Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pilgrimen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en staf med två knappar, en väska (»skräppan»),
kurbits-flaskan samt en rundkullig hatt med framtill
uppvikt brätte. Pilgrimer till Heliga landet hade rätt
att på hatten eller eljest på klädnaden anbringa ett
kors och buro en palmqvist med sig hem (i Norden
kallades en pilgrim derför ofta palmari,
palmfarare), andra prydde gerna hatten med snäckskal. Deras
personer voro okränkbara; de sluppo erlägga tull
samt egde rätt till herberge, eld och vatten under
vägen, de fattigare äfven till föda. Deremot voro
de förbundna till kyskhet och andra asketiska bruk,
tills löftet uppfylts. – Under de senaste årtiondena
har den klerikala reaktionen å nyo satt pilgrimsfärder
i scen, hufvudsakligen för Maria-kultens främjande,
i synnerhet i Frankrike (Lourdes m. fl. platser).
Pilgrimen, signatur för romanförfattarinnan Ulrika
Sofia von Strussenfelt.
Pilgrimfarthers, Eng., »pilgrimsfäderna». Se
Nord-Amerikas förenta stater, sp. 1241, och Plymouth.
Pilgrimsfalken, Falco peregrinus (F. communis),
zool., hör till underfamiljen falkar (Falconini) inom
dagroffoglarnas familj (Falconidae) af roffoglarnas
ordning (Accipitres) och foglarnas klass. Hannen
har hufvudet och halsen ofvan svartaktiga, ryggen
och vingtäckarna askblå, med svarta spolar och
svartaktiga tvärfläckar, öfvergumpen ljusblå,
med svartaktiga tvärband, strupen hvit, på ömse
sidor begränsad af en bred, svart fläck, magen och
kroppssidorna gråhvita, med svartaktiga tvärstreck,
och öfriga undre delar hvita, med rostgulaktig
anstrykning, små, svarta längdstreck på framhalsen
och frambröstet samt längre bakåt med bredare,
rundade eller hjertlika fläckar. Handpennorna äro
svartbruna, med rostgulaktigt hvita fläckar i inre
fanet, stjerten grå, med bruna tvärband och grå
spets. Längden stiger till 40 cm. Honan är på ryggen
och vingtäckarna gråbrun, med ljusare grå tvärstreck
och ändkanter, på öfvergumpen askblå, med mörkbruna
tvärband. Undertill har hon större fläckar, hvarjämte
den rostgulaktiga och gråaktiga färgen är mindre
tydlig eller ock saknas. Längden går till fullt 44
cm. Pilgrimsfalken ströfvar omkring öfver större
delen af jorden; hans häckningsområde sträcker
sig öfver nästan hela Europa, mellersta Asien och
Amerikas nordligare delar. Sitt bo lägger han i branta
klippväggar, höga träd eller ock på någon jordhög,
sten o. dyl. Han synes lifnära sig uteslutande af
foglar, både större och mindre samt blir härigenom
högeligen skadlig (se fig. i art. Falkslägtet).
C. R. S.
Pilgrim’s progress. Se Bunyan.
Pilgäddor, Sphyraena Art., zool., ett till de
taggfeniga fiskarnas ordning hörande slägte
bland benfiskarna, utgörande en egen familj,
Sphyrcenidae. Hithörande arter äro i allmänhet
ganska storväxta, af långsträckt, nästan cylindrisk
kroppsform, med stort gap och kraftigt utvecklade
tänder. Sjutton arter finnas i de tropiska och
subtropiska hafven. Pilgäddan, S. vulgaris Cuv.,
från Medelhafvet, var väl känd af de gamle och fick
namnet pilgädda till
följd af den utomordentliga snabbhet, med hvilken hon
i rak riktning skjuter fram genom vattnet. Längden
omkr. 1 m. I vestra Indien lefver en betydligt
större art, barracudan, S. picuda Bl., som uppgifves
blifva 2–3 m. lång och till följd af sin styrka och
rofgirighet af badande personer fruktas lika mycket
som hajarna, ja ännu mer, emedan hon ej liksom dessa
låter bortskrämma sig af buller. Pilgäddornas kött
är groft, men ätes dock, ehuru det stundom visat sig
vara giftigt. R. L.
Pilhamn. Se Ingarö.
Pilica [-li’tsa], stad i rysk-polska guvern Kielce,
vid floden P. (biflod till Weichsel), hvilken bildar
gräns mellan guvern. Kielce och Radom på högra samt
Piotrkow och Varsjav på venstra sidan. Omkr. 4,000
innev
Pilimiktion (af Lat. pilus, hår, och mingere,
pinka), med., »hårpinkning», en förment åkomma, som
skulle bestå deri att hår afgå med urinen. Någon
hårberedning i blåsan (trichiasis vesicae)
förekommer emellertid ej. Deremot har det händt,
att en hårbildande dermoidcysta från äggstocken
genomträngt urinblåsans vägg och meddelat blåsan sitt
innehåll af hår m. m. F. B.
Pillau, hamnstad i preussiska regeringsområdet
Königsberg (Ostpreussen), ligger mellan Östersjön och
Frisches haff på södra änden af en af flygsand bildad
landtunga vid inloppet till haffet (Pillauer tief),
som beherskas af en fästning och starka kustfort
jämte sjöminor. 3,225 ännev. (1880). Staden står
genom jernväg i förbindelse med Königsberg och är
Königsbergs, Elbings och Braunsbergs egentliga
sjöhamn. Navigationsskola, realprogymnasium. –
P. var Königsbergs uthamn redan 1626. när Gustaf II
Adolf under sitt polska fälttåg bemäktigade sig och
befäste orten. Genom stilleståndet i Altmark 1629
behöll Sverige den vigtiga hamnen, men måste genom
fördraget i Stuhmsdorf (1635) afstå såväl denna som
öfriga preussiska hamnar. 1725 blef P. stad. 1807
försvarades fästningen tappert mot fransmännen. 1812
öfverlemnades den åt desse under det ryska fälttåget,
men gaf sig d. 6 Febr. 1813 genom kapitulation åt
ryssarna, som genast återgåfvo den åt Preussen.
Pillauer tief [tif]. Se Frisches haff.
Piller (Lat. pilula, egentl. liten kula, dim. af
pila, boll), farmak., en ofta begagnad form för vissa
läkemedels tillredning. Pillerna äro små, runda kulor
af en ärtas storlek eller mindre (10–20 cg. i vigt),
sammansatta af ett eller flere verksamma medel,
blandade med arabiskt gummi, växtslem (pulver, som
innehåller sådant), någon syrup eller annat ämne, som
kan åstadkomma en bildbar massa, hvilken sedan medelst
en särskild pillerapparat delas i föreskrifvet
antal små delar, som derefter antingen (och i Sverige
vanligen) trillas mellan fingrarna, tills de erhålla
klotrund form, eller ock (å större apoteksinrättningar
eller farmacevtiska fabriker i utlandet, förnämligast
i Nord-Amerika) pressas i små formar till något
plattade små kulor. För att de sålunda beredda
pillerna icke må klibba tillsammans med hvarandra,
beströs de med nickt eller något pulver,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
