Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Patagoniska kanalerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid 49° s. br. det trånga och krokiga samt mycket
fruktade sundet English narrows. Farledens bredd är
der endast 100 famnar, djupet 8 famnar. Tidvattnets
och strömmens fart går stundom upp till 6 knop
(eng. mil), med en vattenhöjdskilnad af 6 fot. Till
följd af ledens skarpa böjning händer stundom, att
fartyg der gå på grund, hvarvid de icke allenast
äro hänvisade uteslutande till sin egen hjelp,
utan äfven stänga vägen för andra fartyg. Det
förbjöds derför postbåtarna, som voro de lifligaste
trafikanterna på denna led, att vidare använda den,
och de nödgades redan vid Magalhães sund eller senast
vid Trinidad-golfen löpa ut i Stilla hafvet. För
att undgå detta blef den nya farleden genom Picton-,
Stosch- och Fallos-kanalerna uppmätt. Den går v. om
Wellington-ön, ungefår parallelt med den förra,
med hvilken den dessutom står i förbindelse genom
flere kanaler (Albatross-kanalen m. fl.). Dess
norra mynning är dock ej så lätt tillgänglig som
Messier-kanalens, hvarför vägen på södergående
hällre tages genom Messier- och Albatross-kanalerna
än genom Fallos-kanalen. I sista fallet är den nya
leden 10 eng. mil längre än den äldre, eljest är den
ungefär lika lång. Genom att använda dessa inomskärs
farleder befrias ångarna från de utanför dessa kuster,
i synnerhet närmast Cap Pillar, rådande ihållande
svåra vestliga stormar och hög sjögång, hvarigenom
den förr så fruktade färden kring Syd-Amerika nu för
tiden med lätthet kan företagas. R. N.
Pataholm, köping i Kalmar län, Stranda härad, Alems
socken. 180 innev. (1887). Köpingen, i hvilken
finnas poststation samt brunns- och badanstalt, har
ångbåtsförbindelse med närgränsande kuststäder
och Öland. Dess exportartiklar äro i synnerhet
trävaror. Handelsflottan bestod 1886 af 4 segelfartyg,
om 315 tons.
Patarener (pateriner), ett namn, som förekommer
först omkr. midten af 11:te årh. och gafs i Milano åt
anhängarna af diakonen Arialdus, en ifrig motståndare
till presternas äktenskap. Dessa arialdister
höllo nämligen (1058) sina hemliga sammankomster
i Pataria, en afsides liggande och illa beryktad
stadsdel i Milano (lumpsamlarnas qvarter). Senare
användes namnet af Gregorius VII:s motståndare på
denne påfve och hans anhängare i anledning af deras
förfäktande af celibatet. Slutligen öfvergick det till
att i Italien blifva en benämning på katarerna (se
d. o.), enär dessa i sin opposition mot det bestående
kyrkoskicket bl. a. fördömde äktenskapet och ansågo
detsamma oförenligt med kristlig fullkomlighet.
H. W. T.
Patavapalmen. Se Oenocarpus.
Patavinus (Lat., innevånare i eller bördig från
Patavium, nuv. Padua). Se Livius, T.
Patavium. Se Padua.
Patay [-tä], kommun i franska depart. Loiret,
22 km. n. v. om Orléans, vid jernvägen
Chartres–Orléans. Der besegrade d. 18 Juni 1429 Dunois
och Jeanne d’Arc engelsmännen, och d. 1 Dec. 1870
egde derstädes en träffning rum mellan en bajersk
rekognosceringstrupp och franska 16:de kårens
avantgarde (inledning till sia-, get vid Loigny).
Patchouli (herba P.), patsjuli (af bengaliskt
urspr.), farmak., det torkade örtståndet af
Pogostemon Patchouli Pell., fam. Labiatae Juss.,
kl. Didynamia L. Denna växt är en i sydöstra Asien
inhemsk halfbuske, hvars nedre stjelkdelar äro
vedartade, och hvars öfre, örtartade delar, likasom
de långskaftade, rombiskt-ovala, trubbiga bladen,
äro tätt korthåriga. Blommorna sitta i täta ax i
bladvecken samt i toppen af stjelk och grenar. Lukten
är särdeles stark, liknande den af Valeriana celtica
L., smaken oangenäm. Patsjuli innehåller flyktig olja,
som användes i parfymberedningar. Drogen lägges ofta
mellan yllekläder för att afhålla mal. O. T. S.
Pâte [pat], Fr. (af Lat. pasta, deg), deg, deglik
blandning, särskildt i betydelsen af porslins- eller
öfver hufvud lergodsmassa. – Pâte dure [dyr],
hård eller svårsmält massa, som brännes vid hög
värmegrad. Hit höra den s. k. fina (engelska)
fajansen eller flintporslinet, det eldfasta
stengodset i de gammaltyska krusen och liknande
tillverkningar samt det vanliga äkta porslinet. I
alla dessa tillverkningar saknas i regeln kalk. –
Pâte tendre [ta’ngdör], vek eller lätt smält massa,
som brännes vid låg värmegrad och vid högre råkar i
flytande form eller går sönder. Hit höra den vanliga
gröfre fajansen, det engelska s. k. frittporslinet,
i hvilket ingår ben, samt det gamla konstgjorda
sèvres-porslinet (vieux sèvres), som i sjelfva
verket närmade sig glaset, och i hvilket just
porslinsleran (kaolinet) saknades. – Pâte sur pâte
[syr] kallas ett inom den keramiska industrien användt
dekorationssätt, då figurer i låg relief anbringas mot
en olika färgad massa. Såsom exempel kunna anföras de
engelska wedgwood-fabrikaten, der figurerna oftast
framträda hvita mot en blå botten, samt åtskilliga
moderna franska, äfven svenska tillverkningar, der
dekorationen i grisaille aftecknar sig mot en mörk
(blå, brun, svart) botten på ett sätt, som närmast
påminner om den gamla Limoges-emaljen. Upk.
Patella, Lat., knäskål. Se Knä.
Paten (Lat. patina, patena, Grek. patane, flat
skål), den lilla, runda tallrik, på hvilken
det invigda brödet (hostian) frambäres vid
nattvarden. Patenen borde vara af ädel metall, med
en grund fördjupning, som motsvarar kalkens öppning,
enär patenen användes som lock till densamma. Den fick
ej vara försedd med upphöjda prydnader, för att ej
smulor af det heliga brödet skulle fastna mellan dem.
Patenier [-nir]. Se Patinir.
Patent (af Lat. litterae patentes, öppet bref) har man
kallat vissa offentliga urkunder, hvilka innehålla af
regeringen eller hennes organ utfärdade befallningar
eller tillkännagifvanden eller bestämmelser om
rättigheter (patent angående tronbestigningar,
utnämningar m. m.). I vissa stater användes detta
ord liktydigt med koncessioner å näringars drifvande
(t. ex. i Österrike hausirpatent, koncessioner
å gårdfarihandel). I allmänhet begagnas ordet
i betydelsen af uppfinnarepatent (Fr. brevet
d’invention), d. v. s. rätt för en uppfinnare
eller hans rättsinnehafvare att under viss tid med
andras uteslutande tillgodogöra sig en industriel
uppfinning. Sjelfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
