Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polariskop, fys., benämner man företrädesvis mera invecklade apparater, som tjena till att skilja polariseradt ljus från opolariseradt - Polarissima är namnet på en liten fixstjerna af storleken 9,3 - Polaritet, fys., egenskapen att bilda poler - Polarland kallar man med ett gemensamt namn de inom polcirklarna belägna landområdena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
polariskopen äro konstruerade af
Arago, Savart, Senarmont m. fl.
R. R.
Polarissima är namnet på en liten fixstjerna
af storleken 9,3. Denna stjerna är, såsom det
latinska namnet antyder, af alla observerade
stjernor den, som ligger närmast polen. Medan
polstjernans poldistans är 1° 20’, är Polarissimas
blott 7’. Inställes en vanlig astronomisk kikare
mot polen, så beskrifver bilden af denna stjerna
under dygnets lopp en cirkel i instrumentets
synfält utan att någonsin lemna detsamma.
K. B.
Polaritet, fys., egenskapen att bilda poler. Denna
egenskap finnes hos magnetismen, hos
galvaniska strömmen och hos åtskilliga andra
fysiska fenomen.
Polarland kallar man med ett gemensamt namn de inom
polcirklarna (n. om 66,5° n. br. och s. om 66,5°
s. br.) belägna landområdena. I mera inskränkt
mening förstår man med polarland endast de omkring
nordpolen belägna s. k. arktiska områdena: de
nordligaste delarna af de kring nordpolen belägna
kontinenterna samt öarna i Norra Ishafvet. Af Europa
höra dit nordligaste Skandinavien, som i Nordkap
når 71° 7’ n. br., halföarna Kola och Kanin samt
nordöstligaste delen af europeiska Ryssland, af Asien
tundrorna i norra Sibirien, hvars nordligaste udde,
Kap Tjeljuskin, ligger under 77° 43’ n. br., af norra
Amerika en smal kustremsa från Fox kanal till Berings
sund, hvilken i Kap Murchison på halfön Boothia Felix
når 72° n. br. De förnämsta öarna och ögrupperna äro,
från v. till ö. räknadt, Grönland, Spetsbergen,
Kung Karls land, ögruppen Frans Josefs land, de
enstaka öarna Jan Mayen och Beeren Eiland, Kolgujev,
Novaja Zemlja, Vaigat, Golovin, Ensomheden,
Nysibiriska öarna, Wrangels land samt den vidsträckta
arkipelagen n. om amerikanska fastlandet, skild från
Grönland genom Davis sund, Baffins vik, Smith sund,
Kaneviken, Kennedy- och Robeson kanalerna och från
den amerikanska kusten genom Hudsons sund, Roe’s
Welcome, Fury- och Heclasundet, Bellot-, Ross- och
Simpsonsunden, Deasesundet samt Dolphin-sundet. Till
denna arkipelag höra följande öar: Lincoln-Grant
land, n. v. om Grönland, Parry-öarna (North Devon
jämte Grinnell land, Cornwallis, Bathurst, Melville,
Eglinton, Prince Patrick m. fl.) samt s. om dessa,
skilda från dem genom Lancaster-, Barrow-, Melville-
och Bankssund, det af flere fjordar splittrade Baffins
land, Cockburn land, North Somerset, Prince of Wales
land, Victoria land, Wollaston land, Prince Albert
land samt Banks land. Öarna i polarregionen beräknas
af Behm och Wagner hafva en areal af 3,712,455
qvkm., deraf Grönland och arktiska Amerika 3,470,800
qvkm. Hela det af polcirkeln omslutna området utgör
nära 21 1/4 mill. qvkm.
Endast spridda drag kunna meddelas rörande detta
områdes fysiska geografi, emedan en tredjedel af
detsamma är fullkomligt obekant land. Köld och is
är det mest utmärkande för polarlanden. Enligt
Doves isotermkartor bilda isotermerna omkring polen
ellipser, som ordna sig omkring tvänne köldpoler,
den ena i
Nord-Amerika (i nordvestra delen af Parryöarna),
den andra i östra Sibirien. Mildast tyckes
vintern vara under Berings sunds och Spetsbergens
meridianer. Temperaturen tyckes bero på utsträckningen
af fruset land eller fast is å ena sidan samt närheten
till öppet vatten och rörlig is å den andra. Vid
Banks land (74° n. br., 118° v. lgd) fann M’Clure
årstemperaturen vara
- 16,8°, temperaturen under 3 sommarmånader + 1,6°
och under 3 vintermånader - 20,9°, och Belcher
fann motsvarande siffror i Northumberlandsundet (77°
n. br. och 97° v. lgd) vara - 18,4°, - 0,6° och
- 24,3°. Vid Stora Slafsjön i Nord-Amerika fann
Richardson temperaturen under 3 sommarmånader
uppgå till + 9,4°, under 3 vintermånader till
- 17,1° och för året till - 12,8°. Vestra kusten
af sydligaste Grönland har ungefär samma klimat som
Island eller Norges nordligaste kust, med jämnt
aftagande temperatur norr ut. Årstemperaturen
vid Julianehaab, den sydligaste af de danska
kolonierna, är + 0,5° och vid Upernivik,
den nordligaste, - 10,6°. Medeltemperaturen för de
3 sommarmånaderna är på båda ställena + 8,9°,
men för de 3 vintermånaderna - 6,6° på förra
och - 21,6° på senare stället. De nordligaste
observationer, som någonsin tagits under ett helt år,
anställdes på »Alert» vid Floeberg Beach under 82°
27’, och samtidigt (1875–76) togos observationer på
»Discovery» i Lady Franklin bay under 81° 44’ n. br.
Resultaten voro på förra stället: sommartemperatur
+ 1,1°, vintertemperatur - 38°, årstemperatur
- 19,4°, på senare stället resp. + 0,6°, - 38,2° och
- 20° C. Minimitemperaturen var på förra stället
- 58,3°, på det senare -56,6°, båda i Mars
månad. Dessa iakttagelser må jämföras med dem
Nordenskiöld gjorde vid Mosselbay på norra kusten
af Spetsbergen (79° 54’ n. br.) samt Weyprecht och
Leigh Smith på södra kusten af Frans Josefs land.
Vid dessa stationer äro vintrarna mindre stränga till
följd af granskapet till öppna hafvet. På Frans
Josefs land var minimum under vintern - 41,7°
och medeltemperaturen - 32,2°. Vid Vegas
vinterqvarter på 67° 5’ n. br. var minimum
under vintern - 45,7°. Kölden är i Sibirien vida
intensivare längre in i landet. Gamla verldens
köldpol tyckes vara belägen i granskapet af staden
Verchojansk (67° 34’ n. br., 133° 51’ ö. lgd),
der årstemperaturen är - 16,7°, medeltemperaturen
för Juli + 15,4° och för Jan.
- 48,9° och en köld af - 63,2° iakttagits.
Temperaturen och isens rörelser äro
beroende af vindarnas riktning, men inga generella iakttagelser
rörande dessa kunna med fördel göras, förrän vår
kännedom om polartrakterna är mera fullständig. Ett
af de mest intressanta dragen är den olikhet i
temperatur vindarna förorsaka på vissa ställen under
vintermånaderna. Så var i Jakobshavn på Grönland
medeltemperaturen i Febr. ett år (1872) - 9°, ett
annat år (1863) - 31,7°. Man har anmärkt, att vintertemperaturen
stiger, när vinden blåser från de inre
glaciererna. Grönland är omgifvet af trakter,
som hafva ytterst olika vintertemperatur. Medan det
å ena sidan är en intensiv köld i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
