Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poseidon (Poseidaon m. m.), en af den forngrekiska mytologiens öfvergudar, son af Kronos och Rhea, broder till Zevs och Pluton, är herskare öfver hafvet - Posen. 1. Provins i Preussen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sinsemellan stridiga lokal- och stamsagor. Med Amfitrite
har han sonen Triton, men derjämte med nymfer och
dödliga qvinnor en talrik skara afkomlingar,
hvilka i allmänhet ärft sin faders trotsiga
och ohändiga lynne (t. ex. cyklopen Polyfemos,
Antaios, Amykos, Kerkyon). Helgedomar egde P. inom
Grekland i stort antal och ingalunda uteslutande
i kuststäderna. Berömdast voro de på Isthmos,
der de hvartannat år firade isthmiska spelen (se
d. o.) stodo under hans beskydd, på ön Kalaureia och
på udden Mykale, der hans tempel var mötesplatsen
(Panionion) för de Joniska städernas förbund, likasom
den Joniska förbundsfesten (panionia) der firades till
hans ära. Af skalderna betecknas P. bl. a. såsom
»jordfamnaren» (gaieochos), emedan hafvet omsluter hela
jorden, men äfven såsom »jordskakaren» (enosigaios,
enosichthon, seisichthon), med afseende på de
våldsamma yttringarna af hans vrede. Af den bildande
konsten framställes han under en typ, som närmar
sig Zevstypen, men saknar dennes lugna och milda
majestät. Kroppsbyggnaden är smärtare, muskulaturen
kraftigare och anletsdragen hårdare. Hår och skägg
äro mörka, yfviga och böljande, ögonen mörkblå. Han
bär en mantel af mörk färg och i handen den väldiga
treudden (triaina), hvilken jämte delfinen är
hans stadigvarande attribut. – Inom den romerska
mytologien motsvaras P. af den italiske sjöfarts-
och vattenguden Neptunus (beslägtadt med navis,
skepp, och nebula, dimma), på hvilken efter hand
öfverflyttades alla de drag, som tillhöra den grekiske
P. I likhet med denne gällde han såsom de ridderliga
idrotternas beskyddare (N. equester) och hade i
sådan egenskap ett tempel och altare vid Circus
flaminius och äfven ett altare i Circus maximus,
der hans dyrkan synes hafva sammansmält med den, som
egnades åt en äldre italisk gud Consus (se d. o.). Han
kallades derför på denna plats N. Consus och de till
hans ära firade spelen consualia. A. M. A.
Posen [påsen]. 1. Provins i Preussen, begränsas i
ö. af ryska Polen, i n., v. och s. af preussiska
provinserna Westpreussen, Brandenburg och
Schlesien. Areal 28,958 qvkm. Provinsen är
öfvervägande slättland af 80–120 m. höjd öfver
hafvet, med många sumpiga, sandiga och skogiga
sträckor samt en mängd små sjöar och dammar. I
n. stöter den delvis till den der tämligen brant
stupande uralsk-baltiska landåsen; i s. har den
några framskjutande upphöjningar af den schlesiska
landåsen. Egentliga berg saknas med undantag af Lysa
Gora vid polska gränsen s. om Warthe. Större delen af
provinsen tillhör Oders flodområde; dess biflod Warthe
är provinsens hufvudflod. Andra till en del flott- och
segelbara floder äro Warthes bifloder Prosna, Obra,
Welna och Netze, Oders biflod Orla samt Brahe, biflod
till Weichsel, hvilken sjelf berör provinsen i dess
nordöstligaste del. Sjöarna upptaga en areal af 330
qvkm. Utom den för förbindelsen mellan Weichsel och
Oder högst vigtiga, 1773–74 anlagda Bromberg-kanalen
(26 km. utom de kanaliserade Netze och Brahe) och
några kanaliserade flodsträckor finnas inga
segelbara kanaler. Klimatet är kontinentalt; staden
Bromberg har en årstemperatur af 7,6° C., staden Posen
8° C. Frånvaron af större höjder samt det mot ryska
slätterna öppna läget göra, att nederbörden ej är stor
(i Bromberg 514 mm., i Posen 505 mm.). –
Hufvudnäringarna äro jordbruk och ladugårdsskötsel. Af hela
arealen voro 1883 62 proc. åker och trädgårdar,
8 proc. äng, 20 proc. skogbärande mark, 10
proc. betesmarker, improduktiv mark, bebyggda
platser etc. Vinrankan odlas i sydvestligaste
delen, vid Bomst. God och bördig jord finnes i
Warthe- och Netze-dalarna och i de genom afdikning
och torrläggning för kultur vunna kärrmarkerna,
hufvudsakligen således i mellersta och östra delarna
af provinsen. Sandiga och mindre bördiga trakter
äro öfvervägande vid schlesiska och brandenburgska
gränsen. Landets mineraltillgångar äro inskränkta till
brunkol och salt. Industrien är af jämförelsevis ringa
omfattning. Deremot är handeln liflig, i synnerhet
i trävaror och landtmannaprodukter, och underlättas
genom ett nät af segelbara floder. Befolkningens
antal uppgick 1885 till 1,715,618 pers., deraf
531,722 protestanter, 1,131,869 katoliker, 50,866
judar och 1,161 andra. Katolikerna äro hufvudsakligen
polacker, af hvilka finnas omkr. 950,000 i P., medan
den stora massan af tyskar är protestantisk. Omkr. 65
proc. tillhöra landtbefolkningen. – I administrativt
hänseende är landet deladt i 2 regeringsområden: Posen
(17,509 qvkm., 1,106,959 innev.) med 27 och Bromberg
(11,449 qvkm., 608,659 innev.) med 13 kretsar. Till
tyska riksdagen sänder prov. 15 ledamöter. I
Preussens Andra kammare är den representerad af
29 ombud, i Första kammaren af 19 medlemmar. Jämte
westpreussiska kretsen Deutsch-Krone hör P. under
oberlandesgericht i Posen, under hvilken sortera 7
landgerichte och 58 amtsgerichte. Uppsigten öfver
den evangeliska landskyrkan utöfvas af konsistorium
i Posen. Katolikerna lyda under de för alltid
förenade, men med särskilda metropolitankapitel
försedda ärkebiskopsstiften Posen och Gnesen; en del
af regeringsområdet Bromberg lyder under den gnesenska
suffraganbiskopen i Kulm. Provinsialregeringens
säte är staden Posen. Af bildningsanstalter eger
P. ett betydligt antal (t. ex. 7 seminarier,
14 gymnasier, 2 progymnasier, 4 realgymnasier,
o. s. v.), men folkbildningen är i P. sämre än i
någon annan preussisk provins. I P. finnas bl. a. 3
döfstumanstalter, 1 blindinstitut och 1 högre
landtbruksskola. P. var fordom en del af konungariket
Polen. Vid Polens första delning 1772 kom området
n. om Netze (det s. k. »Netzedistriktet») och 1793
den öfriga delen af provinsen till Preussen. Åren
1807–15 hörde P. till hertigdömet Varsjav. Den polska
nationalitetens allt tydligare framträdande öfvertag
inom P. har nyligen ledt till åtskilliga åtgärder,
hvilka afsett häfdandet af den tyska nationalitetens
öfvervigt. Så har genom lagen af d. 28 April 1886
stälts till statsregeringens förfogande en fond af 100
mill. mark, afsedd bl. a. för inköp af jordegendom,
som sedan i mindre lotter mot billiga vilkor skall
föryttras eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
