Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete / 419-420 (1889) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pulsmätare ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blandningar af flere enkla pulver. Pulverformen
af ett läkemedel medför den fördelen att de
verksamma beståndsdelarna ur det fint fördelade
ämnet lätt kunna lösas af magsaften och upptagas
i organismen. Man intager pulver antingen utrördt
med vatten eller, i fall man vill undvika att känna
smaken af pulvret, inlagdt i oblat eller i kapsel.
O. T. S.

Pulverisatör kallas en apparat (för allmänheten
mest bekant under namnen eau de cologne-dusch
och rafraîchisseur), som består af två glas-
eller metallrör med fina mynningar, ställda nära
hvarandra (det ena vågrätt, det andra lodrätt) och
i rät vinkel noggrant sammanpassade så, att en ur
det vågräta rörets mynning framdrifven ström af
luft eller ånga stryker omedelbart öfver mynningen
af det lodrätt ställda röret. Härigenom uppstår i
detta sistnämnda en »aspiration», sugning, i det att
luftpartiklar oupphörligt föras bort ur detta rör
med den öfver mynningen strykande strömmen från det
vågräta röret. Det uppkommer sålunda en luftförtunning
i det lodräta röret, hvarför, om detta rör ställes
med nedre änden i en vätska (en medikamentös lösning
l. dyl.), denna stiger upp i röret och, då den kommer
till mynningen, partikel för partikel sönderblåses
af den tätt förbistrykande strömmen af luft eller
ånga till ytterst fina, stoftlika bläsor, hvilka i
allmänhet kunna utan svårighet inandas med luften
vid inspirationen i lungorna. Genom en dylik apparat
möjliggöras vätskors s. k. pulverisering och deras
inandning i sådant fint fördeladt tillstånd. Äfven
oljor kunna sålunda pulveriseras (jfr Inhalation). –
En pulverisatör är äfven den apparat, som af
engelsmännen kallas spray (egentl. »stänk»), och
som stundom nyttjas vid kirurgiska operationer till
att kring patienten, operatören och hans assistenter
sprida en lösning af karbolsyra (eller tyinol) för
att desinfektera luften eller döda i den befintliga
patogena bakterier. O. T. S.

Pulverisera (se Pulver), bringa till pulverform,
finmala, finstöta, finrifva o. s. v.

Pulvis et umbra sumus, Lat., »stoft och skugga äro vi
(menniskor)», ett uttryck, som är hemtadt ur Horatius’
»Odae», IV, 7, v. 16.

Puman. Se Kuguaren.

Pump, mek., en arbetsmaskin eller apparat, afsedd
att förflytta ett flytande eller ett gasformigt
ämne eller en blandning af båda. De för gasformiga
ämnen särskildt afsedda pumparna benämnas vanligen
luftpumpar (se d. o.), de för vätskor
vattenpumpar eller endast pumpar. I de flesta fall
afses med de sistnämnda höjning af vatten från en
nivå till en annan jämte en förflyttning deraf i
horisontal riktning. Pumpar finnas af många olika
konstruktioner. Men huru de för öfrigt må vara
inrättade, har man att vid dem skilja mellan två
väsentligt olika operationer. För det första suges
vätskan från den lägsta ytan genom ett sugrör
till pumpens hufvuddel. Härvid är det vanligen
lufttrycket, som verkar, i det att medelst pumpen
ett luftförtunnadt rurn bildas inuti sugröret,
hvarefter vätskan genom den yttre luftens tryck höjes
i röret. Om
fullkomligt lufttomt rum kunde i detta rör erhållas,
skulle i fråga om vatten sughöjden kunna uppgå till
något öfver 10 m.; i verkligheten användas blott 3 à
4 m. Den andra operationen utgöres af en pressning
eller lyftning af vätskan till den öfre ytan från
sughöjden. Man kan indela pumparna i följande
hufvudklasser: kolfpumpar, centrifugalpumpar, ångstrålpumpar
(injektorer och ejektorer), ångsugpumpar och
stöthäfvare (hydraulisk vädur). – Kolfpumparna
utmärka sig derigenom att i dem finnes en kolf,
som antingen glider mot en cylinders vägg eller ock
genomgår en packning samt intränger i cylindern,
utpressande vätskan (plunge-kolf). De äro af tre
olika slag: pumpar med rätlinig rörelse hos kolfven,
pumpar med oscillerande kolf samt rotationspumpar. Af
pumpar med rätlinig kolfrörelse har man åter att
skilja mellan enkelt verkande, dubbelt verkande och
differentialpumpar. Af de enkelt verkande pumparna
må först nämnas sug- och lyftpumpen, som i sin
vanligaste form (se fig.) utgöres af pumpcylindern



(pumpstöfveln, pumpstocken, ab) med sin kolf
(pumphjertat, c), hvilken höjes och sänkes med en
kolfstång, sugröret (d), som står i vätskan, och en
ventil (o) mellan sugröret och cylindern samt en dylik
(i) i kolfven. När denna höjes, förtunnas luften i
pumpen, och det yttre lufttrycket pressar upp vätskan
i sugröret och cylindern. Vid kolfvens nedgång slutes
den undre ventilen, hvaremot kolfventilen öppnas,
så att vätskan kommer öfver kolfven, och upplyftes
med denna. Till följd häraf har kolfven vid sitt
uppgående att öfvervinna såväl det yttre lufttrycket
som den öfver kolfven varande vätskans tyngd,
hvaremot den vid nedgåendet icke tager
någon eller blott obetydlig kraft i anspråk. Sug-
och tryckpumpen skiljer sig från den nu beskrifna
väsentligen derigenom att kolfven icke har någon
ventil, hvaremot en sådan finnes i den ledning, genom
hvilken vätskan vid kolfvens nedgång uppressas. Denna
pump verkar således dels vid kolfvens uppgång,
hvarvid vätskan uppsuges i sugröret och cylindern,
dels vid kolfvens nedgång genom den på vätskan
utöfyade tryckningen. Men kraftbehofvet under dessa
båda perioder är vanligen mycket olika. Derjämte kan
det inträffa, att den uppsugna vätskan icke kan följa
den uppstigande kolfven, utan att den frånskiljes;
och när de sedan träffas, uppstår en stark stöt. Det
är derför fördelaktigt att i samband med pumpen
anordna en »vindkittel», d. v. s. ett utåt luftätt
slutet kärl, i hvilket luft och vätska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>