauss, Suppé m. fl.
A. L.
Operiodisk variation, meteor., kallas, i motsats
till den periodiska variationen, hvarje förändring i
temperaturen, lufttrycket eller annat meteorologiskt
element, när densamma icke är bunden vid någon bestämd
tidslängd (dygnet eller året). Tager man medeltalen af
t. ex. temperaturen för dygnets särskilda timmar under
en hel månad, så bilda dessa medeltal en serie af 24
värden, hvilka tillsammans representera temperaturens
periodiska dagliga variation för ifrågavarande
månad. Bland dessa medeltal är det störst, som
svarar mot observationerna kl. 2 e. m., och det
lägst, som är medeltalet för den timme på dygnet,
hvilken faller närmast tiden för solens uppgång
under sagda månad. Skilnaden mellan dessa tvänne
medeltal utgör den periodiska dagliga variationens
storlek. Undersöker man åter en särskild dag under
månaden, visar det sig, att den högsta och den
lägsta temperaturen icke alltid inträffa vid
nämnda tider på dygnet, hvaraf man ar berättigad
till den slutsatsen att temperaturen förutom sin
periodiska förändring är underkastad äfven en annan
af mera tillfällig natur. Storleken af denna senare,
den s. k. operiodiska dagliga variationen, erhålles
genom att taga skilnaden mellan den högsta och
den lägsta temperatur, som egt rum under loppet af
dygnet, på hvilka tider dessa temperaturer än må hafva
inträffat, och dess storlek i medeltal för månaden
genom att taga medeltalet af alla maximitemperaturer
för månadens särskilda dagar och derifrån draga
medeltalet af samma dagars minimitemperaturer. Det
är tydligt, att dessa de särskilda dygnens högsta
och lägsta temperaturer ej kunna erhållas annat
än med kontinuerligt registrerande termometrar
eller med särskilda instrument, som direkt angifva
dygnets högsta och lägsta värmegrad, s. k. maximi-
och minimitermometrar. Den operiodiska dagliga
förändringen i lufttemperaturen är alltid
större än den periodiska och utgör en lika
vigtig klimatisk faktor som denna senare.
R. R.
Operkel (Lat. operculum, lock) kallas vanligen den
egendomliga bildning hos några paleozoiska koraller,
som iakttogs först hos Calceola (se d. o.) och
sedan af G. Lindström påvisades hos flere andra
slägten (Rhizophyllum, Goniophyllum m. fl.). Operklet
l. locket består af ett eller flere stycken och täcker
polypariets mynning. Det synes ej ega
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
