Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Potter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oaktadt sorgfälligheten, till en allt friare
och mästerligare framställning. Hans äldsta
bilder äro från 1644, och de ega den nämnda,
litet torra karakteren. Men 1646 har han
redan öfvervunnit detta (Bönder med husdjur;
i München), och 1647 framträder han som färdig
mästare. Från detta år härstammar nämligen
främst den berömda Tjuren i kroppsstorlek
(i Haags museum), framställd med oerhördt lif
och sanning, men öfverdrifvet beundrad och i alla
händelser mycket underlägsen hans framställningar i
mindre skala. Hans öfriga arbeten från samma
år utmärka sig för samma noggranna utarbetning,
såsom Mjölkflickan (i Six’ samling i Amsterdam), De
bägge hästarna (i Louvre) m. fl. Under de följande
åren växer hans förmåga alltmera, och af arbeten
från den tiden må anföras Kon som speglar sig (1648;
i Haag), Kor på en höjd (s. å., i Köpenhamn),
Pissande kon (1649; i Petersburgs Eremitage),
Uppbrott till jagt i »Bosch» vid Haag (1652;
i Berlin). Märkligt är, att utom dessa bilder,
hvilka utgjorde hans styrka, målade han en stor
Björnjagt (1649; i Amsterdams Rijksmuseum), Orfevs och
djuren (1650; i samma museum) och flere liknande
samt ett ryttareporträtt i kroppsstorlek af Diderik
Tulp (1653; i Six’ samling, Amsterdam), men trots
framstående teknik tillfredsställa de icke, emedan
de icke passade för konstnärens naturel. P.
efterlemnade äfven många utmärkta raderingar,
C. R. N.
Potter [-tär], Louis Joseph Antoine de, belgisk
skriftställare och politiker, f. i Brügge
1786, idkade såsom legationssekreterare i
Rom kyrkohistoriska studier och öppnade 1817
i sitt hemland en häftig pennfejd mot katolska
presterskapet och adeln samt angrep lidelsefullt
van Maanens ministèr, hvilken derför lät döma honom
till böter och fängelsestraff, 1828. Från fängelset
verkade P. för den s. k. unionen mellan katoliker
och liberala. Efter belgiska revolutionens utbrott i
Sept. 1830 vardt han medlem af provisoriska regeringen
och yrkade i den af honom öppnade nationalkongressen
(Nov. s. å.) på republikens införande, men drog
sig tillbaka, då han ej vann gehör. Död i Brügge
1859. P. författade bl. a. Histoire philosophique
et critique du christianisme et des églises
chrétiennes (8 bd, 1836–37), i fritänkare-anda, och
Révolution belge (2 bd, 1838–39).
Pottfisken. Se Kaskelotslägtet.
Potthvalen. Se Kaskelotslägtet.
Pottkäs (T. pottkäse, af pott, kruka,
och käse, ost), gammal ost, som under begjutning med
konjak sönderstötts till en mjuk massa, med skarpt
retande smak och grågul färg.
Pottle [påttöl], engelskt rymdmått = 1/2 gallon =
2 quarts.
Pottska sjukan. Se Ryggradssjukdomar.
Pottsville [-vill], stad i
nord-amerikanska staten Pennsylvania, vid Schuylkill, som
der bryter sig igenom Sharp Mountain, och vid
flere jernvägslinier. 13,253 innev. (1880). P är
stapelplatsen för en stor stenkolsregion, som utbreder
sig v., n. och ö. om staden och
årligen lemnar omkr. 6 mill. ton stenkol, samt har
masugnar, valsverk, maskinverkstäder, spiksmedjor
etc. Staden anlades 1825.
Potvin [påväng], Charles, belgisk författare, f. 1818,
med professors titel föreläsare i literaturhistoria
i Bruxelles, är banérförare för den liberala
skriftställaregruppen i Belgien och uppsatte 1869
dennas organ, »Revue de Belgique». Bland hans många
arbeten må nämnas diktsamlingarna Poémes historiques
et romantiques (2 bd, 1840), Patrie (1862), Marbres
antiques et crayons modernes (s. å.), En famille (2 bd,
1862–72) och L’art flamand 1868), skådespelen Jacques
d’Artevelde (1861), Les gueux (1863) och La mère de
Rubens (1876), åtskilliga skrifter i tidens frågor,
bl. a. Le livre de la nationalité belge (1848, flere
uppl.), Appel à l’Europe (1853), L’église et la morale
(1858) och Le génie de la paix en Belgique (1871),
samt de vetenskapliga arbetena Nos premiers siècles
littéraires (2 bd, 1870) och Essais de littératur e
dramatique en Belgique (2 bd, 1880). P. har utgifvit
Chrétien de Troyes’ roman »Perceval le gallois»
(5 bd, 1865–71).
Poudre de riz [poudör döri], Fr. Se Puder.
Pouget [pousje], Johan Nikolaus, jesuit och svensk
kyrkoherde, f. i Stockholm 1687, uppfostrades i
jesuitseminariet i Linz och sedan i Rom, prestvigdes
1709 samt blef 1712 teol. och filos. doktor. Han
var sedan vice pastor i Utrecht samt kanonikus
och legationspredikant i Hamburg och Köpenhamn,
tills han på grund af samvetsbetänkligheter
öfvergick till lutheranismen, i Lybeck 1719. Der
erhöll han äfven predikorätt och blef predikant
i en församling, men reste 1724 till Malmö,
der han s. å. utnämndes till andre pastor vid
tyska församlingen och prestvigdes. 1729 kallades
P. till komminister vid fransk-lutherska församlingen
i Stockholm och 1731 till kyrkoherde i Katarina
derstädes. Han innehade dock denna befattning helt
kort och afled i Stockholm 1735. P. skildras såsom
särdeles begåfvad och omtyckt predikant, lärd och
skicklig dialektiker samt kunnig i flere språk.
-rn.
Poughkeepsie [pauki’psi], stad i nord-amerikanska
staten New York, på östra stranden af Hudsonfloden,
117 km. n. om New York, dit järnväg går utmed
floden. 20,207 innev. (1880). Staden har breda,
vackra, trädplanterade gator, smakfulla offentliga och
enskilda byggnader samt utmärker sig genom ett stort
antal förträffliga undervisningsanstalter, bl. a. det
ö. om staden belägna Vassar college, det äldsta
och ett af de största högre läroverk för qvinnor,
grundadt 1861 af Mathew Vassar, en rik bryggare i P.,
och nu besökt af omkr. 300 studerande. Norr om staden
ligger statens stora dårvårdsanstalt. P. har jämväl
en liflig industri.
Pougin [-sjä’ng], Arthur, fransk musikskriftställare,
f. 1834, studerade violinspel för Alard och
harmonilära for Reber, blef 1855 kapellmästare vid
Théâtre Beaumarchais och sedermera förste violinist
i Musards konsertorkester samt var 1856–59 andre
kapellmästare vid Folies-Nouvelles och 1860–63
violinist vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
