Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Post Christum natum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbindelser med allmänheten. Bokföringen eger rum vid
ett centralkontor, och medlen förvaltas antingen af
postsparbanken sjelf eller af något annat offentligt
ämbetsverk. – De fördelar en postsparbank kan erbjuda
(framför enskilda sparbanker) äro förnämligast trenne:
1) statens garanti för de insatta medlens säkerhet, 2)
postsparbankens lätta tillgänglighet, derigenom att
insättningar emottagas och utbetalningar verkställas
å alla de tider, då de såsom postsparbankskontor
använda postanstalterna äro öppna för allmänheten,
samt 3) motbokens giltighet öfver hela riket, så
att insättningar och uttagningar å densamma icke
behöfva göras på samma ställe, utan kunna, om första
insättningen har egt rum t. ex. i Ystad, på samma
motbok sedan göras såväl å Ystads som å Haparandas
eller hvilket annat som hälst postsparbankskontor i
hela riket. Postsparbankens lätta tillgänglighet är
naturligtvis af ganska stor och allmän betydelse, då
det ju är ett kändt sakförhållande, att tillfället
gör spararen – liksom tjufven! De »nationella»
(d. v. s. öfver hela riket giltiga) motböckerna
blifva ofta till stor nytta för den mera rörliga delen
af landets befolkning. Statens garanti för de insatta
medlens säkerhet är åter särdeles värdefull för alla
dem, som icke lätteligen kunna bedöma soliditeten hos
de enskilda penninganstalter, åt hvilka besparingarna
annars skulle kunna anförtros. Postsparbanken medför
härigenom i synnerhet för de mindre bemedlade så
väsentliga fördelar, att dessa vida öfverväga de
olägenheter, som nödvändigt måste vara förknippade
med de nationella motböckerna, nämligen: 1) att
utbetalning af innestående medel i regeln icke kan ske
genast vid uppsägningen, emedan underrättelse om den
gjorda uppsägningen måste sändas till postsparbankens
centralkontor och utbetalningsorder derifrån
utfärdas till den postanstalt, der utbetalningen
skall försiggå (hvilken postanstalt, då motböckerna
äro nationella, ofta är långt aflägsen från den,
der uppsägningen gjordes), och 2) att på grund af de
jämförelsevis stora förvaltningskostnaderna eller
(i vissa postsparbanker, t. ex. i den svenska)
äfven till följd af strängare föreskrifter rörande
medlens placering räntan i allmänhet måste sättas
något lägre än i de enskilda sparbankerna (i Sverige
f. n. 3,6 proc. mot 4 proc. i de solidaste enskilda
sparbankerna). För dem, som hafva endast smärre belopp
innestående, kan ränteskilnaden icke hafva någon
särdeles afsevärd betydelse; och det är företrädesvis
de mindre bemedlade, som postsparbanken vill göra till
sina kunder, hvarför den vanligen rätt strängt (i
Sverige till 1,000 kr.) begränsar maximum af hvarje
insättares räntebärande tillgodohafvande. Också
utöfvar postsparbanken i allmänhet icke någon
farlig konkurrens med välskötta och solida enskilda
sparbanker eller andra penninganstalter, utan
framkallar genom sin verksamhet hufvudsakligen
nya sparare. Särskildt är postsparbanken egnad
att till sparsamhet väcka det uppväxande slägtet,
då den utfärdar s. k. sparmärken å mycket små belopp
(i Sverige å 10 öre), hvilka sparmärken säljas såväl
å postanstalterna som
hos enskilda försäljare, af hvilka (åtminstone i
Sverige) flertalet torde tillhöra lärarepersonalen
vid rikets folkskolor.
Den första postsparbanken inrättades i England
af Gladstone, såsom lord exchequer, 1861 (med
särskild anledning deraf att svåra missförhållanden,
försnillningar o. dyl. kommit i dagen uti åtskilliga
enskilda sparbanker). För närvarande är Englands
postsparbank hvad kundernas antal beträffar den
största penninganstalt i verlden: omkr. 4 millioner
insättare med en sammanlagd behållning af 1 milliard
kr. – Belgien, Holland, Italien, Österrike, Frankrike,
Sverige, Ungern och Finland samt – utom Europa –
Canada, Indien och Japan hafva f. n. postsparbanker,
som i allmänhet arbeta med god framgång. Om inrättande
af en postsparbank i vårt land aflät K. M:t d. 6 Mars
1883 till riksdagen proposition, kontrasignerad af
dåv. finansministern Themptander. Sedan riksdagen
i skrifvelse d. 28 Maj s. å. anmält sitt i
anledning deraf fattade beslut, utfärdades d. 22
Juni k. förordning rörande postsparbanken. Några
ändringar i det ursprungliga reglementet hafva blifvit
gjorda genom k. kung. d. 13 Juli 1887. Särskilda
föreskrifter för postsparbankens förvaltning äro
meddelade genom k. brefvet d. 21 Sept. 1883. Sveriges
postsparbank började sin egentliga verksamhet
d. 1 Jan. 1884 (sparmärkesförsäljning hade
börjat ett par veckor tidigare). F. n. (d. 31
Aug. 1888) har vår postsparbank 167,602 insättare
med en sammanlagd behållning af omkr. 4 mill. kr.
J. Lr.
Poststaten, sammanfattningen af alla de till
postverket (se d. o.) hörande ämbets- och tjenstemän
samt betjente, utgjordes i Sverige vid 1888 års ingång
– förutom af generalpostdirektören såsom postverkets
chef och ordförande i Generalpoststyrelsen samt
5 byråchefer såsom styrelseledamöter och chefer
för hvar sin af poststyrelsens särskilda byråer
– af följande tjenstemän. A) Inom poststyrelsens
byråer: 2 sekreterare, 1 kamererare och sekreterare,
2 förvaltare (en af postverkets hufvudkassa och en
af postverkets frimärkesförråd), 1 intendent för
persedelförrådet, 1 registrator, 1 notarie och
ombudsman, 5 notarier, 5 aktuarier, 5 revisorer
och bokhållare, 5 revisorer, 48 amanuenser, 1 förste
vaktmästare och 6 vaktmästare. B) Vid postanstalterna:
1) såsom föreståndare 3 postdirektörer, en vid hvart
och ett af postkontoren i Stockholm, Göteborg och
Malmö, 3 postinspektörer, en inom hvart och ett af
de trenne jernvägspostdistrikteri med stationsorter i
förenämnda städer, 186 postmästare, en vid hvart och
ett af de öfriga postkontoren (af 6 olika klasser),
1,744 poststationsföreståndare, en vid hvarje
poststation, 1 postångfartygsbefälhafvare,
130 ångbåtspostexpeditörer, vid
ångbåtspostexpeditionerna; 2) såsom
biträdande tjenstemän vid postkontoren och inom
jernvägspostdistrikten 36 kontrollörer (3 olika
grader), 220 postexpeditörer (2 grader), 356 extra
biträden, 761 ordinarie vaktbetjente och ett stort
antal extra vaktbetjente, hvilka användas såsom
kontorsvaktmästare, brefbärare m. m., hvartill
kommer ett ej obetydligt antal innehafvare af
dispositionsarvoden, d. v. s. arvoden, hvilkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
