Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete / 267-268 (1889) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prismacirkel ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

prisman så, att den utgående strålen gör med
sidan AC en vinkel CKH, som är lika stor med
infallsvinkeln. Om den infallande ljusstrålen
icke är homogen, är afvikningen äfven beroende på
våglängden, så att de olika färgerna i strålen
afvika olika mycket, och spridning (se Dispersion)
uppstår. Prismer användas bl. a. till att bestämma
kroppars brytningsförhållanden. Cauchy har uppställt
följande eqvation mellan brytningsförhållandet n_λ,
för en viss färg och denna färgs våglängd λ:

n_λ = α + α₂/λ

der α₁ och α₂ äro för hvarje ämne konstanta tal och
α₁ således den af våglängden oberoende delen af
brytningsförhållandet, hvilken
användes i st. f. n_λ
då man ej vill taga spridningen med i räkningen. Ett ämnes
brytningsförhållande angifves antingen för hvarje af
de i spektrum förekommande vigtigaste fraunhoferska
linierna eller ock endast för linien E, det
s. k. medelbrytningsförhållandet. – Vid undersökning
af fasta kroppars brytningsförhållanden bildar man
en prisma af det ämne, som skall undersökas. Vätskor
och gaser innesluter man i ihåliga prismer med sidor
af planparallella glasplattor. Alldenstund ljuset ej
brytes, då det går genom en planparallel platta, måste
den afvikning, som iakttages vid ljusets gång genom
en sådan hålprisma, bero endast på beskaffenheten
af den vätska eller gas, som fyller hålrummet och
intager samma form som detsamma. Brytningsförhållandet
n beräknas efter formeln

	sin	D + g ––––––– 2
n =	–––––––––––– ,
	sin	g –– 2

der D är den minsta afvikningcn och g prismans
kantvinkel. D och g bestämmas med tillhjelp af en
goniometer eller ett särskildt för detta ändamål
konstrueradt vinkelmätningsinstrument, kalladt
spektrometer l. optisk teodolit. Hvad vätskors och
gasers brytningsförhållanden beträffar, har man trott
sig finna, att för ett och samma ämne den specifika
brytningsförmågan, n - 1 / d
(der n är brytningsförhållandet och d
ämnets täthet), är i det närmaste konstant och således
oberoende af tryck- och temperaturförändringar. – Man
sammansätter ofta flere prismer till prismasystem
antingen för att få prismasystem utan spridning,
akromatiska prismer (se Akromatism), eller för att
få prismasystem, som ej bryta medelstrålen. Med de
senare kan man se det bildade spektret direkt, och
de kallas derför stundom prismer »à vision directe».»
1. G. E.         2. A. Bi-n.

Prismacirkel, ett af Steinheil uppfunnet astronomiskt
instrument, med hvilket man kan mäta vinklar från 0°
till 180° i hvilket plan som hälst.

Prisma-lins, fys., en prisma med svagt utböjda,
sferiska ytor, hvifken fullständigt återkastar ljuset.

Prisma-okular, fys., benämnes af Dove okularet
till den astronomiska tuben, när detta förses
med en af honom uppfunnen dubbelprisma, som
han kallar »reversionsprisma». En sådan tub kan
alltefter prismernas ställning till hvarandra
göra tjenst som astronomisk eller terrestrisk
kikare. Man kan äfven begagna den för att mäta
lutningen af en i tubens synfält synlig linie eller
plan. t. ex. dosseringen hos en bergvägg, en mur
el. dyl. R. R.

Prisrend (Prisren, Prisdren, Prisdra, Prisrendi),
stad i turkiska vilajetet Kossova, vid en biflod till
Drin och vid foten af Tsjardaghs norra sida. Den
rom. katolske ärkebiskopen på platsen beräknade
1865 innevånareantalet till 50,000 pers. (8,000
muhammedanska familjer. 3,000 grekiska och 150
rom. katolska), och V. Halm 1870 till 46,000. P. var
fordom Serbiens hufvudstad. Nu är staden företrädesvis
framstående genom sina vapenfabriker. Der tillverkas
äfven glas, lergods och sadelmakeriarbeten.

Pristav. Se under Prestaf.

Prittwitz, Karl Ernst von, tysk militär, f. 1790,
d. 1871, var med i fälttågen 1812–15, blef 1836
generalmajor och 1843 chef för gardesinfanteriet. Den
18 Mars 1848 förde han befälet öfver trupperna
i Berlin vid angreppet på barrikaderna, och 1849
kommenderade han efter Wrangel den tyska riksarmén i
Slesvig. 1853 tog han såsom general af infanteriet
afsked ur krigstjensten.

Privas [-va’], hufvudstad i franska depart. Ardèche,
vid Rhônes biflod Ouvèze och en bibana till
Lyon–Medelhafsbanan. 4,217 innev. (1886).

Privat (Lat. privatus, af privus särskild), enskild,
som tillhör eller angår enskilda; som ej innehar något
ämbete (privatperson); personlig; huslig; hemlig,
undangömd. Mots. offentlig och allmän. – Privatbank,
enskild bankanstalt. Se Bank, sp. 1523. – Privatier
[-tie’], T. (qvasi-franskt uttryck), förmögen
privatperson, partikulier, rentier. – Privatim,
Lat., på enskild väg; i enskildt uppdrag; mellan
fyra ögon; i enrum, utan vittnen. – Privatisera,
lefva tillbakadraget som privatman. – Privatissimum
(näml. collegium), Lat., »ett alldeles enskildt
kollegium», en universitetslärares föreläsning
för en enda eller helt få lärjungar. – Privatist,
studerande, som genom enskild undervisning beredes
till mogenhetsexamen.

Privat [-va’], Saint (Saint-Privat-la-Montagne),
by i Elsass-Lothringen. 15 km. n. v. om Metz,
var i slaget vid Gravelotte (se d. o.) d. 18
Aug. 1870 stödjepunkten för högra franska flygeln
och stormades vid 7-tiden på aftonen af 1:sta
gardesinfanteridivisionen samt trupper tillhörande
12:te (sachsiska) armékåren, hvarigenom tyskarnas
seger afgjordes.

Privaträtt, sammanfattningen af de rättssatser, som
bestämma enskildas förhållanden till hvarandra (genom
den offentliga rätten deremot bestämmes de enskildes
rättsförhållande till staten). Privaträtten indelas
vanligen i personrätt och förmögenhetsrätt. Jfr
Civilrätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>