Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Puzzuolanjord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skaffade sig ett namn hufvudsakligen såsom en
af Mesmers förnämste lärjungar. Se vidare Animal
magnetism, sp. 780. – 3. Pierre Louis de Chastenet,
grefve af P., tillhörande en yngre gren af ätten,
f. 1727, d. 1807, var 1788–89 krigsminister.
Puzzuolanjord (pozzuolan-, puzzo-). Se Cement.
Puzzuoli. Se Pozzuoli.
Pückler-Muskau, Hermann Ludvig Heinrich, furst
von, tysk författare, f. 1785, d. 1871, var en tid
militär, men tog afsked, då han vid sin faders död,
1811, tillträdde stamgodset Muskau. Detta förskönade
han medelst vidsträckta härliga parkanläggningar,
men sålde det 1845. R. företog omfattande resor
i norra Afrika och i flere delar af Asien samt
utgaf originella, lifligt hållna reseskildringar,
såsom Briefe eines verstorbenen (4 bd, 1830; »En
afliden furstes bref om England», 6 bd, 1833–37),
Semilassos vorletzter weltgang (1835), Semilasso in
Afrika (5 bd, 1836), Aus Mehemed-Alis reich (3 bd,
1844). P.-M. upphöjdes 1822 i preussiskt furstligt
stånd och blef 1863 ledamot af herrehuset.
Püllna, by nära Saidschütz och Bilin i norra Böhmen,
bekant för sina glaubersalt- och bittersaltkällor,
hvilkas vatten sedan 1820 försändes vida omkring
och användes för sina lösande verkningar.
F. B.
Pütter, Johann Stephan, tysk rättslärd, född
i Iserlohn (grefskapet Mark) 1725, död såsom
geheime justitieråd i Gotha 1807, utgaf Historische
entwickelung der verfassung des deutschen reichs
(3 bd 1786; 3:dje uppl. 1793) m. fl. värdefulla
statsrättsliga arbeten.
Püttner, Joseph Karl Bartholomeus, österrikisk
målare, f. i Böhmen 1821, studerade först i Wien och
sedan efter naturen i Ungern, hvarefter han för sin
utbildning vandrade till Italien. Han vardt dervid
så intagen vid åsynen af hafvet, att han beslöt
bli marinmålare. Efter sin återkomst till Wien
fick han tillfälle att göra en resa till Hamburg
och derifrån 1851 på ett segelfartyg företaga en
lång färd förbi Kap Hoorn till Valparaiso och Stilla
oceanens öar samt genom Syd-Amerika, Vestindien och
Nord-Amerika öfver England hem. Han har sedan utfört
en mängd sjöstycken, Skeppsbrott vid Kap Hoorn (1854),
Sjöslaget vid Helgoland (1864), Sjöslaget vid Lissa
(1866), Vid kusten af Normandie (1873) m. fl.
Pütz, Wilhelm, tysk pedagog, läroboksförfattare,
f. 1806, var 1844–65 lärare i tyska, latin,
historia och geografi vid katolska gymnasiet
i Köln, fick 1862 titeln professor och afled
1877. Bland de af P. utgifna läro- och läseböckerna
intages första platsen af hans Grundriss der
geographie und geschichte der alten, mittleren und
neueren zeit, hvaraf första bandet, Gamla tiden,
i Tyskland upplefvat 18 uppl. (i svensk öfvers. 7
uppl. 1847–74), andra bandet, Medeltiden, 16 (i svensk
öfvers. 4 uppl. 1843–72) och tredje bandet, Nyare
tiden, likaledes 16 (i svensk öfvers. 6 uppl.
1850–78). Orsakerna till denna storartade framgång för
P:s historiska läroböcker, hvilka öfversatts på nästan
alla Europas språk, äro att söka
dels i vissa förtjenster, som de verkligen ega. dels
i den före deras framträdande rådande bristen på
lämpliga skolböcker af detta slag, dels äfven i det
understöd de åtnjöto af presterskapet och, genom
dess inverkan, af många regeringar till följd af sin
katolska tendens. Sistnämnda omständighet, hvilken
föranledt kritiken att kalla dem »riktiga missionärer
i ultramontanismens tjenst för utbredande af en
själlös, all subjektiv kritik och all färg afklädd
historieundervisning», hindrade icke, att de i
ett så protestantiskt land som Sverige under 1850-
och 1860-talet nästan enväldigt beherskade de högre
skolorna. Framställningens form är för ungdomen föga
tilltalande: t. o. m. tyskar finna »periodbyggnaden
ofta för invecklad».
Pyat [pia’], Felix, fransk politiker, publicist,
teaterförfattare, f. 1810, blef 1831 advokat, men
kastade sig genast med ifver in i det revolutionära
lägret, bröt med sin familj samt skref i en massa
tidningar. Derjämte författade han på 1830- och
1840-talen åtskilliga vilda dramer, bl. a. Les deux
serruriers (1841; »De begge låssmederna», 1843) och Le
chiffonnier de Paris (1847; »Lumpsamlaren», 1850), som
väckte mycket uppseende. Under Februarirevolutionen
blef P. en af folkets hjeltar och fick plats i
nationalförsamlingen, men till följd af sin våldsamma
propaganda för de socialistiska idéerna dömdes han
1849 till deportation för lifstiden. Han vistades
derefter i Schweiz, Belgien, på Jersey, i London,
utgaf Loisirs d’un Proscrit m. fl. arbeten och återkom
efter den allmänna amnestien 1869, men måste redan
följande år genom flykten rädda sig undan följderna af
sitt brottsliga skriftställeri. Katastrofen vid Sedan
gjorde hans återkomst möjlig. Under belägringen af
Paris predikade han i sin tidning »Combat» och senare
i »Vengeur» den råaste vandalism och deltog som ledare
i kommunens uppror. Vid Versailles-truppernas inmarsch
lyckades han fly och dömdes 1873 in contumaciam
till döden. Efter några års vistelse i London
blef han genom den allmänna amnestien 1880 benådad
och återkom till Paris, der han å nyo förkunnade
socialismens läror. Redan i Okt. s. å. måste han
derför genom flykten rädda sig undan fängelset. Än
en gång fick han emellertid återkomma och
valdes i Mars 1888 till deputerad för Marseille.
Kj.
Pydna, forntida stad i det macedonska landskapet
Pieria, ryktbar hufvudsakligen genom den seger,
som den romerske konsuln Aemilius Paullus der
vann öfver macedonernas konung Persevs (Juni
168 f. Kr.), och hvilken hade Macedoniens
underkufvande till följd. Stadens namn skall
sedermera hafva ändrats till Kitron l. Kitros.
A. M. A..
Pyelitis (af Grek. pyelos, kar, bäcken), med.,
inflammation i njurbäckenet. Se Njursjukdomar.
Pyemi (af Grek. pyon, var, och haima, blod), med.,
varfeber, anses uppstå derigenom att var inkommer i
blodet. Är detta var af dålig beskaffenhet (ruttet,
innehållande septiska ämnen). så uppstår septisk
pyemi (putridfeber l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
