Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Post Christum natum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ordinarie Post-Tijender (1678 16/7–80). Tidningen
utkom vanligen på tisdagarna, liksom ock dess
fortsättning Swenska Mercurius 1681–85,
hvilken fr. o. m. 1682 utbytte det gamla
qvartformatet mot oktav. Såsom bihang dertill
utkom å obestämda tider på lördagarna Swenska
Post-Ryttaren (i 8-sidigt oktavformat),
innehållande utförligare berättelser om krigen m.
m., hvilken fortgick blott från Jan. 1682 t. o.
m. Mars 1684, hvarefter »Swenska Mercurius»
i stället utgafs äfven på lördagarna t. o. m. d.
6 Dec. 1684. Med 1686 började Ordinarie
Stockholmiske Posttijdingar, hvilka utkommo på
måndagarna t. o. m. d. 3 Nov. 1702, derefter
på tisdagarna till 1716 års slut (i 8- à 4-sidigt
oktavformat). 1717–18 utgåfvos i deras ställe
Stockholmiske Kundgiörelser i mycket glesa
fjerdedels oktavark. Under Karl XII:s vistelse i
Lund och med anledning af regeringens säte
derstädes utgafs Lundska Courant (eller Onsdagz
och Lögerdagz) Post-Tijender, hvaraf blott 41
nummer utkommo 1717 och åtminstone 34
nummer 1718. Följande år utgafs ingen tidning, och
1720 vidtogo Stockholmiske Post-Tidender, i
början på torsdagarna, men fr. o. m. d. 20 Febr. 1720
på lördagarna till 1721 års slut. Derefter
ändrades formatet till qvart, och bladet utgafs
under namnet Stockholmske Post Tidningar på
måndagar t. o. m. 1735. I början af detta år
antogs titeln Stockholms Post Tidningar,
hvarunder tidningen sedan fortgick t. o. m. 1820,
samt utkom 2 ggr i veckan (måndag och
torsdag) t. o. m. 1792, derefter 3 ggr i
veckan (måndag, torsdag och lördag). Såsom
supplement till »Stockholms Post Tidningar»
utgåfvos i fyrsidiga qvartnummer 1 gång i
veckan »Anmärkningar wid Swenske
Post-Tidningarne», från d. 18 Mars 1734 till 1735 års utgång
af amanuensen, sedermera kanslirådet C. R.
Bergh, 1736–48 af sekreteraren vid
Generalpostkontoret A. Rydman samt 1749–60 af
kanslisten, sedan 1759 öfverpostdirektören M.
Benzelstierna. Denne erhöll d. 12 Aug. 1760
privilegium att vid sidan af »Stockholms Post
Tidningar», som hufvudsakligen voro afsedda för
utrikes nyheter, utgifva Inrikes Tidningar,
afsedda för inhemska nyheter. Denna tidning
började utgifvas d. 26 Nov. 1760 och utkom på
samma dagar som Post Tidningarna t. o. m. 1792,
men derefter på tisdagar, onsdagar och fredagar
till 1820 års slut, hvarefter båda tidningarna
förenades till en, Stockholms Post- och
Inrikes-tidningar, som utgafs hvarje söckendag. Från
d. 5 Febr. 1821 kallas den blott Post- och
Inrikes Tidningar, hvilken titel var förändrad
till Sveriges Statstidning eller Post- och Inrikes
Tidningar under tiden d. 1 Dec. 1834–d. 14
Dec. 1844, hvarefter dess förra, ännu i dag
bibehållna titel återtogs.
Formatet förändrades vid 1825 års början till
folio, först 2-spaltig, sedermera 3-spaltig
1834–Maj 1847, 4-spaltig t. o. m. 1864 samt 5-spaltig
1865–83, hvarefter dess nuv. 6-spaltiga format
vidtog. På senare tider har den derjämte
esomoftast utkommit i 6- à 8-sidiga nummer.
