Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Posse, Karl Henrik - 8. Posse, Johan August - 9. Posse, Knut Göransson - 10. Posse, Arvid - 11. Posse, Fredrik Arvidsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kärnakoski samt befordrades 1791 till sekundmajor
vid Södermanlands regemente. I 1807 års krig med
fransmännen i Pommern utvecklade han en utmärkt
förmåga som anförare och stor personlig tapperhet,
i synnerhet då han efter den sårade general Vegesack
öfvertog befälet öfver arméns högra flygel på dess
reträtt. Under den derpå följande belägringen af
Stralsund behöll P. sitt befäl och belönades för sina
förtjenster med svärdsordens stora kors. På våren 1808
utnämndes P. till öfverste i armén och öfveradjutant
samt blef brigadchef vid venstra flygeln af armén
mot Norge med qvarter i Bohus län. Ett par månader
före revolutionen 1809 blef han chef för Skaraborgs
regemente. I Vestra arméns åtgärder för åvägabringande
af en statshvälfning ville P. ej aktivt deltaga, men
lofvade att icke motsätta sig planen, ett löfte, som
var af så mycket större vigt, som ofverbefälhafvåren,
frih. Cederström, för sjukdom åt honom öfverlemnade
sitt befäl. Efter revolutionen utnämndes P. till
generaladjutant och spelade i de underhandlingar,
som fördes med prins Kristian August (Karl August) om
dennes antagande till svensk tronföljare, en verksam
rol. Den 29 Maj 1809 hade han med prinsen i Svinesund
det vigtiga samtal, hvarunder denne lofvade att, om
han af svenska riksdagen valdes, antaga valet, hvilket
löfte P. i början af Juni personligen öfverförde till
regeringen i Stockholm. Hos kronprinsen Karl Johan,
som såväl förstod att bedöma militärisk duglighet,
vann P. synnerlig ynnest. Kort före krigets utbrott
1813 befordrades han till generalmajor och chef
för 2:dra arméfördelningen i Tyskland och Danmark,
deltog i bataljerna vid Gross-Beeren och Dennewitz
samt intog med sina trupper Frederiksorts fästning
i Holstein. I fälttåget mot Norge 1814 anförde
han 1:sta arméfördelningen och användes vid
underhandlingarna om föreningen med Sverige. Han
belönades 1814 för sina tjenster med generallöjtnants
n. h. o. v. Under de följande fredsåren egnade
han oafbrutet sina krafter åt armén, 1816–33
såsom inspektör för 4:de infanteri-inspektionen,
1833–37 såsom generalbefälhafvare i 3:dje
militärdistriktet. Under tiden blef han grefve, 1826,
(han slöt sjelf sin grefliga gren) och general af
infanteriet, 1832, samt utnämndes 1836 till En af
rikets herrar. P. dog i Mariestad d. 4 April 1843.
P. S.
8. Posse, Johan August, friherre, rättslärd,
publicist, den föregåendes kusins son, föddes på
Ulfstorp i Vestergötland d. 18 Mars 1815 och blef
1832 student i Upsala. Redan innan han afslutat
sina juridiska studier, lät han inskrifva sig såsom
e. o. kanslist i Handels- och finansexpeditionen och,
1838, såsom e. o. amanuens i Riksarkivet. Efter
att derpå 1839 hafva aflagt juris kandidatexamen
inskrefs han i Svea hofrätt, utnämndes 1843
till vice häradshöfding, var 1851–61 ledamot af
riddarhusdirektionen, blef 1852 förste amanuens
i Riksarkivet och 1853 aktuarie derstädes. Hans
vetenskapliga arbete: Bidrag till svenska
lagstiftningens historia från slutet af sextonde
århundradet till
stadfästelsen af 1734 års lag (1850), är af stor
betydelse för juridikens studium i Sverige. Från
1853 till sin död utgaf P. den i en ädel anda
hållna och då med synnerlig omsorg redigerade
tidningen »Väktaren, tidning för stat och
kyrka». Han dog i Stockholm d. 5 Juni 1865. –
Om P:s hustru i 2:dra giftet se Ehrenborg 3.
P. S.
C. Grefliga ätten P.
9. Posse, Knut Göransson, krigare,
öfverståthållare, född å Tisselgård i
Vestergötland, anställdes helt ung som page
vid hofvet, blef 1673 fänrik vid Lifgardet och
avancerade under det danska kriget till major vid
samma regemente (1679). 1686 befordrades han
till öfverstlöjtnant, förflyttades 1696 till
chefsposten för Drabanterna till häst och Lifgardet
till fot och utnämndes s. å. till friherre.
Under Karl XII bevistade han först såsom
generalmajor och från 1703 såsom generallöjtnant
de vigtigaste krigshändelserna: landstigningen på
Själland, slaget vid Narva, öfvergången öfver Düna,
slaget vid Klissov, belägringen af Thorn m. m. I
Dec. 1705 utnämndes han till kungligt råd och
öfverståthållare i Stockholm samt upphöjdes 1706 i
grefligt stånd. Hans slägting och efterträdare i
tjensten såsom chef för gardet, frih. K. M. Posse,
gjorde honom svåra tillvitelser för det sätt, hvarpå
han skött sitt regementes finanser. P. afled d. 7
Aug. 1714 i Stockholm. P. S.
10. Posse, Arvid, krigare, riksråd, den föregåendes
son, född i Stockholm d. 23 Nov. 1689, gick
1705 till Polen såsom volontär vid Lifgardet,
deltog i slagen vid Grodno (1706) och Holofsin
(1708) samt i svenska härens strapatser ända till
slaget vid Poltava (1709), hvarest han blef fången.
Efter ett par år lyckades han fly, fick 1711 vid
hemkomsten kaptens fullmakt och utnämndes 1716 till
generaladjutant. 1717 blef han öfverstlöjtnant
vid lifgardet, var med vid Fredrikshall och
ett af vittnena till konungens död 1718.
1720 befordrades P. till öfverste, 1727 till
chef för Lifgardet och 1737 till generalmajor.
Då hattpartiet, till hvilket han slutit sig, 1739
kom till makten, var P. en af dem, som insattes i
den ombildade senaten. Såsom rådsherre »var och
förblef han en politisk obetydlighet, som dock
ej lät sig bruka till att blindt understödja
det parti, som insatt honom i rådet». P.
afled i Stockholm d. 30 Jan. 1754.
P. S.
11. Posse, Fredrik Arvidsson, krigare, den
förres son, född d. 17 Maj 1727, tjenade 1735–50
vid Lifgardet, blef sistn. år major vid Helsinge
regemente, förde under Pommerska kriget 1758–59
såsom chef Elfsborgs regemente och utnämndes 1760
till öfverstlöjtnant vid Kronprinsens regemente
och 1762 till öfverste i armén. 1766 insattes han
af mössrådet i den nybildade fästningskommissionen
för Finland och mottog 1769 chefskapet öfver
Nylands regemente. När Aug. Ehrensvärd till följd
af ålder och sjuklighet under 1771 års riksdag begärde
sitt afsked, togo sig sekreta utskottets mössor
för att till hans efterträdare som chef för arméns
flotta i Juli 1772 utnämna P. Trots det förtroende,
som sålunda visades honom af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
