- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
135-136

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Potter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Förenta staterna mottog. Han arbetar i samma anda
som fadern och har utfört mest porträtt, såsom staty
af en senator Collamer (i Washinton), byster af
statsmannen Sumner, vetenskapsmannen Agazzis och
Emanuel Swedenborg.

Póvoa do Varzim l. Pavoa de Varzim [-si’ng], hamnstad
i portugisiska distriktet Oporto, vid jernvägen till
Oporto. Omkr. 10,000 innev. Sjöfart och fiske.

Poynter [po’jntör], Edward John, engelsk
akvarellmålare, f. 1836 i Paris, studerade först
i England, sedan i Paris under Gleyre, slog sig
ned i London 1860 och blef 1876 medlem af dess
akademi. Af hans arbeten märkas Israel i Egypten
(1867), Kartagos belägring (1868), Proserpina, Persevs
och Andromeda
(1872), Drottning Zenobia som fånge
(1878) m. fl. Derjämte har han utfört fresker i kyrkan
S. Stephan i Dulwich och skrifvit Ten lectures on art
(1879).

Pozega. 1. Komitat i Kroatien. Areal 2,379
qvkm. 75,257 innev. (1880), de flesta serber och
kroater. Komitatet är till större delen bergigt
och skogbevuxet, med ringa odling. – 2. Hufvudstad
i nämnda komitat, vid Saves biflod Orljava. 3,294
innev. (1880). Fordom stark fästning.

Pozzo, Andrea, italiensk arkitekt och målare samt
jesuit, vanligen kallad Pater Pozzo, f. 1642 i
Trient, d. 1709 i Wien, har sin betydelse deri att
han konseqvent utdragit de yttersta följderna ur
barockstilens grundsatser och satt dess dekoration
i system genom att i det inre af kyrkorna lägga
an på teatraliska effekter, ställa kolonner och
andra byggnadsdelar såsom kulisser på en teater
i perspektiviskt förhållande till hvarandra och
i taken, genom uppdrifven skicklighet i den
perspektiviska förkortningen, skapa ett idealt
rum, genom hvilket man skådade upp i skyarna,
der de himmelska personligheterna visade sig »in
gloria». Han var i detta hänseende lika utomordentligt
skicklig som hänsynslös. Exempel äro bl. a. kupolen
i Badia i Arezzo, hvalfvet i S. Ignazio i Rom,
hans oöfverträffade mästerverk, och en sal i
Bolognas pinakotek. Äfven altaren utförde han; det
präktigaste, hvad dekoration och material beträffar,
är S. Ignatius’ altare i del Gesù (jesuitkyrkan) i
Rom. Stilen återfinnes efterbildad i Upsala domkyrkas
altare af 1731. C. R. N.

Pozzo di Borgo, Carlo Andrea, grefve, diplomat, föddes
på Corsica 1764, blef en inflytelserik advokat i
Ajaccio och skickades 1791 såsom Corsicas representant
till Lagstiftande nationalförsamlingen. Han slöt
sig till girondisterna, men var på samma gång vän
af det ärftliga konungadömet. Då ett bref från
honom påträffades bland Ludvig XVI:s papper (d. 10
Aug. 1792), måste han fly till sin fäderneö. I några
år ledde han öns regering vid sin vän Paolis sida,
men nödgades 1796 begifva sig till England, sedan
fransmännen intagit Corsica och franska regeringen
på Napoleon Bonapartes begäran undantagit P. från
amnesti. Det familjehat, som redan förut herskat
emellan P. och Bonaparte, blef från denna stunden
bestämmande för P:s hela verksamhet.
Han hade sin hand med i spelet vid bildandet af 1798
års koalition och trädde 1803 i rysk tjenst. Då
Alexander 1807 försonade sig med Napoleon,
begaf P. sig först till Österrike, der Napoleon
förgäfves sökte utverka hans utlemnande, sedermera
till Orienten och England, öfverallt outtröttligt
arbetande emot Napoleon. På Alexanders kallelse
återvände han 1812 öfver Stockholm till Ryssland
och hade stor andel i tillkomsten af detta års
svensk-ryska förbund. Han intalade Alexander mod i
kampen mot Napoleon och följde Karl Johan såsom rysk
kommissarie under en del af 1813 års fälttåg. Han
presiderade vid Frankfurtkongressen och författade
de allierades förklaring att striden gällde Napoleon,
ej Frankrike. Efter de allierades intåg i Paris (1814)
yrkade P. på Napoleons afsättning, en billig fred för
Frankrike, såsom hvars värme vän han alltid visade
sig, och på en konstitutionel bourbonsk monarki. Han
ackrediterades såsom utomordentligt ryskt sändebud hos
Ludvig XVIII, som förgäfves bjöd honom fransk tjenst
och pärsvärdighet. Sedan P. varit Alexander följaktig
till Wienkongressen, återvände han i Mars 1815 till
Paris, följde Ludvig XVIII på dennes flykt till Gent
vid Napoleons återkomst, afgick derpå såsom rysk
kommissarie till engelska armén i Belgien och sårades
i Wellingtons svit i slaget vid Waterloo. Sedermera
var han en af undertecknarna af andra Parisfreden
(1815) och stannade såsom rysk ambassadör i Paris
till 1834. Under tiden företrädde han Ryssland på
kongresserna i Aachen, Laibach och Verona. Hans
ställning i Paris blef honom slutligen svår, då
han dels för sina alltför starka franska sympatier
blef ett föremål för Nikolaus’ misstankar, dels efter
Julirevolutionen och polska upprorets utbrott utsattes
för fransmännens ovilja. 1834–39 var P. ryskt sändebud
i London och tillbragte de återstående åren till sin
död, 1842, i Paris såsom privatman. På den militära
banan i Ryssland avancerade han till generallöjtnant
(1817) och divisionsgeneral (1829). 1826 upphöjdes
han i ryskt grefligt stånd. P. var ett lysande
diplomatiskt genie, klok och smidig, liksom skapad
för sin oroliga tid.

Pozzuolanjord (puz-, puzzolan-). Se Cement.

Pozzuoli (Puz-), stad i italienska prov. Neapel,
11 km. v. om staden Neapel, på en udde vid
Pozzuoli-viken, midt emot udden Misenum. 11,967
innev. (1881). Biskopssäte. P. är forntidens
Puteoli (se d. o.), som var en af Italiens rikaste
handelsstäder och af hvilket ännu betydande lemningar
qvarstå, såsom några pelare af ett Augustus-tempel
(der nu katedralen ligger), de ryktbara ruinerna
af Serapeum l. Serapis-templet vid stranden n. om
staden (fullständigt utgräfda 1750), ruiner af
en stor amfiteater (utgräfd 1838) samt rester af
en antik hamndam, af ett Neptunus-tempel, af ett
Diana-tempel (eller romerskt bad) m. m. Stadens
omgifning erbjuder ett stort antal märkvärdiga
naturföreteelser, hvilka göra P:s område ytterst
intressant. Dit höra bl. a. Solfatara di P. (se
Solfatara), Colles Leucogaei, med varma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free