- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
649-650

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palmitinsyra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1600-talets Ryssland» (i »Ny Ill. tidning» 1881, der några
af P:s taflor finnas återgifna).

2. Palmqvist, Johan, diplomat, den
föregåendes broder, född på 1650-talet, blef 1685
kommissionssekreterare i Paris, 1697 resident
derstädes och 1703 envoyé hos generalstaterna
(Haag). 1714 utnämndes han till hofkansler
och afled d. 26 Jan. 1716. P. var en af de
mera framstående svenska diplomaterna på sin tid
och utvecklade en utomordentlig flit. Om den
senare vittnar hans i Riksarkivet förvarade mycket
omfångsrika korrespondans.

3. Palmqvist, Magnus, friherre, krigare,
den föregåendes broder, föddes d. 28 Aug. 1660
i Stockholm, ingick 1678 som soldat vid
Lifgardet och blef 1686 löjtnant samt deltog i
början af 1690-talet i kriget i Nederländerna
först på de tyske allierades, sedermera på
fransmännens sida, 1698 blef P. öfverste för
ett värfvadt regemente i Wismar och kommendant
derstädes samt 1705 generalqvartermästare och
direktör för Fortifikationen. I slaget
vid Helsingborg (1710) kommenderade P. venstra
flygeln och befordrades s. å. för sin tapperhet
till generalmajor. Han utnämndes 1719 till
generallöjtnant och landshöfding i Vesternorrlands län
samt 1727 till president i Bergskollegium. Död i
Stockholm d. 27 Juli 1729. P. var en förträfflig
styresman för Fortifikationen. 1712 erhöll han
friherrlig värdighet. B. S.

4. Palmqvist, Fredrik, friherre,
matematiker, den föregåendes son,
född d. 28 Juli 1720, blef student i
Upsala 1736 och ingick derefter såsom volontär
vid fortifikationen. 1739 träffades han af
en sjukdom, som efterlemnade obotlig lamhet och
omöjliggjorde vidare fortgång på den militära banan.
P. började då med stor ifver egna sig åt matematiska
studier och författareskap, fick slutligen majors
titel och en liten pension samt bosatte sig först i
Östergötland, sedan i Skåne, der han afled å Ebbesjö
d. 18 Juli 1771. Han var sedan 1745
ledamot af Vetenskapsakademien. – Såsom författare
utvecklade P. stor produktivitet, företrädesvis såsom
utgifvare af läroböcker, inom vissa ämnen de
första på svenskt språk affattade. Så utgaf
han Mathematisk tractat om kroppars fasthet
och styrka
(1744), Inledning til algebra (I–III,
med bihang, 1745–49; ny uppl. af I–II, 1748–49),
Undervisning af räknekonsten (1750; ny uppl. 1763),
Tillämpning af arithmetiken, geometrien och plana
trigonometrien uti det allmänna lefvernet
(1750),
Coniske sectionerne, kårteligen beskrifne (1752)
och Grunderne til mechaniken (1756). Några af
dessa läroböcker äro hufvudsakligen sammandrag af
utländska arbeten; i fråga om andra åter är
bearbetningen mera sjelfständig. Han skref äfven
bl. a. anmärkningar till 4:de upplagan (1754) af
A. Celsius’ »Arithmetica» och öfversatte några
arbeten, dels af matematiskt, dels af allmänt
innehåll. G. E.

5. Palmqvist, Magnus Daniel, friherre, sjömilitär,
den föregåendes son, föddes d. 6 Jan. 1760,
blef 1775 fänrik vid Amiralitetet samt deltog i
fransk tjenst, der han befordrades till »lieutenant
de vaisseau», med
utmärkelse i flere sjöaffärer mot engelsmännen under
nord-amerikanska frihetskriget. Under kriget mot
Ryssland 1788–90 tjenade P. hufvudsakligen såsom
kapten och öfveradjutant hos storamiralen samt
utnämndes 1790 till öfverste vid amiralitetet och
generaladjutant. 1793 beordrades P., stadd på en
sjöexpedition i Medelhafvet, att med ett krigsfartyg
begifva sig till Neapel för att der fängsla och
hemföra G. M. Armfelt, men misslyckades och blef
på grund deraf sjelf fängslad och anklagad samt
dömd till ett halft års suspension. P. utnämndes
1797 till konteramiral, 1809 till viceamiral, 1813
till befälhafvande amiral och öfverkommendant i
Karlskrona samt 1818 till amiral och inspektör
öfver K. M:ts sjötrupper. 1832 lemnade han
dessa ämbeten. Död i Karlskrona d. 6 Nov. 1834.
B. S.

Palmqvistska fonden till Stockholms befästande,
en af kaptenen vid Smålands grenadierbataljon
frih. Fredrik Georg Stiernklo-Lillienberg-Palmqvist
(född d. 11 Juni 1801, död d. 28 Febr. 1861), brorson
till Palmqvist 5 (se ofvan), enl. testamente af
d. 25 Juni 1850 till statsverket öfverlemnad fond
(urspr. 100,000 rdr rmt), som för ofvan uppgifna
ändamål förvaltas af Statskontoret och vid 1887 års
början belöpte sig till 273,789 kr.

Palmroot [-rot], Johannes, teolog, orientalist, föddes
i Arboga 1659, blef student i Upsala 1668, filos.
magister 1685 och filos. adjunkt s. å. På kunglig
bekostnad företog han 1689–92 en resa genom flere
europeiska land och besökte derunder hufvudsakligen
Wittenberg, Rom, Paris och Hamburg. P. erhöll
1695 Börje till prebende och befordrades 1696 till
professor i österländska språk, för hvilkas studium
han intresserade en stor åhörareskara. 1703 blef
han teol. professor och 1705, efter disputation,
teol. doktor. Han inlade mycken förtjenst om den
teologiska bildningen. Död i Upsala 1727. P:s skrifter
utgjordes uteslutande af filologiska disputationer.
-rn.

1. Palmskiöld (Palmschiöldh), Erik, arkivman,
föddes å Runsö, Öfver-Selö socken, Södermanland,
d. 7 Okt. 1608, blef student i Upsala 1627,
kanslist i Riksarkivet 1631, aktuarie 1644 och
sekreterare derstädes 1651. Död i Stockholm d. 4
Juni 1686. P. inlade så stora förtjenster om
arkivets samlingar, att han kallats »restaurator
archivi». Han uppgjorde med egen hand register
och andra förteckningar, bland hvilka må nämnas hans
digra register öfver riksdagsbeslut, fredsfördrag,
stadgar, patent och förordningar för tiden
1219–1685 och ett allmänt titularregister
för tiden 1200–1685. Han var äfven vid
åtta riksdagar (1649–60) förordnad att
mottaga och skriftligen uppsätta allmogens besvär
äfvensom dennes svar på riksdagspropositionerna.
1654–67 förvaltade han kungl. kanslikassan. P.
adlades 1681 (han hette förut Runell).
-rn.

2. Palmskiöld (Palmschiöldh), Elias,
arkivman, samlare, den föregåendes son, föddes
i Stockholm d. 18 Juli (Juni?) 1667, blef
student i Upsala 1679, der han vistades
tidtals till 1689, kanslist i Riksarkivet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:30:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfal/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free