Prenumerationspriset å Ordinari Post-Tijdender var
1645 1 1/2 rdr spec., under 1700-talet vexlade
priset från 4 dlr kopparmynt (= 1,77 kr. i vår
tids mynt oafsedt penningevärdets fall) år 1723 till
1 rdr 20 sk. specie (= 5,60 kr.) år 1793, under
1800-talet från 1 rdr 40 sk. banko (= 2,75 kr.)
år 1813 till 10 rdr 32 sk. banko (= 16 kr.) år
1852. År 1860 bestämdes det till 12 rdr rmt
och 1878 till det nuv., 15 kr.
Utgifvandet af posttidningarna tillkom enligt de
för postmästaren J. Beijer 1643 och 1645
samt för hans son postdirektören J. G. Beijer
1673 utfärdade instruktionerna postmästaren i
Stockholm såsom tjensteåliggande. Genom Karl
XI:s resol. d. 17 Mars 1685 afskildes
»gazet- och adviswäsendet aldeles från postwäsendet,
dit det intet bör höra». Samtidigt erhöll
Kanslikollegiet uppdrag att antaga någon vid
detsamma anställd person att uppsätta »Svenska
Gazetten», för hvilket besvär honom skulle lemnas
skälig ersättning, hvarjämte K. M:t beviljade
honom fri post. Registratorn i Kanslikollegium
Chr. Schantz förordnades att från 1686 års
början »skrifva de svenska gazetterna»,
hvarmed han fortsatte till sin död (Okt. 1702).
Hans efterträdare som registrator, S. Barck,
erhöll i Nov. 1702 samma uppdrag.
Posttidningarnas utgifvande synes småningom
blifvit ansedt för »en syssla, som borde förrättas i
kansliet under inseende af den sekreterare, som
hade expeditionen af postsakerna». Under
öfverpostdirektörens inseende stod
posttidningarnas utgifvande t. o. m. 1791. Sålunda
anmodades öfverpostdirektören L.
Klinckowström d. 17 Dec. 1756 »foga anstalt
derom» att när personer, som på sin tjenst
innehaft kungl. fullmakt, aflidit, de till
kansliet derom insända underrättelserna »tidigt
i Gazetten införde warda». Sedan hans
efterträdare, statssekreteraren M. Benzelstierna,
som d. 27 Mars 1759 blifvit utnämnd till
öfverpostdirektör d. 11 Mars 1791 aflidit och
hans arfvingar till årets slut fått uppbära
inkomsten af såväl Stockholms Post Tidningar,
»hvilken Benzelstierna uppå dess lön varit
anslagen», som ock af Stockholms Inrikes
Tidningar, »hvilken honom personligen
tillkommit», anvisade Gustaf III genom
privilegium d. 20 Dec. 1791 afkastningen af
dessa båda tidningar åt Svenska akademien.
Redan vid akademiens stiftande hade Gustaf III
gifvit henne löfte derom, hvilket äfven
omnämnämndes i dess stat d. 20 Mars 1786.
Samtidigt utsåg konungen tre af akademiens
ledamöter, Rosenstein, Adlerbeth och Nordin, att
besörja och ansvara för tidningarnas utgifvande
och lät å akademiens vägnar genom
hofkanslersämbetet med dem upprätta arrendekontrakt (Jan.
1792) för en tid af 12 år. Åt akademiens
sekreterare, Rosenstein, uppdrogs att vara
tidningarnas utgifvare (1792–1824); till redaktör
utsågs protokollssekreteraren G. Regnér,
hvilken redan förut, från 1784 (efter Chr.
Depkens, som varit redaktör 1753–84), handhaft
redaktionen, och som fortfor dermed till sin
död, d. 22 Mars 1819. Arrendet, som visade
sig vara ganska inbringande för lottegarna,
förnyades gång efter annan. Sedan Nordin, i Mars
1812, aflidit, underskrefs d. 29 Okt. s. å. ett nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
