Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preussen, konungarike i norra Europa, största staten i Tyska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
näringsväxterna använda arealerna voro för råg
4,431,000 har, för hvete 1,099,700 har, för spelt
17,300, för korn 939,000, för potates 1,990,200 har,
för hafre 2,456,400 har och för ängshö 3,292,300
har; af handelsväxter upptog raps 91,200 har, lin
76,250 har, hvitbetor 271,600 har, tobak 5,070 har,
humle 5,400 har o. s. v. Vingårdarna upptogo 20,270
har. Endast en jämförelsevis liten del af rhenska
vindistriktet ligger inom P., som ock ej har mer
än 1/6 af Tysklands hela vinproduktion; men inom
P. erhållas flere af de bästa vinsorterna, såsom
Steinberger, Johannisberger och Rüdesheimer. De
bästa vingårdarna vid Mosel tillhöra P., och sämre
slags vin produceras i Sachsen och Schlesien. Stora
qvantiteter äpplen, körsbär och plommon erhållas
vid Rhen, i Sachsen och andra trakter, och stora
handelsträdgårdar finnas vid Erfurt, Quedlinburg
och några andra stora städer. Skördebeloppet af de
vigtigaste kulturväxterna utgjorde 1884 i ton (1,000
kg.): hvete och spelt 1,359,400, råg 3,814,300,
korn 1,040,800, hafre 2,486,000, bokhvete 122,300,
ärter och bönor 378,000, potates 14,180,000, morötter,
rofvor och kålrötter 1,837,400. I medeltal för åren
1879–83 skördades för hvarje person 46 kg. hvete och
spelt, 139 kg. råg, 38 kg. korn, 4,4 kg. bokhvete,
14 kg. ärter och bönor samt 458 kg. potates. P. har
relativt en större mängd skogbevuxen mark än
något annat större land i södra eller vestra Europa
(Frankrike 17 proc., Italien 18 proc., Storbritannien
3 proc.), ehuru icke så stor som Ryssland, Österrike
och några af de mindre tyska staterna. Skogsarealen,
som 1883 uppgafs till 8,146,073 har (deraf
33,7 proc. löfskog), är ganska ojämnt fördelad öfver
statsområdet. Störst är den i Hessen–Nassau (40
proc. af landets areal), Brandenburg (32,5 proc.),
Rhenprovinsen (30,7 proc.), Posen och Sachsen (20
proc.). Staten eger 2,409,740 har, kronan 59,500 har,
stiftelser 88,000 har, kommuner 977,000 har, privata
4,374,450 har och resten, omkr. 237,000 har, tillhör
s. k. waldgenossenschaften, ett slags föreningar för
gemensam skogshandtering. Afverkade skogsprodukter
uppskattar man till 25,5 mill. kbm. årligen.
Liksom jordbruket afsätter äfven ladugårdsskötseln
icke obetydligt af sina produkter på utlandet. 1883
funnos i staten 2,417,000 hästar, 8,737,200
nötkreatur, 14,748,000 får, 5,818,700 svin
och 1,679,700 getter. Särskildt vinnlägger man
sig i P. om hästafveln. För bibehållandet och
förbättrandet af goda raser verka 3 stuterier och 15
hingstdepoter. Framför öfriga landsdelar utmärker sig
i detta hänseende prov. Ostpreussen, som har största
antalet hästar både relativt (1 på 5 innev.) och
absolut (383,500). De hästar, som der uppfödas,
äro i allmänhet lämpliga för lättare arbete och
eftersökas som remonthästar. Starkare hästraser
uppfödas i Schleswig-Holstein och vid Rhen, men
tunga arbetshästar införas från Frankrike, Holland,
Belgien och Danmark. De bästa nötkreaturen uppfödas
i kustprovinserna; högsta proportionen (65 på 100
innev.) har Schleswig-Holstein, hvarifrån, liksom
från Hannovers marskland, ett
stort antal exporteras till England. I regeln
äro emellertid de södra tyska staterna rikare på
nötkreatur än P. Till följd af konkurrensen med
den australiska och sydafrikanska ullen lägger man
nu större vigt på fårafveln för köttets än för
ullens skull; på det hela är fårafveln stadd på
tillbakagång (1861 funnos nära 21 mill. får). Gäss
uppfödas i mängd i Pommern, och biskötseln är en
inkomstgifvande sysselsättning i Hannover, Ost- och
Westpreussen samt Rhenprovinsen. – Fisket sysselsätter
vid Östersjön omkr. 15,000 pers. och vid Nordsjön
omkr. 17,000. Afkastningen på förra stället består
hufvudsakligen af strömming och sill, lax, makrill och
ål, på senare stället af torsk och ostron. Insjöfisket
tillgodoses genom flere fiskodlingsanstalter och genom
en fiskerilagstiftning, som fastställer vissa tider
för fiskets bedrifvande. De förnämsta fisksorterna äro
karp, abborre, gädda och lax, den senare särskildt
i Rhen; stör tages i Elbe och Oder, och sjöarna i
Ostpreussen vimla af braxen och nättingar.
Bergshandtering. P. intager en framstående plats
bland de bergsbruksidkande staterna. Dess produktion
af stenkol och jern är större än något annat lands i
Europa med undantag af Storbritannien; i produktionen
af zink intager det första platsen i verlden och dess
tillgångar på salt äro mycket stora. Bergsbruket,
som 1883 bedrefs i 1,577 verk med en arbetsstyrka
af 284,270 pers., lemnade 69,3 mill. ton mineral med
ett värde af 367,8 mill. mark vid grufvorna. Ensamt
af stenkol uppfordrades 50,6 mill. ton till ett värde
af 255,3 mill. mark. Stenkol förekomma i Rhenprovinsen
vid Saar n. om Eifel, bäst och rikligast i nedre Ruhrs
flodområde i Westfalen. Mindre stenkolslager finnas i
Hannover vid Deister och i furstendömet Osnabrück,
i Sachsen kring Wettin och i Schlesien kring
Tarnowitz. Brunkol, hvaraf 1883 uppfordrades 11,8
mill. ton med ett värde af 31,8 mill. mark, finnas
i de flesta provinser, men rikligast i Sachsen,
Brandenburg, norra Schlesien samt i regeringsområdena
Köln och Kassel. Asfalt (20,400 t.) och bergolja
(2,500 t.) finnas till någon större myckenhet endast
i Hannover. Omätliga lager stensalt eger Sachsen i
Stassfurtbäckenet och vid Erfurt; der och vid Stetten
i Hohenzollern brötos n. å. 208,240 t. med ett värde
af 1,26 mill. mark. Dertill komma 230,000 t. kainit,
andra kalisalter (609,700 t.), något bittersalter
och ren boracit. Hela produktionen af mineralsalter
uppgick till något öfver 1 mill. t. med ett värde af
9,5 mill. mark. Af malmer uppfordrades sammanlagdt
5,713,500 ton till ett värde af 70,8 mill. mark,
deraf 4 mill. t. jernmalm (hufvudsakligen i
regeringsområdena Koblenz, Arnsberg, Oppeln,
Wiesbaden, Hildesheim och Osnabrück), 676,800
t. zinkmalm (mest i öfre Schlesien), 149,450
t. blymalm (i regeringsområdena Aachen, Oppeln,
Wiesbaden, Hildesheim), 604,400 t. kopparmalm
(hufvudsakligen i grefskapet Mansfeld), 96 t. silfver-
och guldmalm (vid Klausthal), 148,700 t. svafvelkis
(mest i regeringsomr. Arnsberg) samt något koboltmalm,
nickel-, antimon-, arsenik- och mangan-malm. Dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
