Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pelorus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på olika ställen vexlande i färgen, skäras de i
stycken, paras alltefter färg och hopsys med omärkliga
sömmar, så att ett pelsverk merendels är sammansatt
af flere stycken. En sort, som alltid färgas,
är sjöbjörnens skinn. Pelsverk har många fiender
bland insekterna, i synnerhet sommartiden. Bästa
förvaringssättet är att inlägga det i linne på
svala, torra, mörka ställen samt ofta lufta och
piska det för att hindra äggläggningen. Mindre nytta
åstadkommes genom inströende af starkt luktande ämnen
(kamfer m. m.). – Om pelsverk i heraldisk bemärkelse
se Foderverk.
Pelt, Anton Friedrich Ludwig, tysk unionsvänlig
teolog, f. 1799 i Regensburg, ord. professor i Kiel
1835, måste efter Slesvig-Holsteins underkastelse
under Danmark lemna denna plats och blef pastor i
Kemnitz. Han dog som superintendent 1861. P. var en
man af omfattande lärdom och särskildt framstående
på den teol. encyklopediens område. Hans förnämsta
arbete är Theologische encyklopädie als system
etc. (1843). Bland hans öfriga skrifter märkes
Commentarius in Epistolas ad Thessalonicenses (1829).
G. R-l.
Peltaster (Grek. peltastai), urspr. benämning på
de lätt rustade spjutkastarna i de grekiska härarna;
efter peloponnesiska kriget namn på ett särskildt
slag af fotfolk, som utgjorde ett mellanting mellan
det tunga (se Hopliter) och det lätta. Peltasten
bar då långt svärd, ett 1,45 m. långt kastspjut (och
någon gång en dolk), lätt hjelm och lätta benskenor,
bröstbetäckning af läder eller flerdubbelt linne
och en liten, rund sköld (pelte). I den macedonska
falangen ingingo peltasterna till halfva antalet
mot det tungt väpnade manskapet. Peltasttrupperna
infördes i den grekiska hären af Ifikrates (se denne
och Falang). C. O. N.
Peltier [-tie’], Jean Charles Athanase, fransk
fysiker, f. 1785, d. 1845, var till 1815 urmakare
i Paris och lefde derefter som privatman. Inom
elektricitetsläran gjorde han vigtiga undersökningar i
synnerhet på det termoelektriska området och rörande
den atmosferiska elektriciteten. I af handlingen
Note sur une pince thermo-électrique et expériences
sur la caloricité des courants électriques (1834)
offentliggjorde han den upptäckten att köld kan
framkallas genom en elektrisk ström.
Peltiers kors [peltie’s]. Se Termo-elektricitet.
Pelusium (Grek. Pelusion), i forntiden stad i
nedre Egypten, vid mynningen af Nilens östligaste
(pelusiska) arm, vid den nuv. byn Tine. Genom sitt
läge var staden af synnerlig vigt, emedan den för
Palestina och landen der bortom var nyckeln till
Egypten. Hieronymus’ förmodan att P. skulle vara
det af Hesekiel 30: 15, 16 nämnda Sin är ej fullt
bevisad, ehuru den passar väl för sammanhanget och
är betydligt att föredraga framför Septuagintas
Sais. Vid P. besegrade perserna under Kambyses år
525 f. Kr. egypterna under Psametik III, hvarefter
Egypten miste sin sjelfständighet.
Pelvimetri (af Lat. pelvis, bäcken, och Grek. metron,
mått), med., bäckenmätning på lefvande
qvinna, göres i obstetriskt ändamål för utrönandet
af bäckenets vidd och diametrar (se Konjugata)
vid förestående förlossning och utföres antingen
med hand och fingrar eller, mera noga, med särskildt
derför af Baudelocque, Vanhuevel m. fl. konstrueradt
instrument, kalladt pelvimeter, bäckenmätare. F. B.
Pelworm, ö i Nordsjön på Slesvigs vestkust,
utanför Nordstrand, af hvilken den förr utgjorde
en del. Omkr. 80 qvkm. 2,061 innev. (1880). Jfr
Nordstrand.
Pelzel, Frans Martin, tsjechisk historiker,
f. 1734, blef 1792 förste innehafvaren af den
nyinrättade lärostolen för tsjechiska språket och
literaturen vid Prags universitet. Död 1801. Hans
första arbete, som väckte någon uppmärksamhet, var
en Kurzgefasste geschichte der Böhmen (1774). Af
hans historiska arbeten må vidare nämnas Kaiser
Karl IV (1780–81) och Apologie des kaisers Karl
IV (1785), Böhm., mähr. u. schles. gelehrte und
schriftsteller aus d. orden der jesuiten (1786),
Lebensgeschichte des königs Wenzeslaus (1788–90)
och Geschichte der deutschen und ihrer sprache in
Böhmen (2 . del. 1788–91) samt Nová kronika ceská
(till 1378; 3 bd 1791–97). Tillsammans med
Dobrovský utgaf han »Scriptores rerum bohem.», bd 1–2
(1783–84). För öfrigt utgaf han Balbins Försvar
för det tsjechiska språket (1775) och författade
Grundsätze der böhm. grammatik (1795, 1798). P. torde
genom sina arbeten hafva mer än någon annan samtida
bidragit att väcka tsjechernas nationalkänsla.
Lll.
Pemar (F. Paimio), kustsocken i Åbo och
Björneborgs län, Piikkis domsaga och härdad, utgör
ett imperielt pastorat af 2:dra kl., Åbo ärkestift
och domprosteri. Inom socknen ligger S:t Jakobs
bönehus, fordom kalladt »Sju socknars kyrka». Areal
284 qvkm. Befolkningen finsktalande, 3,792 personer
(1885). A. G. F.
Pemba, ö på östra kusten af Afrika, under 5° s. br.,
n. om ön Sansibar, hvars sultan den tillhör. Ön har
en areal af 964. qvkm. och omkr. 10,000 innev, samt
är mycket fruktbar.
Pembroke [-bråk]. 1. Sydvestligaste grefskapet i
Wales (England), begränsadt i ö. af grefskapen
Cardigan och Carmarthen, i s. af Bristolkanalen
samt i v. och n. af S:t Georgskanalen. Areal 1,593
qvkm. 91,824 innev. (1881). Till större delen är
P. en svagt kuperad slätt, mot n. öfvergående i
bergland, Preseley range (högsta toppen 535 m.),
som går från ö. till v. och delar grefskapet i två
delar. Kusten utlöper i en mängd uddar (S:t David’s
head längst i v., S:t Goven’s head i s.), är brant
och klippig samt bildar en mängd bukter, af hvilka
flere hafva utmärkta hamnar. I n. ligga Newport och
Fishguard bay. i v. den stora S:t Brides bay och
i. s. v. Milford haven, en af de bästa och största
hamnar i England. Vid vestra och södra kusten ligga
flere öar och ögrupper. Hufvudfloder äro Teifi, som
bildar gräns mot Cardigan, samt de båda Cleddy, hvilka
falla ut i Milford haven. Den odlade jorden upptager
omkr. 77 proc. af hela arealen. Ladugårdsskötsel
bildar hufvudnäringen, i synnerhet i n. Af vigt äro
äfven fiske samt brytning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
